Vart finns det mycket uran
Uran
- För platsen inom Indien, titta Uran (ort)
| Uran | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
En rundel från uran tillsammans talet 2068 handskrivet Emissionsspektrum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Generella egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Relativ atommassa | 238,0289 u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Utseende | Silvrig metallisk | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Fysikaliska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Aggregationstillstånd | Fast | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältpunkt | 1 405 K (1 132 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kokpunkt | 4 407 K (4 134 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Molvolym | 12,49 × 10-6m³/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältvärme | 15,48 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | 477 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomära egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomradie | 175 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Jonisationspotential | Första: 597,6 kJ/mol Andra: 1 420 kJ/mol (Lista) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | [Rn] 5f3 6d1 7s2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| e− per skal | 2, 8, 18, 32, 21, 9, 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kemiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Oxidationstillstånd | 4, 6 (svag bas) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronegativitet | 1,38 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Diverse | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kristallstruktur | ortorombisk | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ljudhastighet | 3155 m/s | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektrisk konduktivitet | 3,8·106A/(V × m) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Identifikation | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Historia | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Stabilaste isotoper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Säkerhetsinformation | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| H-fraser | H330, H300, H373, H413 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| P-fraser | P? | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| R-fraser | R26/28, R33, R53 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| S-fraser | S(1/2), S20/21, S45, S61 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| SI-enheter samt STP används ifall inget annat anges. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Uran existerar en radioaktivtgrundämne likt tillhör aktiniderna.
Vid klyvningen bildas ett stort antal olika klyvningsprodukter, helt nya ämnen som i många fall är radioaktivaUran, liksom existerar enstaka metall, besitter detta högsta atomnumret från dem naturliga grundämnena.
Allmänt
[redigera | redigera wikitext]Ämnet uran upptäcktes kalenderår 1789 från den tyske apotekaren Martin Heinrich Klaproth. Dess CAS-nummer existerar 7440-61-1. för att uran besitter detta högsta atomnumret från naturligt förekommande grundämnen betyder ej för att ämnet existerar detta tyngsta mätt inom densitet.
Uran används som bränsle i kärnkraftverk och har därför kommit att bli en av våra mest omdiskuterade råvarorinom detta avseende ligger uran endast vid sjunde lokal samt kommer efter bland annat osmium samt iridium. Uran existerar mer alternativt mindre radioaktivt beroende vid isotop.
Uranisotoper
[redigera | redigera wikitext]Naturligt uran består från 99,27 andel 238U, 0,72 andel 235U samt 0,006 andel 234U.[2] Härutöver existerar nästa isotoper från vikt inom kärntekniska sammanhang: 233U, 236U, 237U samt 239U.
Härvid förmå man notera för att 238U ej existerar fissilt, dock angående detta utsätts till snabba neutroner, vars energi existerar större än 1 MeV, således förmå denna isotop likväl fissionera, dock utan för att starta enstaka kedjereaktion.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Kärnkraft
[redigera | redigera wikitext]Den viktigaste användningen från uran existerar likt bränsle inom kärnkraftverk.
Uran likt bör användas inom dem flesta typer från kärnkraftverk isotopanrikas inom ett kostsam process [källa behövs] sålunda för att halten 235U uppgår mot omkring 3 %. Vissa speciella typer från kärnreaktorer, likt dem vilket används inom atomubåtar, kräver 50–90 % alternativt mer 235U (även kallat HEU, highly enriched uranium, "höganrikat uran").
Den uran som köps till svenska reaktorer har ursprung från bland annat Kanada, Australien, Ryssland, Namibia och Kazakstan, men anrikas ofta i annat landVissa typer från kärnreaktorer, såsom använder tungt vätska alternativt grafit liksom debattledare, förmå nyttja naturligt uran direkt. detta överblivna 238U kallas utarmat uran samt förmå ej användas mot kärnklyvning tillsammans med termiska neutroner. detta är kapabel dock observeras för att 238U, vilket laddas inom enstaka kärnreaktor, kommer för att delvis transmuteras mot plutonium.
Vissa från plutoniumets isotoper existerar klyvbara samt bidrar mot reaktorns energiproduktion. inom ett upparbetningsprocess existerar detta sedan tekniskt möjligt för att separera plutoniumet ifrån uran samt klyvningsprodukterna. Ju längre uranbränslet varit inom härden desto sämre blir utseparerat plutonium på grund av tillverkningen från fissionsladdningar, vilka är kapabel utgöra ett sektion inom en flertal olika typer från kärnvapen.
Kärnvapen
[redigera | redigera wikitext]Eftersom 235U existerar fissilt sålunda kunna detta tema användas till för att tillverka fissionsvapen (exempelvis Little boy, atombomben liksom fälldes ovan Hiroshima), emellertid torde plutonium existera detta helt ledande ämnet inom dessa kontext.
Det kan också finnas förhöjda uranhalter i brunnar som är anlagda i sand- och grusavlagringarDock existerar 238U, antingen likt naturligt uran alternativt vilket utarmat uran, trots för att detta ej existerar fissilt, synnerligen betydelsefullt på grund av tillverkningen från dagens kärnvapen. tillsammans undantag från dem allra minsta från dessa (taktiska kärnvapen) därför utgörs dem från fusionsvapen. Dessa fungerar oftast inom tre steg: "fission-fusion-fission", vilket innebär för att enstaka fissionladdning fungerar såsom ett "tändhatt" till fusionsladdningen, såsom genererar snabba neutroner, vars energi existerar större än 1 MeV, vilket medför för att även 238U kommer för att fissionera inom vapnets tredjeplats steg, utan för att ge upphov mot någon kedjereaktion.
Övrig användning
[redigera | redigera wikitext]I begränsad omfattning används uran vid bas från sin höga densitet likt vikt samt ballast inom olika kontext.
Det finns mer än 99 procent uran-238 och 0,7 procent uran-235 i naturligt uranUtarmat uran används vid bas från sin densitet inom pilprojektiler mot moderna stridsvagnskanoner. Uran besitter, såsom urangult samt uranockra, använts liksom pigment nära framställningen från färg. Uranföreningar besitter även använts till för att färga kopp.
Uran inom världen
[redigera | redigera wikitext]OECD/NEA samt IAEA uppskattar inom ett gemensam narrativ den kända globala resurser från konventionell uran vilket är kapabel brytas till mindre än 130 dollar per kg mot 4,7 miljoner ton.
Uranbrytning är den process som utvinner uranmalm ur markenBaserat vid produktionen 2004 från el ifrån atomenergi räcker dessa kända tillgångar mot 85 års produktion. tillsammans med bridreaktorteknologi räcker dem inom 2 500 kalenderår. angående hänsyn tas mot den totala resurser från exploaterbart uran, detta önskar yttra både identifierade samt ej identifierade tillgångar, uppskattar man inom rapporten för att 2004 års uranbaserade elproduktion skulle behärska upprätthållas inom 20 000 tid tillsammans bridreaktorer[3][4].
Uran inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Sveriges berggrund existerar rik vid uran. Flera olika bergarter existerar kända på grund av sina höga uranhalter, likt modell förmå nämnas alunskiffer samt olika graniter. beneath år 1965–1969 (och inom försöksverksamhet fram mot 1981) utvanns 215 ton svenskt uran nära Ranstadsverket, 13 km utanför Skövde.
inom takt tillsammans stigande uranpriser 2005–2007 ökade prospektering efter uran inom land. Prospektering efter mineral regleras inom minerallagen.
Var finns det uran i Sverige? Vad gäller för prospektering och brytning? Här får du svar på dessa och andra frågor om urantill för att leta efter uran samt andra metaller samt mineral behövs undersökningstillstånd ifrån Bergsstaten, liksom existerar en särskilt beslutsorgan inom Sveriges geologiska utredning, SGU. dem inledande undersökningstillstånden på grund av uran inom den nya minerallagstiftningen (som kom inom start vid 1990-talet) beviljades 2005.
Efter 2011, inom takt tillsammans med sjunkande metallpriser, besitter antalet undersökningstillstånd på grund av uran minskat kraftigt. inom januari 2016 fanns 42 undersökningstillstånd på grund av uran samt uran likt biprodukt.[5]
När berget innehåller ovanligt många från en kurs brukar man prata angående ett fyndighet.
dem svenska uranfyndigheterna finns inom alunskiffrar samt inom urberget. dem mörka alunskiffrarna existerar dem yngsta fyndigheterna samt existerar dem såsom innehåller dem största samlade uranmängderna inom landet. dem förekommer inom större mängd inom fjällkedjans randområden, Skåne, Billingen inom Västergötland, Östergötland, Närke samt vid Öland.
Alunskiffrarna bildades vid havsbottnen beneath kambrisk tidsperiod, detta önskar yttra på grund av cirka 500 miljoner kalenderår sedan.
[5]Majoriteten från tillgångarna existerar dock inom form eller gestalt från låghaltiga, dock många stora, mineraliseringar såsom bedöms vilket okonventionella, detta önskar yttra icke-brytvärda. Idag sker ingen brytning från uran inom Sverige.[5]
Alunskiffrarna innehåller förutom uran även organiskt ämne samt metaller såsom vanadin, metall samt nickel.
Uranhalten varierar mellan olika områden, dock även mellan olika lager inom skiffern vid varenda lokal. Den uranrikaste alunskiffern existerar den såsom finns inom delar från Billingen vilket besitter ett mäktighet vid 3,5 meter samt tillsammans med en uraninnehåll vid cirka 300 g/ton.
I OECD:s, IAEA:s samt NEA:s statistik ovan världens brytvärda uranreserver existerar Sveriges andel mindre än 1 andel.
Svenska kärnkraftverk förbrukade 2015 omkring 1 500–2 000 ton uran per kalenderår. Den uran såsom köps mot svenska reaktorer äger ursprung ifrån bland annat Kanada, Australien, Ryssland, Namibia samt Kazakstan, dock anrikas ofta inom annat nation. Värdet vid importerat anrikat uran mot landet fanns mellan 5 samt 7 miljarder kronor per år.[5]