Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd

Kommunala resursskolor inom grundskolan bör regleras samt bestämmelserna angående särskilt stöd bör förtydligas

Regeringens förslag: detta bör förtydligas inom skollagen för att ett samhälle får begränsa utbildningen nära ett viss grundskoleenhet mot för att avse studenter likt existerar inom behov från särskilt stöd. Benämningen resursskola bör införas inom lagen till skolenheter var utbildningen begränsas vid detta sätt.

Kommunen bör ansvara till för att värdera angående enstaka student existerar inom behov från sådant särskilt stöd vilket resursskolan erbjuder på grund av för att eleven bör behärska uppfylla dem betygskriterier alternativt kriterier till utvärdering från kunskaper likt minimalt bör uppfyllas alternativt på grund av för att eleven bör undvika svårigheter inom sin skolsituation.

Förhållandet mellan resursskolor samt bestämmelserna angående särskilt stöd inom 3 kap. skollagen bör förtydligas i enlighet med nedan.

I stället på grund av bestämmelserna ifall analys angående särskilt stöd inom 3 kap. skollagen bör detta var anges för att nära resursskolor bör varenda skola ges särskilt stöd. detta innebär dels för att en åtgärdsprogram bör upprättas på grund av varenda skola nära resursskolan, dels för att rektorn ej behöver utreda elevens behov från särskilt stöd vid nytt utan nära utarbetandet från åtgärdsprogrammet förmå utgå ifrån den analys såsom gjordes nära placeringen från eleven nära resursskolan.

till vissa studenter är kapabel den generella anpassning likt resursskolans miljö innebär existera tillräckligt särskilt stöd. på grund av andra studenter är kapabel individuella stödåtgärder behövas därutöver. Eleven samt elevens vårdnadshavare bör ges chans för att delta då åtgärdsprogrammet utarbetas. från programmet bör nödvändigheten från särskilt stöd samt hur detta bör tillgodoses framgå.

från programmet bör detta även framgå då åtgärderna bör följas upp samt utvärderas samt vem vilket existerar ansvarig till uppföljningen respektive utvärderingen.

Utredningens förslag överensstämmer delvis tillsammans med regeringens förslag.

Utredningen besitter föreslagit för att enstaka placering bör grundas vid elevens behov, dock ej för att detta bör förtydligas för att kommunen ansvarar till för att värdera angående

en student existerar inom behov från sådant särskilt stöd likt resursskolan erbjuder på grund av för att eleven bör behärska uppfylla dem betygskriterier alternativt kriterier till utvärdering från kunskaper liksom minimalt bör uppfyllas alternativt på grund av för att eleven bör undvika svårigheter inom sin skolsituation.

Utredningen äger ej heller föreslagit förtydliganden inom förhållande mot bestämmelserna ifall särskilt stöd inom 3 kap. skollagen, likt gäller då ett student går vid ett resursskola.

Remissinstanserna: En majoritet från remissinstanserna tillstyrker alternativt besitter inget för att protestera mot utredningens förslag. Detta gäller bl.a.

Barnombudsmannen (BO), Kammarrätten inom götet, majoriteten från kommunerna, Sveriges Kommuner samt Regioner (SKR), Idéburna skolors riksförbund, Sveriges Skolledarförbund, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet,

Funktionsrätt landet, Autism- samt Aspergerförbundet, Riksförbundet Attention samt Riksförbundet på grund av unge, unga samt vuxna tillsammans skarpsinnig funktionsnedsättning (FUB).

BO existerar positiv mot utredningens förslag ifall reglering från kommunala resursskolor, liksom syftar mot för att förtydliga samt därmed även stärka kommunernas chans för att inrätta resursskolor. BO bedömer för att förslaget även tillförsäkrar studenter samt vårdnadshavare ett rättssäker hantering.

BO anser för att detta existerar klart för att enstaka placering bör utgå ifrån elevens behov samt för att förslaget existerar inom linje tillsammans med barnkonventionen. SKR välkomnar för att detta ej kommer för att existera ett skyldighet för att anordna resursskolor, då detta existerar viktigt för att varenda samhälle får att fatta beslut eller bestämma något hur särskilt stöd organiseras utifrån lokala behov samt förutsättningar.

SKR delar bedömningen för att enstaka placering inom resursskola bör existera enstaka extraordinär stödinsats liksom erbjuds en mindre antal studenter vars stödbehov ej existerar tänkbara för att tillgodose inom ramen till ordinarie skolplacering. Lärarförbundet ser positivt vid för att detta förtydligas för att kommuner får upprätta resursskolor samt för att begreppet befästs inom skollagen.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) tillstyrker förslaget dock framhåller för att detta existerar viktigt för att äga barnets bästa inom främsta rummet då ett färsk skolplacering existerar aktuell. i enlighet med SPSM existerar detta även från massiv vikt för att placeringen föregås från ett gedigen lärorik analys. inom ett samhälle var detta ej finns någon resursskola samt var skolans analys visar för att resursskola existerar barnets bästa behöver detta i enlighet med SPSM leda mot ett regional samverkan samt interkommunala samt regionala lösningar behöver utredas.

Funktionsrätt landet och Riksförbundet FUB delar uppfattningen ifall nödvändigheten från för att reglera samt möjliggöra användning från resursskolor, dock betonar för att utökade särlösningar ej främjar utvecklingen mot detta omfattande målet inom FN:s funktionsrättskonvention angående en inkluderande skolsystem. Riksförbundet FUB anser, inom likhet tillsammans med bl.a.

SPSM, Socialstyrelsen samt Riksförbundet Attention, för att detta existerar viktigt för att utgå ifrån barnkonventionen samt för att barnets personlig åsikt vägs in.

När detta gäller förslaget för att utbildningen bör begränsas mot studenter inom behov från särskilt stöd framför Skolväsendets överklagandenämnd för att kopplingen mot särskilt stöd inom 3 kap.

skollagen besitter sina fördelar, dock för att detta förmå slå fel inom praktiken angående eleven mot resultat från dem generella anpassningar liksom görs inom resursskolans aktivitet når upp mot dem krav likt minimalt bör uppnås samt därmed ej längre bedöms artikel inom behov från särskilt stöd i enlighet med definitionen inom 3 kap. skollagen. Malmö kommun anser för att detta är kapabel förtydligas ytterligare hur relationen mellan bestämmelserna ifall särskilt stöd, åtgärdsprogram samt resursskolor bör titta ut.

Autism- samt Aspergerförbundet fråga ifall detta

behöver tydliggöras hur förutsättningarna på grund av ett placering inom ett kommunal resursskola förhåller sig mot annat särskilt stöd.

Statens skolinspektion tillstyrker för att begreppet resursskola införs samt för att kommunernas chans för att inrätta resursskolor tydliggörs, då detta kommer för att underlätta tillsynen.

i enlighet med Skolinspektionen är kapabel detta dock övervägas för att stärka upp regleringen ytterligare inom avsikt för att säkerställa för att ett placering inom resursskola existerar riktig åtgärd på grund av för att tillgodose elevens behov från särskilt stöd.

Friskolornas riksförbund anser för att detta existerar utmärkt för att termen resursskola förs in till både fristående samt kommunala huvudmän.

Förbundet anser dock för att målgruppen behöver snävas in mot studenter inom behov från grundlig särskilt stöd. Förbundet anser även för att utredningen bygger in till stora skillnader inom regleringen mellan fristående samt kommunala resursskolor. Framför allt måste vårdnadshavare erhålla välja även kommunal resursskola samt eleverna behöver kommunala resursskolor inom fler skolformer.

Nätverket Fristående resursskolor framför liknande synpunkter. Nätverket tillstyrker för att begreppet resursskola förs in inom den befintliga regleringen på grund av fristående grundskolor tillsammans tillägget för att detta även bör gälla till förskoleklassen, grundsärskolan samt gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan. Även Stockholms kommun invänder mot för att kommunala resursskolor föreslås erhålla ett snävare reglering än fristående resursskolor, dit vårdnadshavare kunna ansöka samt var studenter förmå tas emot inom förskoleklass samt genomföra bota sin grundskoleutbildning.

Olika regleringar medför olika rättigheter på grund av eleverna, vilket riskerar för att leda mot otydlighet samt missuppfattningar på grund av vårdnadshavare, skolor samt huvudmän. enstaka reglering från förskoleklassen bör övervägas samt elevperspektivet stärkas. i enlighet med kommunen bör ej heller begreppet resursskola införas innan detta finns ett entydig definition såsom gäller varenda resursskolor.

Huddinge kommun anser för att lagstiftningen till placering inom såväl särskilda undervisningsgrupper såsom resursskolor även bör omfatta förskoleklassen.

Statens skolverk avstyrker förslaget då detta saknas enstaka mer utförlig konsekvensanalys utifrån en elevperspektiv. Skolverket instämmer inom för att kommunala resursskolor behöver regleras samt äger inget för att protestera mot för att enstaka skolenhet vilket begränsat mottagandet kallas resursskola.

i enlighet med Skolverket läggs dock alltför massiv vikt nära kommunens behov från handlingsfrihet inom förhållande mot överväganden angående elevens bästa samt rättssäkerhet. Skolverket önskar bl.a. för att detta inom författningstext klart framgår vilka likt existerar den kommunala resursskolans publik samt för att motsvarande förtydligande bör övervägas till fristående resursskolor.

Skolverket instämmer inom för att enstaka utvidgad reglering skulle behöva belysas närmare, dock anser för att författningsförslagen rörande grundskolan samt grundsärskolan riskerar för att tolkas likt för att enstaka sådan begränsad antagning ej skulle artikel rätt inom andra skolformer inom avsaknad från tydliga ställningstaganden. Skolverket saknar även tydliggöranden kring förhållandet mellan resursskolor samt s.k.

kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper.

Göteborgs samhälle är positiv mot för att även enstaka samhälle kunna äga resursskolor dock avstyrker förslaget. Kommunen önskar titta tre klart begränsad eller markerad av gränser former till hur särskilt stöd förmå erbjudas utanför elevens ordinarie grupp; vid elevens utbildning, inom enstaka kommunövergripande speciell undervisningsgrupp alternativt inom enstaka kommunal resursskola.

Malmö högskola anser för att studenter inom resursskolor bör behålla sin skolplacering inom hemskolan.

Linnéuniversitetet avstyrker samt existerar starkt bedömande mot förslaget tillsammans med hänvisning mot bristande vetenskapligt underlag. Förslag borde inom stället riktas in vid för att förbättra dem reguljära skolornas kapacitet för att tillgodose samtliga elevers behov.

i enlighet med universitetet leder förslaget även mot mer bristande likvärdighet då kommuner organiserar stöd vid olika sätt.

Som nämnts inom segment 3 besitter en antal myndigheter samt organisationer beretts situation för att yttra sig ovan en en preliminär version av ett dokument eller arbete mot lagrådsremiss. Förslaget inom utkastet stämmer överens tillsammans med förslaget inom rutan ovan, tillsammans med den skillnaden för att bestämmelserna angående särskilt stöd inom 3 kap.

skollagen föreslås förtydligas vid en annat sätt. Utkastets förslag innebär för att en åtgärdsprogram bara behöver upprättas till ett skola nära ett resursskola ifall eleven behöver ytterligare särskilt stöd utöver resursskolans generella anpassningar.

Skolverket, Skolinspektionen och Skolväsendets överklagandenämnd har inga synpunkter vid utkastets förslag.

Friskolornas riksförbund tillstyrker förslaget samt välkomnar för att lagförslagen besitter harmonierats inom större utsträckning därför för att kommunala samt fristående resursskolor sålunda långt möjligt får ett likartad reglering. Autism- samt Aspergerförbundet ställer sig på baksidan för att regleringen förtydligas. SKR existerar positiva mot för att bestämmelserna angående särskilt stöd även bör gälla studenter vilket existerar placerade vid enstaka resursskola.

Funktionsrätt land, Riksförbundet FUB och Riksförbundet Attention ställer sig på baksidan förslagen inom stort, dock besitter den omfattande synpunkten för att detta finns ett bristande vid mål samt vilja för att utföra större omfattande förändringar inom den ordinarie skolan främst då detta gäller arbetet tillsammans med för att producera ett tillgänglig skolmiljö på grund av varenda studenter.

Funktionsrätt landet samt Riksförbundet FUB anser för att detta existerar positivt för att förslaget går längre än utredningens förslag ifall för att detta existerar kommunen såsom ansvarar till för att värdera angående enstaka placering vid ett kommunal resursskola. Förbunden anser dock för att angående detta bör bli likvärdigt behöver även tydliga riktlinjer, helst föreskrifter, tas fram därför för att förfarandet blir detsamma oavsett plats man bor.

Funktionsrätt

Sverige anser även för att detta existerar utmärkt för att skrivningarna ifall särskilt stöd förtydligas.

Utvecklingspedagogik land AB anser för att detta existerar positivt för att begreppet resursskola tydliggörs, oavsett huvudman, samt för att detta existerar god tillsammans ökad likriktning mellan kommunala samt fristående resursskolor, jämfört tillsammans utredningen.

Bolaget anser dock för att detta behövs ett djupare undersökning från nödvändigheten från åtgärdsprogram alternativt ej åtgärdsprogram till studenter vid resursskola samt för att införandet från nya term likt ”behov från ytterligare särskilt stöd” samt ”särskilt stöd utöver (resursskolans) generella anpassningar” etc. riskerar för att producera mer otydlighet än klarhet då man kommer mot finansieringsfrågan.

SPSM anser för att detta existerar positivt för att detta förtydligas för att detta behövs enstaka utvärdering från ifall ett skola existerar inom behov från för att vandra nära ett resursskola dock anser för att bestämmelserna behöver omformuleras till för att säkerställa för att detta existerar elevens individuella behov såsom styr fanns enstaka student går inom skolan.

i enlighet med SPSM behövs detta även vägledning på grund av hur utredningar samt bedömningar inför placering bör göras. SPSM avstyrker utkastets förslag angående förtydliganden från bestämmelserna ifall särskilt stöd samt framför för att detta existerar från massiv innebörd för att samtliga studenter nära ett resursskola fortsatt äger en åtgärdsprogram.

SPSM anser vidare för att möjligheter mot tillfälliga omplaceringar behövs, dock för att resursskolor ej bör användas till detta.

Idéburna skolors riksförbund instämmer inom för att placering inom ett resursskola ej bör betraktas såsom ytterligare en steg vid enstaka stödtrappa dock menar för att målgruppen existerar alltför nära på grund av för att behärska bli rättssäker.

I denna proposition föreslås ändringar i skollagen () med syfte att utveckla och tydliggöra förutsättningarna för s

Skälen på grund av regeringens förslag

Kommunala resursskolor förmå antas bli vanligare

Enligt skollagen bör samtliga unge samt studenter inom skolväsendet ges den ledning samt stimulans såsom dem behöver inom sitt utbildning samt sin personliga tillväxt till för att dem utifrån sina egna förutsättningar bör behärska utvecklas sålunda långt likt möjligt i enlighet med utbildningens syfte (3 kap.

2 § skollagen). i enlighet med propositionen Den nya skollagen – på grund av insikt, valfrihet samt säkerhet (prop. / s. ) existerar utgångspunkten, till för att varenda studenter bör ett fåtal tillfälle för att nå målen till utbildningen, för att särskilt stöd ges mot dem studenter likt från olika skäl äger svårt för att nå dessa uppgift. liksom framgår från del 5 kunna detta särskilda stödet mot studenter ibland behöva organiseras utanför detta ordinarie sammanhanget.

k

till för att producera förbättrad förutsättningar till för att pedagogiskt tillgodose enstaka elevs stödbehov är kapabel detta särskilda stödet exempelvis ges inom form eller gestalt från enskild utbildning alternativt utbildning inom speciell undervisningsgrupp (3 kap. 11 § skollagen). Vidare finns detta inom ljus såväl fristående liksom kommunala s.k. resursskolor, dvs.

skolenheter liksom helt inriktar sig mot studenter inom behov från särskilt stöd. Utbildningen nära resursskolor existerar ofta utformad till studenter liksom behöver en mindre kontext samt enstaka anpassad lärmiljö. Resursskolor präglas vanligen från små elevgrupper samt upphöjd personaltäthet (se HFD ref. 22 p. 11).

Det finns enstaka uttrycklig bestämmelse inom skollagen vilket anger för att fristående grundskolor får begränsa sin träning mot studenter inom behov från särskilt stöd (10 kap.

35 § inledande stycket 2). Även ifall benämningen resursskola ej kommer mot formulering inom lagtexten används den ofta ifall liknande skolor såväl inom rättspraxis liksom inom praktiken. Någon motsvarande bestämmelse finns ej till kommunala resursskolor. inom den dom var Högsta förvaltningsdomstolen, nedan kallad HFD, slog fast för att även kommuner får driva resursskolor (HFD ref.

50) lyfte domstolen fram för att detta inom förarbetena anges för att även fristående skolor, inom linje tillsammans ambitionen för att öka valfriheten samt producera lika villkor till fristående samt kommunala skolor, bör behärska specialisera sin aktivitet till studenter inom behov från särskilt stöd (prop. / s. ). från domen framgår även för att den behovsprövning likt sker inom samband tillsammans med placering nära ett kommunal utbildning tillsammans med inriktning mot studenter inom behov från särskilt stöd existerar förenlig tillsammans med skollagen samt för att placeringen ej står inom strid tillsammans regelverket angående särskilt stöd inom 3 kap.

skollagen, eftersom dem studenter vilket sökt sig mot enstaka resursskola måste anses äga såväl sin ordinarie skolplacering vilket sin ordinarie undervisningsgrupp inom resursskolan.

HFD:s kritisk förmå leda mot för att fler kommuner etablerar resursskolor. Utifrån utredningens kartläggning förefaller detta dock existera långt ifrån samtliga kommuner likt äger egna resursskolor samt vid flera håll inom landet saknas resursskolor helt.

inom vissa kommuner finns detta inom stället s.k. kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper, var kommunen samlar studenter ifrån olika skolenheter, liksom inom flera avseenden liknar resursskolor (se del ). Mot denna bakgrund existerar detta viktigt tillsammans en klart regelverk samt enstaka klar gränsdragning mellan kommunala resursskolor samt kommunövergripande undervisningsgrupper.

Utredningen anger för att detta finns behov från mer undersökning liksom visar vid långsiktiga effekter från för att studenter placeras inom enstaka speciell undervisningsgrupp alternativt inom ett resursskola, något såsom även bl.a. Linnéuniversitetet framhåller. Även Institutet till arbetsmarknads- samt utbildningspolitisk granskning (IFAU) anser för att mer undersökning behövs vid området dock konstaterar även för att detta förmå artikel svårt för att genomföra effektutvärderingar då detta rör sig angående erhålla studenter.

Regeringen utför bedömningen för att detta vore önskvärt tillsammans med mer undersökning, dock för att avsaknaden från undersökning ej utgör något hinder på grund av för att förtydliga den befintliga regleringen.

Det finns skäl på grund av för att idag reglera kommunala resursskolor vid grundskolenivå

Det finns en värde inom för att även dem kommunala resursskolorna synliggörs samt regleras inom skollagen då detta bidrar mot klarhet ifall vilket liksom gäller.

Såväl

BO liksom dem funktionshindersorganisationer såsom besitter yttrat sig tillstyrker enstaka fräsch reglering. Likaså ställer sig SKR samt flertalet kommuner på baksidan utredningens förslag, såsom innebär för att kommunerna ges chans för att utifrån sina lokala förutsättningar välja angående dem önskar inrätta resursskolor.

En sektion inom enstaka sådan ökad klarhet existerar för att införa benämningen resursskola inom skollagen på grund av skolenheter var utbildningen existerar begränsad mot studenter inom behov från särskilt stöd.

Utredningen besitter föreslagit för att begreppet införs till både kommunala samt fristående grund- samt grundsärskolor vilket begränsar sin kurs vid detta sätt, vilket majoriteten från remissinstanserna tillstyrker. tillsammans med anledning från Stockholms kommuns synpunkt för att benämningen ej bör införas innan detta finns ett entydig definition såsom gäller samtliga resursskolor, bör detta framhållas för att vissa skillnader mellan kommunala samt fristående resursskolor föreslås bli mindre inom denna proposition jämfört tillsammans utredningens förslag, såsom inom fråga angående ansökningsförfarandet samt rätten för att vandra kvar nära resursskolan (se del samt ).

Mot denna bakgrund fullfölja regeringen bedömningen för att detta bidrar mot klarhet för att införa benämningen resursskola i enlighet med utredningens förslag. Därutöver bedömer regeringen för att benämningen bör införas även på grund av fristående resursskolor inom förskoleklassen samt gymnasieskolan, vilka redan existerar justerade inom skollagen (se del ).

Frågan existerar då ifall detta faktum för att utredningen bara äger lämnat förslag på grund av grundskolan samt grundsärskolan samt ej på grund av övriga skolformer likt riktar sig mot små människor samt ungdomar innebär hinder mot för att reglera kommunala resursskolor inom nämnda skolformer redan idag. likt bl.a.

Det finns både kommunala och fristående resursskolor

Stockholms samhälle lyfter besitter utredningen ej lämnat något förslag avseende förskoleklassen, vilket sedan höstterminen omfattas från skolplikten.

När detta gäller specialskolan samt sameskolan, liksom existerar statliga skolformer, samt gymnasiesärskolan bedömer utredningen för att detta ej behövs enstaka reglering angående resursskolor.

Elevantalet inom dessa skolformer existerar i enlighet med utredningen begränsat samt undervisningsgrupperna relativt små, varför detta ej bedöms finnas underlag till för att producera särskilda resursskolor. SPSM och Sameskolstyrelsen äger ej invänt mot denna evaluering. detta finns inom dygn ej heller någon reglering från fristående resursskolor inom gymnasiesärskolan.

Mot denna bakgrund föreslås ingen utvidgad reglering mot dessa skolformer.

När detta gäller skolformerna förskoleklass samt gymnasieskola bedömer utredningen för att ett reglering från kommunala resursskolor skulle behöva

utredas närmare, vilket flera remissinstanser instämmer inom. i enlighet med utredningen är kapabel detta även inom flera fall finnas skäl för att avvakta tillsammans för att placera en ungar inom ett resursskola mot dess eleven besitter börjat inom grundskolan tillsammans tanke vid elevers olika mognad då dem börjar inom förskoleklass samt då detta förmå artikel svårt för att tidigt utföra ett analys från nödvändigheten från särskilt stöd.

Frågan angående kommunala resursskolor inom förskoleklassen bör i enlighet med utredningen behärska hanteras inom ramen till införandet från ett tioårig grundskola i enlighet med betänkandet ett tioårig grundskola – Införandet från enstaka färsk årskurs 1 inom grundskolan, grundsärskolan, specialskolan samt sameskolan (SOU ). då detta gäller gymnasieskolan existerar detta i enlighet med utredningen angeläget för att samtliga studenter oavsett stödbehov ges tillfälle för att välja mellan olika gymnasieprogram, något likt skulle artikel svårt för att tillgodose angående studenter tillsammans med behov från grundlig individuellt stöd skulle hänvisas mot särskilda skolenheter.

Utredningen konstaterar dock samtidigt för att fristående skolor i enlighet med gällande skollag får inrätta resursskolor inom förskoleklassen samt gymnasieskolan.

Regeringen konstaterar för att frågan angående ett utvidgad reglering på grund av resursskolor mot fler skolformer skulle behöva utredas närmare samt ej är kapabel hanteras inom ramen till detta lagstiftningsärende.

enstaka reglering från kommunala resursskolor inom grundskolan samt grundsärskolan innebär dock ej för att offentliga huvudmän inom andra skolformer ej får inrätta sådana skolenheter. chansen mot fristående resursskolor finns i enlighet med gällande skollag även på grund av förskoleklassen samt gymnasieskolan (9 kap. 17 § samt 15 kap.

33 §). då detta gäller fristående skolors tillfälle för att inrätta resursskolor redan inom förskoleklass till studenter likt existerar inom behov från särskilt stöd på grund av sin tillväxt, hänvisas inom förarbetena mot regeringens omfattande mål för att öka valfriheten samt producera lika villkor till fristående samt kommunala skolor (prop.

/ s. , samt ). Även då detta gäller gymnasieskolan framgår detta från propositionen Vissa ämnen ifall fristående skolor (prop. / s. 8) för att chansen mot fristående resursskolor infördes på grund av för att producera lika villkor mellan kommunala samt fristående skolor samt öka chansen på grund av studenter inom behov från särskilt stöd för att välja mellan olika anordnare.

detta framgår således från skollagens förarbeten för att chansen mot kommunala resursskolor även inom förskoleklassen samt gymnasieskolan redan ansågs finnas utan uttrycklig reglering. såsom HFD lyfter inom sitt kritisk angående kommunala resursskolor (HFD ref. 50) medför den kommunala självstyrelsen för att ett samhälle besitter enstaka avgörande frihet för att egen besluta hur den kommunala verksamheten bör organiseras samt administreras.

En reglering från kommunala resursskolor då detta gäller skolformerna grundskola samt grundsärskola innebär således inom sig ej något hinder mot för att kommuner inrättar resursskolor även inom skolformerna förskoleklass samt gymnasieskola. detta bör inom detta kontext även beaktas för att detta inom betänkandet ett tioårig grundskola – Införandet från enstaka fräsch årskurs 1 inom grundskolan, grundsärskolan, specialskolan samt sameskolan (SOU ) föreslås för att förskoleklassen görs ifall mot ett färsk inledande årskurs inom nämnda skolformer.

angående detta förslaget genomförs blir frågan ifall enstaka reglering från resursskolor inom förskoleklassen inaktuell. Nämnda betänkande bereds till närvarande inom Regeringskansliet. detta bör även beaktas för att grundskolan omfattas från skolplikt medan gymnasieskolan existerar frivillig. detta existerar vidare ej ovanligt för att olika reformer införs stegvis, ett skolform inom taget.

Mot denna bakgrund finns detta sammantaget skäl på grund av för att vandra före tillsammans med ett reglering från

kommunala resursskolor inom dem obligatoriska skolformerna grundskolan samt grundsärskolan. Resursskolor tillsammans med grundskola behandlas nedan samt förslag angående ett reglering avseende resursskolor tillsammans med grundsärskola lämnas inom segment

I sammanhanget är kapabel detta nämnas för att utredningens evaluering för att detta behövs förbättrad statistik angående såväl kommunala likt fristående resursskolor numera existerar omhändertagen.

i enlighet med förordningen () angående skolenhetsregister, såsom trädde inom kraft inom november , bör Skolverket föra en allmänt skolenhetsregister såsom bl.a. bör innehålla data angående skolenheter liksom begränsar sitt mottagande mot studenter inom behov från särskilt stöd. detta innebär för att detta blir obligatoriskt på grund av samtliga huvudmän för att redovisa mot Skolverket angående enstaka skolenhet existerar enstaka resursskola fr.o.m.

läsåret / vid därför sätt ges tillfälle för att erhålla sammanfattning ovan resursskolorna inom flera skolformer samt följa utvecklingen från resursskolorna inom landet. detta förmå därefter finnas skäl för att återkomma mot frågan angående ett utvidgad reglering. Skolenhetsregistret innebär även för att detta kommer för att finnas förbättrad förutsättningar till undersökning.

Bör målgruppen på grund av resursskolor preciseras?

Det framgår från utredningen för att dem studenter vilket blir aktuella på grund av placering inom ett kommunal resursskola äger stora behov från särskilda stödinsatser samt för att den ordinarie skolans stöd ej äger varit tillräckligt på grund av för att dessa studenter bör äga enstaka god tillväxt kunskapsmässigt samt socialt.

särskilt stöd och att huvudmannen ska ansvara för att bedöma om en elev är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder

detta existerar fråga ifall studenter likt behöver grundlig individuellt stöd samt utbildning inom en mindre kontext alternativt enskild utbildning. detta existerar ofta studenter tillsammans med autismspektrumtillstånd, likt ej sällan äger flera diagnoser, dock likt ej besitter enstaka skarpsinnig funktionsnedsättning. studenter tillsammans autism alternativt autismliknande status tillhörde i enlighet med den äldre skollagen () särskolans personkrets.

i enlighet med den nuvarande skollagen () tillhör dem särskolans publik endast angående dem även besitter enstaka utvecklingsstörning alternativt enstaka avgörande samt bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning vid bas från hjärnskada (29 kap. 8 § skollagen). vid Skolverkets webbplats var detta sammanställs forskningsresultat anges för att ett massiv andel studenter tillsammans autism inom grundskolan ej når kunskapsmålen.

inom elevgruppen finns även studenter tillsammans med seriös psykisk ohälsa samt grundlig skolfrånvaro. flera från eleverna äger i enlighet med utredningen många negativa skolerfarenheter samt enstaka sektion äger stora kunskapsluckor. detta finns även resursskolor såsom riktar sig särskilt mot studenter tillsammans språkstörning.

Utredningens förslag innebär för att enstaka placering nära enstaka kommunal resursskola, var utbildningen existerar begränsad mot studenter inom behov från särskilt stöd, bör grundas vid elevens behov.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 juli De nya bestäm-melserna om resursskolor föreslås tillämpas för utbildning som bedrivs efter den 1 juli Riksdagen vill att regeringen tillsätter en utredning som ska se över hur finansieringen av resursskolorna i Sverige långsiktigt ska se ut

Utredningen uttalar även för att detta bara existerar studenter likt äger en åtgärdsprogram liksom är kapabel anlända inom fråga på grund av för att erhålla sin kurs vid enstaka resursskola, eftersom en åtgärdsprogram existerar enstaka förutsättning på grund av särskilt stöd. Utredningen uttalar även för att detta existerar rimligt för att anta för att detta bara existerar studenter såsom annars skulle fått sin utbildning enskilt alternativt inom ett speciell undervisningsgrupp liksom kommer inom fråga på grund av för att placeras inom ett resursskola samt för att denna publik existerar klart definierad inom förarbetena.

Utredningen besitter vidare övervägt ifall målgruppen bör göras snävare, mot bakgrund från för att detta rimligen endast existerar studenter tillsammans grundlig stödbehov likt kommer inom fråga på grund av enstaka sålunda ingripande åtgärd. Utredningen anser dock för att ett placering

i resursskola ej bör betraktas likt en ytterligare steg vid ett stödtrappa, var detta föregående steget utgörs från speciell undervisningsgrupp.

Snarare bör ett sådan placering betraktas vilket en alternativ mot speciell undervisningsgrupp, likt förmå passa vissa studenter. ett snävare definition från målgruppen inom lagstiftningen riskerar i enlighet med utredningen för att innebära för att enstaka sektion studenter liksom skulle äga gynnats från utbildning inom kommunens resursskola ej ges tillfälle mot detta.

Den elevgrupp vilket är kapabel anlända inom fråga är kapabel existera många heterogen samt detta existerar därför i enlighet med utredningen viktigt för att respektive samhälle tillåts att fatta beslut eller bestämma något om enstaka viss student bör erbjudas ställe nära enstaka resursskola. Kommunerna är kapabel inom viss mån även existera tvungna för att ta hänsyn mot sådant vilket gruppsammansättning samt liknande.

Utredningen anser därför för att detta bör överlämnas mot kommunen för att, tillsammans utgångspunkt inom befintliga förarbeten, ifrån fall mot fall värdera vilka studenter likt existerar aktuella på grund av ett placering inom resursskola.

Några remissinstanser anser för att målgruppen på grund av resursskolor bör snävas in. Friskolornas riksförbund samt Nätverket Fristående resursskolor anser för att målgruppen till såväl kommunala såsom fristående resursskolor bör begränsas mot studenter inom behov från grundlig särskilt stöd, vilket skulle knyta an mot vilka studenter inom fristående skolor vilket är kapabel existera berättigade mot tilläggsbelopp (se del ).

i enlighet med Friskolornas riksförbund vänder sig resursskolorna mot studenter liksom ej klarar den vanliga skolans miljö. Inkludering till dem på denna plats eleverna kunna i enlighet med förbundet handla ifall område vid enstaka resursskola genom för att dem får enstaka likvärdig kurs vid deras egna villkor. i enlighet med Nätverket Fristående resursskolor bör resursskolor rikta sig mot den samling från studenter liksom behöver en mindre kontext kontinuerligt samt liksom ej är kapabel fungera inom dem större kontext vilket den ordinarie grundskolan utgör.

detta existerar i enlighet med nätverket exempelvis fråga angående studenter tillsammans stora stödbehov mot resultat från neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, autism, språkstörning alternativt svår psykisk ohälsa.

Regeringen fullfölja bedömningen för att målgruppen till dem kommunala resursskolorna bör harmoniera tillsammans målgruppen på grund av dem fristående resursskolorna.

Målgruppen till fristående resursskolor existerar inom dygn studenter inom behov från särskilt stöd (10 kap. 35 § skollagen). detta är kapabel konstateras för att utredningen äger övervägt dock ej lämnat något förslag ifall för att målgruppen till såväl kommunala liksom fristående resursskolor bör begränsas mot studenter tillsammans med grundlig behov från särskilt stöd.

Utredningen besitter ej heller utrett en sådant förslags konsekvenser. liksom framgår från del bör kommunerna lämna tilläggsbelopp till studenter inom fristående skolor liksom besitter en grundlig behov från särskilt stöd samt behöver extraordinära stödinsatser. Då ett sådan insnävad publik på grund av både kommunala samt fristående resursskolor skulle behöva utredas närmare saknas beredningsunderlag på grund av för att vandra vidare tillsammans detta inom ramen på grund av detta lagstiftningsarbete.

detta kunna dock ej uteslutas för att detta inom praktiken förmå artikel således för att detta vid enstaka viss resursskola, oavsett angående den existerar kommunal alternativt fristående, enbart går studenter tillsammans med grundlig behov från särskilt stöd. Detta förstärks från för att efterfrågan verkar existera större än resurser mot platser vid resursskolorna samt för att detta inom segment föreslås enstaka urvalsregel på grund av kommunala resursskolor liksom innebär för att angående detta ej finns ställe till samtliga jobb, bör en urval göras, var dem studenter likt äger störst behov från detta särskilda stöd vilket resursskolan erbjuder bör prioriteras.

Frågan ifall bekymmer kopplade mot finansieringen från fristående resursskolor behandlas inom del 7.

Även Skolverket äger synpunkter vid målgruppen på grund av resursskolor samt anser för att detta inom författningstext klart bör framgå vilka studenter vilket existerar den kommunala resursskolans publik samt för att detta bör övervägas för att utföra motsvarande förtydligande på grund av fristående resursskolor.

ifall avsikten existerar för att placering inom ett kommunal resursskola endast bör behärska anlända inom fråga till studenter liksom bedöms artikel inom behov från särskilt stöd inom form eller gestalt från utbildning inom speciell undervisningsgrupp alternativt enskild utbildning, alternativt för att detta skulle krävas för att enstaka elevs behov ej kunna tillgodoses vid den ordinarie skolenheten, anser Skolverket för att detta bör framgå.

Skolinspektionen instämmer inom samt till sig inom utredningens granskning för att ett snävare definition från målgruppen skulle behärska innebära för att dem studenter såsom skulle gynnats från utbildning inom resursskola ej ges chans mot detta. i enlighet med Skolinspektionen är kapabel detta dock övervägas för att stärka upp regleringen genom ytterligare krav, för att placeringen bör föregås från ytterligare analys alternativt för att detta bör finnas särskilda skäl för att anta för att andra stödåtgärder ej skulle existera tillräckliga.

Detta då enstaka placering inom resursskola mot bakgrund från dem funktionshinderspolitiska målen endast bör ske undantagsvis. dem vilket bör anlända inom fråga på grund av placering nära resursskola bör i enlighet med Skolinspektionen endast artikel dem studenter likt möter allvarliga hinder samt grundlig stödproblematik inom sin skolsituation samt var inget annat demonstrerat sig artikel möjligt.

Regeringen delar utredningens samt Skolinspektionens perception för att enstaka snävare definition från målgruppen till kommunala resursskolor är kapabel innebära för att studenter liksom skulle gynnas från utbildning inom resursskola ej ges tillfälle mot detta. Vidare bör, såsom utredningen framhåller, ett placering nära enstaka kommunal resursskola ej betraktas liksom ytterligare en steg vid enstaka stödtrappa utan vilket en alternativ mot exempelvis speciell undervisningsgrupp såsom kunna passa vissa studenter.

liksom Riksförbundet Attention framhåller måste detta finnas enstaka individcentrerad ögonkontakt. existerar detta väldigt klart vid en tidigt etapp för att ett resursskola existerar detta bästa alternativet bör detta, likt förbundet framhåller, behärska ske skyndsamt utan för att varenda insatser prövas inom ett utdragen process.

resursskolor, dvs

Det existerar även viktigt för att komma minnas för att ett placering inom enstaka speciell undervisningsgrupp, vilket i enlighet med skollagen kräver särskilda skäl (3 kap. 11 §), förmå beslutas mot elevens samt vårdnadshavares vilja. ett placering nära ett kommunal resursskola föreslås däremot bygga vid frivillighet (se segment ). detta finns en mindre behov från ytterligare krav inför enstaka placering såsom elevens vårdnadshavare önskar.

likt angetts inom segment 4 infördes chansen mot fristående resursskolor inom skollagen till för att öka valfriheten på grund av eleverna samt producera lika villkor till fristående samt kommunala skolor.

När detta gäller Skolverkets synpunkter bör detta även framhållas för att detta ej förmå existera en krav för att elevens stödbehov ej förmå tillgodoses inom den ordinarie grundskoleverksamheten eftersom kommunen måste tillgodose stödbehovet var, angående elevens vårdnadshavare ej önskar för att eleven bör vandra vid ett resursskola.

detta stöd liksom ett student behöver på grund av för att nå kunskapskraven får, vilket bl.a. BO framhåller, ej villkoras från enstaka placering nära ett resursskola. Utifrån utredningens kartläggning verkar problemet ej heller artikel för att studenter placeras alltför lättvindigt vid resursskolor utan snarare för att resursskolornas platser ej räcker mot på grund av för att möta efterfrågan.

Med hänsyn mot detta såsom anförs ovan utför regeringen sammantaget bedömningen för att den publik till dem kommunala resursskolorna likt bör anges inom skollagen bör harmoniera tillsammans med den inom skollagen angivna målgruppen

för dem fristående resursskolorna, dvs. studenter inom behov från särskilt stöd. detta föreslås således för att detta anges inom skollagen för att ett samhälle får begränsa utbildningen nära enstaka viss skolenhet tillsammans med grundskola mot för att avse studenter inom behov från särskilt stöd (resursskola).

vilket regeringen återkommer mot nedan är kapabel dock olika resursskolor äga speciell kompetens inom olika funktionsnedsättningar.

Förhållandet mellan resursskolornas publik samt regleringen inom 3 kap. skollagen behöver förtydligas

Bestämmelserna angående ytterligare anpassningar samt särskilt stöd inom 3 kap. skollagen gäller på grund av samtliga skolenheter, även på grund av resursskolor.

Samtidigt är kapabel resursskolors generella aktivitet ses likt ett form eller gestalt från särskilt stöd då utbildningen inom resursskolor existerar begränsad mot studenter inom behov från särskilt stöd. Resursskolor existerar ofta små skolenheter tillsammans anpassade lokaler samt små elevgrupper. dem präglas vanligen från upphöjd personaltäthet, bestämd kompetens hos personalen samt ett långtgående anpassning från utbildningen efter elevernas behov (se HFD ref.

22 p. 11 samt Skolverkets redovisning ). vilket framgår från utredningen är kapabel detta mindre kontext likt resursskolan utgör, motsvara detta särskilda stöd liksom studenter är kapabel erbjudas vid ordinarie skolor inom struktur från enstaka speciell undervisningsgrupp. Resursskolor existerar således ej någon personlig skolform (jfr 1 kap.

1 § skollagen var skolformerna inom skolväsendet anges) utan en möjligt sätt för att strukturera särskilt stöd.

Mot bakgrund från synpunkter ifrån Skolväsendets överklagandenämnd och flera andra remissinstanser synes detta dock existera oklart hur regleringen inom målgruppsbestämmelserna till resursskolor bör tolkas inom förhållande mot regleringen inom 3 kap.

skollagen. Skolväsendets överklagandenämnd påpekar för att kopplingen mot särskilt stöd inom 3 kap. skollagen besitter sina fördelar, dock för att detta är kapabel slå fel inom praktiken. enstaka resursskola äger generella anpassningar från sin aktivitet vilket förmå leda mot för att enstaka skola, såsom inom sin tidigare utbildningsinstitution äger bedömts existera inom behov från särskilt stöd, mot resultat från dessa generella anpassningar når upp mot dem krav liksom minimalt bör uppnås samt därmed ej längre bedöms artikel inom behov från särskilt stöd i enlighet med definitionen inom 3 kap.

skollagen. nära ett sådan situation kommer eleven i enlighet med kommitté ej längre för att tillhöra målgruppen till resursskolan samt placeringen bör följaktligen upphöra från den anledningen. tillsammans med hänsyn mot dessa synpunkter fullfölja regeringen bedömningen för att detta finns behov från för att förtydliga kopplingen mellan begreppet särskilt stöd inom bestämmelserna angående resursskolors publik samt begreppet särskilt stöd inom 3 kap.

skollagen.

Regeringen anser för att utgångspunkten till en förtydligande från regleringen existerar för att ett resursskola enbart tar emot studenter inom behov från särskilt stöd samt för att dem generella anpassningar liksom görs inom resursskolans aktivitet samt såsom kommer samtliga skolans studenter mot sektion bedöms existera en särskilt stöd inom sig.

Enskilda studenter är kapabel därutöver äga behov från ytterligare särskilt stöd. Mot denna bakgrund anser regeringen för att detta behöver göras förtydliganden dels inom dem nya bestämmelserna angående kommunala resursskolor samt inom dem befintliga bestämmelserna ifall fristående resursskolor (se segment ), dels inom 3 kap. skollagen.

Flera remissinstanser besitter påpekat vikten från för att regleringarna avseende kommunala samt fristående resursskolor existerar sålunda lika vilket möjligt.

då detta

gäller frågan ifall målgruppsbestämmelserna till resursskolor utgår därför resonemanget denna plats ifrån dem befintliga bestämmelserna ifall målgruppen på grund av fristående resursskolor. Exempelvis anges inom 10 kap. 35 § skollagen för att utbildningen inom ett fristående grundskola får begränsas mot för att avse bl.a. studenter liksom existerar inom behov från särskilt stöd.

detta framgår vidare från rättspraxis (HFD ref. 22) för att detta existerar huvudmannens ansvar för att värdera angående eleven tillhör målgruppen på grund av enstaka resursskola. Regeringen föreslår därför för att detta anges inom lagtexten avseende kommunala resursskolor för att kommunen ansvarar till för att värdera angående enstaka student existerar inom behov från sådant särskilt stöd likt den kommunala resursskolan erbjuder på grund av för att behärska uppfylla dem betygskriterier alternativt kriterier till utvärdering från kunskaper liksom minimalt bör uppfyllas alternativt till för att undvika svårigheter inom sin skolsituation (jfr bestämmelsen angående särskilt stöd inom 3 kap.

7 § skollagen, inom den lydelse likt träder inom kraft den 1 juli i enlighet med riksdagens beslut angående propositionen Ämnesbetyg – betygen bör förbättrad spegla elevers kunskaper [prop. /, bet. /UbU7, rskr. /], titta nedan). detta bör inom lagtexten även upplysas angående för att detta finns bestämmelser ifall särskilt stöd inom 3 kap. skollagen. Motsvarande förslag lämnas till fristående resursskolor inom del

När detta gäller förtydligandet från bestämmelserna angående särskilt stöd kunna detta inledningsvis konstateras för att bestämmelserna angående sådant stöd finns inom 3 kap.6–12 §§skollagen.

från 3 kap. 6 § framgår för att bestämmelserna angående särskilt stöd gäller inom förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan. inom 3 kap. 7 § anges för att angående detta inom ramen till undervisningen, genom användning från en nationellt kartläggningsmaterial alternativt en nationellt bedömningsstöd, resultatet vid en nationellt test alternativt fakta ifrån pedagog, övrig skolpersonal, enstaka skola alternativt ett elevs vårdnadshavare alternativt vid annat sätt framkommer för att detta kunna befaras för att ett student ej kommer för att nå dem kunskapskrav såsom minimalt bör uppnås alternativt dem kravnivåer såsom gäller, trots för att stöd äger getts inom struktur från extra anpassningar inom ramen på grund av den ordinarie undervisningen i enlighet med 5 §, bör detta anmälas mot rektorn.

Detsamma gäller angående detta finns särskilda skäl för att anta för att sådana anpassningar ej skulle artikel tillräckliga. Rektorn bör titta mot för att elevens behov från särskilt stöd skyndsamt utreds. nödvändigheten från särskilt stöd bör även utredas ifall eleven uppvisar andra svårigheter inom sin skolsituation (7 § inledande stycket).

Samråd bör ske tillsammans med elevhälsan, angående detta ej existerar tydlig obehövligt (7 § andra stycket). ifall ett analys visar för att enstaka student existerar inom behov från särskilt stöd, bör han alternativt denna ges sådant stöd. Stödet bör ges tillsammans utgångspunkt inom elevens träning inom dess totalitet, angående detta ej existerar tydlig obehövligt (7 § tredjeplats stycket).

Som framgår ovan ger bestämmelserna inom 3 kap. 7 § skollagen intrycket från för att elevens behov från särskilt stöd upptäcks beneath utbildningen. inom ett resursskola existerar dock utgångspunkten för att eleven redan nära mottagandet äger bedömts äga behov från detta särskilda stöd liksom resursskolan erbjuder. Mot denna bakgrund behöver 7 § förtydligas då detta gäller resursskolor.

Regeringen beaktar härvid dem synpunkter vilket besitter lämnats vid en en preliminär version av ett dokument eller arbete mot lagrådsremiss tillsammans förslag mot förtydligande från bestämmelserna inom 3 kap. skollagen (se del 3 samt ovan). Förslaget inom utkastet innebär för att detta tydliggörs inom 3 kap. för att enstaka resursskolas generella anpassningar likt kommer varenda studenter var mot sektion existerar en särskilt stöd inom sig samt för att en åtgärdsprogram bara behöver upprättas på grund av enstaka student nära ett resursskola angående eleven existerar inom behov från ytterligare särskilt stöd utöver resursskolans generella anpassningar.

Förslaget

tillstyrks alternativt lämnas utan invändningar från bl.a. från Skolverket, Skolinspektionen, Skolväsendets överklagandenämnd, SKR, Friskolornas riksförbund samt Autism- samt Aspergerförbundet. Regeringen delar dock den synpunkt likt framförs från SPSM, nämligen för att detta existerar viktigt för att varenda student vid ett resursskola besitter en åtgärdsprogram.

detta existerar från innebörd till eleven, dock även på grund av för att variabeln åtgärdsprogram inom statistiken bör äga identisk innebörd på grund av resursskolorna vilket till andra skolor. såsom Utvecklingspedagogik landet AB framför kunna även nya term såsom ”behov från ytterligare särskilt stöd” samt ”särskilt stöd utöver (resursskolans) generella anpassningar” riskera för att producera mer otydlighet än klarhet då man kommer mot finansieringsfrågan (se segment 7 ifall tilläggsbelopp).

Regeringen anser därför för att detta förslag liksom lämnats inom utkastet bör modifieras något. Regeringen föreslår för att detta inom 3 kap. 7 § inom en nytt fjärde stycke bör anges för att nära resursskolor gäller, inom stället på grund av första–tredje styckena, för att varenda student nära resursskolan bör ges särskilt stöd. enstaka sådan förändring får mot resultat dels för att en åtgärdsprogram bör upprättas på grund av varenda student nära resursskolan i enlighet med 3 kap.

9 § skollagen, dels för att rektorn ej behöver utreda elevens behov från särskilt stöd vid nytt utan nära utarbetandet från åtgärdsprogrammet förmå utgå ifrån den analys likt gjordes nära placeringen från eleven nära resursskolan. på grund av vissa studenter kunna den generella anpassning likt resursskolans miljö innebär artikel tillräcklig vilket särskilt stöd.

till andra studenter kunna individuella stödåtgärder behövas därutöver. detta följer vidare från 3 kap. 9 § skollagen för att eleven samt elevens vårdnadshavare bör ges tillfälle för att delta då åtgärdsprogrammet utarbetas. från programmet bör nödvändigheten från särskilt stöd samt hur detta bör tillgodoses framgå. från programmet bör detta även framgå då åtgärderna bör följas upp samt utvärderas samt vem likt existerar ansvarig till uppföljningen respektive utvärderingen.

detta bör inom detta kontext observeras för att ifall ett student såsom besitter enstaka alternativt flera funktionsnedsättningar tillsammans hjälp från dem generella anpassningarna inom ett resursskolas aktivitet samt eventuellt ytterligare särskilt stöd möter dem betygskriterier alternativt kriterier till evaluering från kunskaper likt minimalt bör uppfyllas, sålunda innebär ej detta tillsammans med automatik för att eleven ej längre existerar inom behov från detta särskilda stöd vilket resursskolan ger.

detta förmå inom stället artikel således för att eleven möter dessa kriterier just därför för att eleven får detta särskilda stöd samt för att detta är kapabel befaras för att eleven ej kommer för att uppfylla kriterierna ifall eleven ej får detta stöd. detta måste således göras ett exakt evaluering samt undersökning från angående eleven existerar inom behov från detta särskilda stödet även fortsättningsvis alternativt ej.

Ovanstående förslag innebär för att förhållandet mellan bestämmelserna angående resursskolor inom skolformskapitlen samt bestämmelserna inom 3 kap. ifall särskilt stöd tydliggörs, samtidigt liksom inga nya term införs inom 3 kap. skollagen på grund av detta stöd likt regleras var. dem förtydliganden liksom föreslås inom 3 kap.

skollagen bör gälla samtliga resursskolor oavsett angående dem existerar justerade inom skollagen alternativt ej. detta innebär för att förtydligandena även gäller kommunala resursskolor tillsammans med förskoleklass alternativt gymnasieskola (jfr HFD ref. 50).

Närmare ifall huvudmannens ansvar till för att värdera angående ett student existerar inom behov från sådant särskilt stöd vilket resursskolan erbjuder

Det föreslås ovan för att detta bör anges inom skollagen för att enstaka samhälle får begränsa utbildningen nära enstaka viss skolenhet mot för att avse studenter inom behov från särskilt

stöd (resursskola) samt för att kommunen ansvarar på grund av för att värdera angående ett student existerar inom behov från sådant särskilt stöd liksom resursskolan erbjuder på grund av för att behärska uppfylla dem betygskriterier alternativt kriterier på grund av utvärdering från kunskaper liksom minimalt bör uppfyllas alternativt på grund av för att undvika svårigheter inom sin skolsituation.

Idéburna skolors riksförbund anser för att formuleringen ”för för att behärska uppfylla dem betygskriterier alternativt kriterier till utvärdering från kunskaper liksom minimalt bör uppfyllas alternativt till för att undvika svårigheter inom sin skolsituation”, existerar alltför nära till för att behärska bli rättssäker samt för att alltför många lämnas åt slumpmässiga bedömningar.

liksom framgår ovan anknyter formuleringen mot bestämmelsen inom 3 kap. 7 § skollagen angående särskilt stöd (i dess lydelse i enlighet med propositionen Ämnesbetyg – betygen bör förbättrad spegla elevers kunskaper [prop. /, bet. /UbU7, rskr. /]). i enlighet med den bestämmelsen bör nödvändigheten från särskilt stöd skyndsamt utredas angående detta är kapabel befaras för att enstaka skola ej kommer för att nå dem betygskriterier alternativt kriterier till analys från kunskaper såsom minimalt bör uppnås trots för att stöd äger getts inom struktur från extra anpassningar inom ramen på grund av den ordinarie undervisningen, alternativt ifall detta finns särskilda skäl för att anta för att liknande anpassningar ej skulle artikel tillräckliga.

nödvändigheten från särskilt stöd bör även utredas angående eleven uppvisar andra svårigheter inom sin skolsituation (3 kap. 7 § inledande stycket).

Om ett analys visar för att enstaka skola existerar inom behov från särskilt stöd, bör han alternativt denna ges sådant stöd. Stödet bör ges tillsammans utgångspunkt inom elevens träning inom dess totalitet, angående detta ej existerar tydlig obehövligt (3 kap.

7 § tredjeplats stycket). vilket nämnts ovan kunna dock olika resursskolor äga speciell kompetens inom olika funktionsnedsättningar. ett resursskola kunna äga specialiserat sig vid studenter tillsammans grava språkstörningar. Den ytterligare preciseringen från målgruppen består således från för att kommunen ansvarar på grund av för att värdera ifall ett skola existerar inom behov från ”sådant särskilt stöd såsom resursskolan erbjuder” på grund av för att behärska uppfylla dem kriterier likt minimalt bör uppfyllas alternativt till för att undvika svårigheter inom sin skolsituation.

Förslaget för att kommunen ansvarar till för att värdera ifall ett student existerar inom behov från sådant särskilt stöd såsom resursskolan erbjuder existerar inom linje tillsammans med Skolinspektionens synpunkt ifall för att stärka upp regleringen genom krav vid ytterligare granskning, då olika resursskolor är kapabel tillhandahålla olika sorters särskilt stöd.

detta existerar även mot viss sektion inom linje tillsammans Skolverkets önskemål angående tydligare publik. ett student såsom ej existerar inom behov från ett viss resursskolas särskilda stöd på grund av för att uppfylla dem betygskriterier alternativt kriterier på grund av utvärdering från kunskaper vilket minimalt bör uppfyllas alternativt på grund av för att undvika svårigheter inom sin skolsituation tillhör ej målgruppen.

i enlighet med utredningens kartläggning förefaller kommunerna noggranna tillsammans för att enbart ta emot studenter liksom verkligen existerar inom behov från detta grundlig stöd såsom resursskolor är kapabel ge.

Uttrycket särskilt stöd infördes inom lagstiftningen inledande gången inom års skollag var detta framgick för att särskilt stöd skulle ges mot studenter vilket besitter svårigheter inom skolarbetet.

detta finns ingen definition från begreppet ”behov från särskilt stöd” inom den nuvarande skollagen samt detta existerar i enlighet med förarbetena ej heller möjligt för att inom lagtext närmare definiera vilka förutsättningar likt bör finnas på grund av för att stöd bör ges inom skolarbetet. då detta gäller svårigheter inom skolsituationen anges inom förarbetena för att ett student inom vissa fall förmå uppvisa svårigheter liksom ej omedelbart behöver innebära fara till för att målen ej kommer för att uppnås, dock vilket skolan befarar är kapabel leda mot större bekymmer vid sikt ifall ej situationen utreds (prop.

/ s. ). i enlighet med Skolverkets Allmänna råd på grund av sysselsättning tillsammans med ytterligare anpassningar, särskilt stöd samt

åtgärdsprogram är kapabel sådana svårigheter handla ifall ett student tillsammans ett funktionsnedsättning, psykosocial problematik, psykisk ohälsa, svårigheter inom detta sociala samspelet, koncentrationssvårigheter samt upprepad alternativt långvarig frånvaro.

Att placeringen bör grundas vid elevens behov från sådant särskilt stöd såsom enstaka viss resursskola erbjuder innebär för att detta nödvändigheten måste existera utrett. detta framgår redan från skollagens förarbeten mot dem allmänna bestämmelserna till grundskolan, vilket gäller på grund av såväl kommunala vilket fristående skolor, för att förbudet mot tester samt test till antagning mot ett grundskoleenhet ej utgör något hinder mot utredningar likt görs till för att fastställa ifall enstaka student tillhör målgruppen på grund av enstaka kurs liksom riktar sig mot studenter inom behov från särskilt stöd (10 kap.

9 § skollagen samt prop. / s. ). detta existerar således förväntat för att detta behövs liknande utredningar. från rättspraxis framgår även för att huvudmannen till ett fristående resursskola ansvarar till för att värdera ifall ett student tillhör den publik likt skolan riktar sig mot (HFD ref. 22).

Även då detta gäller kommunala resursskolor bör kommunen vilket huvudman ansvara till för att värdera ifall ett skola tillhör resursskolans publik.

SPSM anser för att detta existerar positivt för att regeringen förtydligar för att detta behövs enstaka analys från ifall ett skola existerar inom behov från för att vandra nära ett resursskola.

SPSM menar dock för att detta behöver anges inom bestämmelserna för att detta existerar elevens behov liksom existerar kritisk nära placeringen. Genom skrivningen för att kommunen bör värdera ifall eleven existerar inom behov från sådant stöd vilket resursskolan erbjuder vänder regeringen i enlighet med SPSM vid perspektivet. inom stället på grund av för att utgå ifrån vilket stödbehov eleven besitter blir utgångspunkten resursskolans aktivitet samt för att granskning bör ske från ifall eleven passar in inom skolverksamheten, vilket i enlighet med SPSM leder mot fel bas till placering.

SPSM föreslår för att bestämmelsen ifall placering bör ges formuleringen ”En sådan placering bör grundas vid ett analys från elevens stödbehov samt kommunens utvärdering från ifall elevens behov från särskilt stöd bäst förmå tillgodoses nära resursskolan”.

Regeringen delar ej SPSM:s perception inom denna sektion.

detta existerar vanligt för att resursskolor besitter specialiserat sig vid olika typer från funktionsnedsättningar alternativt olika kombinationer från funktionsnedsättningar. studenter liksom existerar inom behov från sådant stöd likt enstaka viss resursskola erbjuder kunna då sannolikt ett fåtal sitt behov bäst tillgodosett var.

såsom regeringen återkommer mot inom del föreslås detta även tydliggöras inom skollagen för att detta fria skolvalet även omfattar resursskolor, dvs. ifall ett student äger behov från en sådant särskilt stöd såsom erbjuds nära ett viss resursskola bör vårdnadshavarna behärska ansöka angående för att eleven placeras var samt angående detta finns enstaka tillgänglig lokal bör eleven inom därför fall placeras var.

Funktionsrätt Sverige samt Riksförbundet FUB existerar positivt inställda mot förslaget. Förbunden anser dock för att tydliga riktlinjer, helst föreskrifter, behöver tas fram sålunda för att förfarandet nära kommunernas bedömningar blir detsamma oavsett fanns man bor. i enlighet med SPSM behövs detta vägledning till analys samt bedömningar inför placering nära resursskola, inom avsikt för att att nå ett mål eller resultat standard samt likvärdighet.

Regeringen delar den perception likt framförs från SPSM, nämligen för att detta existerar lämpligt för att Skolverket får inom uppgift för att revidera dem allmänna råden angående extra anpassningar samt särskilt stöd således för att dem även omfattar analys samt granskning inför placering/mottagande nära ett resursskola.

Närmare angående bedömningen från angående ett skola tillhör målgruppen till enstaka resursskola

I normalfallet kommer detta för att existera sålunda, såsom utredningen anger, för att ett skola såsom existerar aktuell till placering nära enstaka kommunal resursskola äger fått sitt behov från särskilt stöd ordentligt utrett nära hemskolan samt besitter en åtgärdsprogram i enlighet med bestämmelserna angående särskilt stöd inom 3 kap.

skollagen. tillsammans hemskolan avses denna plats den ordinarie utbildningsinstitution eleven går inom nära begäran mot resursskolan. från utredningens kartläggning verkar detta likt för att kommunala resursskolor oftast riktar sig mot studenter liksom besitter gått några årskurser inom ett ordinarie utbildning. detta framgår även från utredningen för att detta inom ytterst erhålla fall blir aktuellt för att placera studenter inom resursskola redan inom årskurs 1, dock för att ifall därför existerar fallet måste identisk analys då göras beneath tiden inom förskoleklass liksom annars skulle äga gjorts inom grundskolan.

nära ett analys angående särskilt stöd bör bl.a. samråd ske tillsammans elevhälsan, ifall detta ej existerar tydlig obehövligt (3 kap. 7 § skollagen). Socialstyrelsen lyfter för att även den medicinska delen från elevhälsan är kapabel bidra tillsammans med viktigt underlag inför eventuellt beslut ifall placering inom resursskola.

Trots för att ett student äger en åtgärdsprogram vid enstaka lärcentrum bör kommunen likt huvudman, likt angetts ovan, ansvara till för att värdera angående eleven existerar inom behov från sådant särskilt stöd likt resursskolan erbjuder. Åtgärdsprogrammet vid hemskolan existerar situationsbundet mot den skolans aktivitet. såsom utredningen anger kunna detta finnas skäl för att komplettera utredningen samt särskilt illuminera dem aspekter likt existerar relevanta på grund av för att säkerställa för att ett placering nära resursskolan existerar riktig åtgärd på grund av för att tillgodose elevens stödbehov.

detta existerar likt

SPSM anger från massiv vikt för att placeringen föregås från enstaka gedigen lärorik analys. i enlighet med utredningens kartläggning behövs detta inom dem kommuner såsom äger egna resursskolor ständigt ett lärorik analys på grund av för att styrka elevens behov nära intresseanmälan alternativt begäran.

detta behövs nästan ständigt även en åtgärdsprogram samt resursskolan tar sektion från ett mängd olika underlag. inom ett sektion kommuner finns detta mottagningsteam tillsammans med olika professioner, liksom skolchef, sköterska på skola, kurator, specialpedagog samt ibland logoped, såsom granskar dokumentationen på grund av för att ta ställning mot elevens placering inom resursskolan.

i enlighet med Nätverket Fristående resursskolor bör rektorn vid resursskolan inom samråd tillsammans elevhälsans olika professioner besluta ifall vilka utredningar vilket bör göras till för att ett fåtal en fullgott underlag mot beslutet ifall ställe inom resursskola. Regeringen anser för att detta även inom fortsättningen bör existera upp mot dem kommunala huvudmännen för att, inom likhet tillsammans med dem enskilda huvudmännen, ta ställning mot vilket underlag dem anser sig behöva på grund av för att behärska värdera angående ett student tillhör målgruppen på grund av resursskolan.

detta innebär för att resursskolan måste äga kompetens på grund av för att utföra dessa bedömningar tillsammans med dem professioner vilket behövs samt nära utredningar ifall särskilt stöd i enlighet med 3 kap. skollagen äger elevhälsan ett huvud roll (3 kap. 7 § andra stycket).

Om detta tidigare nämnda utredningsförslaget ifall ett tioårig grundskola genomförs (SOU ) kommer vidare detta förslag såsom lämnas inom denna proposition även för att omfatta den nuvarande förskoleklassen, angående inga begränsningar görs till den nya inledande årskursen.

vilket angetts tidigare existerar detta redan reglerat inom skollagen för att fristående resursskolor förmå ta emot studenter redan inom förskoleklass. detta äger även konstaterats för att den föreslagna regleringen ifall kommunala resursskolor inom grundskolan samt grundsärskolan

i sig ej innebär något hinder mot för att kommuner anordnar resursskolor inom förskoleklassen.

detta finns även rättsfall angående placering nära enstaka kommunal resursskola tillsammans inriktning anförande samt tungomål redan inom förskoleklass (Skolväsendets överklagandenämnd beslut , dnr ).

Det är kapabel alltså ej uteslutas för att vårdnadshavare utifrån erfarenheter ifrån förskolan önskar ansöka ifall placering nära ett resursskola direkt då en små människor bör börja fullgöra skolplikten.

angående förskoleklassen inordnas inom grundskolan kommer detta inom en sådant fall ej för att finnas en åtgärdsprogram till barnet. detta kommer inom därför fall för att existera upp mot resursskolan för att utföra enstaka granskning från barnets stödbehov inom skolan. detta förmå nämnas för att detta på grund av förskolan finns särskilda bestämmelser angående särskilt stöd (8 kap.

9 § skollagen) samt för att enstaka fristående förskola kunna rikta sig mot ungar vilket existerar inom behov från särskilt stöd (8 kap. 18 § skollagen samt prop. / s. ). Målen inom förskolan avser dock ej individuella barns prestationer samt vilken typ från analys liksom behövs på grund av en ungar inom förskolan respektive ett skola inom skolan skiljer sig åt (samma prop.

s. ).

Sammantaget bör detta överlämnas åt huvudmannen till enstaka resursskola för att ifrån fall mot fall, samt utifrån eventuell inriktning vid resursskolan, värdera vilka studenter inom behov från särskilt stöd vilket kunna bli aktuella till för att erbjudas lokal nära resursskolan.

Det bör understrykas för att resursskolor existerar mot till studenter såsom behöver ett särskilt anpassad lärmiljö.

dem allra flesta studenter förmå samt bör behärska erhålla den ledning samt stimulans samt detta stöd dem behöver inom sitt utbildning samt inom sin tillväxt inom detta ordinarie sammanhanget. detta existerar skolans ansvar för att justera lärmiljöerna till för att behärska möta elevernas olika behov samt förutsättningar.

likt framgår från skollagens förarbeten existerar utgångspunkten till studenter inom behov från särskilt stöd för att stödinsatserna bör ges inom den skolenhet var eleven går. Huvudmannen existerar ansvarig för att vidta långtgående åtgärder till för att tillgodose elevens stödbehov inom ramen på grund av den ordinarie skolplaceringen (prop. / s. ). såsom utredningen samt flera remissinstanser framhåller bör kommunala resursskolor artikel enstaka organisatorisk särlösning till en mindre antal studenter tillsammans med sådana stödbehov såsom utifrån den rådande situationen existerar svåra för att tillgodose vid annat sätt.

Nätverket

Fristående resursskolor framför för att resursskolor bör rikta sig mot den team från studenter vilket behöver en mindre kontext kontinuerligt samt liksom ej kunna fungera inom dem större kontext såsom den ordinarie grundskolan utgör.

Inkludering på grund av dem denna plats eleverna förmå i enlighet med nätverket handla angående område vid enstaka resursskola genom för att dem får ett likvärdig kurs vid deras egna villkor.

Resursskolor bör alltså, såsom Linköpings kommun framhåller, ses liksom en komplement mot detta särskilda stöd såsom är kapabel ges vid samtliga skolor.

Linnéuniversitetet framför för att förslaget inom stället borde riktas in vid för att förbättra dem reguljära skolornas kapacitet. Funktionsrätt land, Riksförbundet FUB och Riksförbundet Attention ställer sig på baksidan förslagen inom stort, dock besitter den omfattande synpunkten för att detta finns ett bristande vid mål samt vilja för att utföra större omfattande förändringar inom den ordinarie skolan främst då detta gäller arbetet tillsammans med för att producera ett tillgänglig skolmiljö till varenda studenter.

Förbunden anför för att den svenska strategin på grund av ordnad uppföljning från funktionshinderspolitiken – förpliktar regeringen för att ställa tydligare krav vid skolans huvudmän då detta gäller för att skolor utformas samt byggs i enlighet med principen angående allomfattande utformning samtidigt liksom befintliga hinder inom tillgänglighet undanröjs inom enlighet tillsammans detta funktions-

politiska målet.

inom detta kontext är kapabel detta nämnas för att regeringen inom propositionen Elevhälsa samt stärkt träning på grund av studenter tillsammans skarpsinnig funktionsnedsättning (prop. /) bl.a. lämnar förslag mot ändringar inom skollagen liksom syftar mot för att tydliggöra samt stärka elevhälsoarbetet. Förslagen baseras vid slutbetänkandet förbättrad möjligheter på grund av studenter för att nå kunskapskraven – aktivt stöd- samt elevhälsoarbete samt stärkt kurs till studenter tillsammans med skarpsinnig funktionsnedsättning (SOU ) ifrån Utredningen angående elevers möjligheter för att nå kunskapskraven.

Regeringen besitter även utifrån slutbetänkandet bl.a. gett Skolverket samt SPSM inom gemensamt uppgift för att ta fram stödmaterial till analys från ett elevs behov från särskilt stöd (U/ samt U/).

Funktionsrätt Sverige lyfter vidare för att pedagog samt förskollärare behöver djupare metodologiska specialpedagogiska samt specialdidaktiska grundkunskaper till för att behärska möta behoven hos mångfalden från studenter.

Regeringen önskar på denna plats framhålla för att examensmålen till förskollärare, grundlärare samt ämneslärare ändrades den 1 januari till utbildningar likt startar höstterminen gäller för att till förskollärarexamen, examen för grundlärare samt ämneslärarexamen bör studenten visa förmåga för att känna igen samt inom samverkan tillsammans med andra tillgodose barns/elevers behov från specialpedagogiska insatser, inbegripet specialpedagogiska insatser på grund av barn/elever tillsammans med neuropsykiatriska svårigheter.

Regeringen delar således uppfattningen för att skolor allmänt behöver intensifiera sina insatser på grund av för att titta mot för att samtliga studenter får detta stöd såsom dem behöver. detta hindrar ej för att detta förmå artikel positivt utifrån ett enskild elevs perspektiv för att erhålla komma mot enstaka mindre skolenhet var detta finns speciell kompetens till dem behov från särskilt stöd vilket eleven besitter.

såsom regeringen återkommer mot nedan bör vidare enstaka placering vid ett resursskola ständigt förutsätta antingen ett begäran ifrån vårdnadshavarna alternativt en medgivande ifrån dem.

Då placeringen nära resursskolor grundas vid elevens stödbehov bör ej skollagens vanliga placeringsregler gälla

Som angetts inom del innebär dagens regelverk för att studenter äger riktig för att bli placerade nära enstaka grundskoleenhet nära hemmet.

Vårdnadshavares önskemål existerar utgångspunkten på grund av ett placering, dock detta är kapabel frångås ifall detta skulle medföra avgörande organisatoriska alternativt ekonomiska svårigheter till kommunen alternativt ifall detta existerar nödvändigt tillsammans hänsyn mot övriga elevers säkerhet samt studiero (10 kap samt 31 §§skollagen).

eftersom dem kommunala resursskolorna idag föreslås erhålla egna placeringsbestämmelser bör undantag göras ifrån 10 kap. 30 samt 31 §§. detta kommer således ej för att artikel vårdnadshavarnas önskemål alternativt närhetsprincipen vilket bör artikel kritisk till enstaka placering nära ett kommunal resursskola utan elevernas behov från detta särskilda stöd liksom respektive resursskola erbjuder.

liksom regeringen äger nämnt ovan samt återkommer mot inom del , bör dock vårdnadshavare äga tillfälle för att ansöka angående för att ett student bör placeras nära enstaka resursskola. detta kommer ej heller för att artikel möjligt för att placera ett skola nära ett resursskola tillsammans med hänsyn mot andra elevers behov från säkerhet samt studiero. Däremot förmå detta finnas situationer var ett skola placeras nära ett kommunal resursskola enbart utifrån sitt eget stödbehov samtidigt liksom detta inom praktiken gagnar andra elevers säkerhet samt studiero.

Det förmå inom sammanhanget nämnas för att detta inom skollagens femte avsnitt angående säkerhet samt studiero finns bestämmelser angående disciplinära samt andra särskilda åtgärder. detta finns bland annat chans för att besluta, angående detta existerar nödvändigt samt högst beneath fyra veckor, för att ett skola temporärt bör följa undervisningen inom ett ytterligare undervisningsgrupp än den eleven annars hör mot alternativt undervisas vid ytterligare lokal inom identisk skolenhet alternativt temporärt ges utbildning nära ett ytterligare skolenhet (5 kap.

12 samt 13 §§). Utredningen äger ej föreslagit några undantag ifrån dessa bestämmelser på grund av resursskolorna. detta innebär för att ett sådan något som är kortvarigt eller inte permanent omplacering kunna komma för att ske även nära ett kommunal resursskola. SPSM anser för att möjligheter mot tillfälliga omplaceringar behövs, dock för att särskilda undervisningsgrupper samt resursskolor ej bör användas på grund av detta, då flera från eleverna var existerar många känsliga på grund av förändringar.

Regeringen fullfölja inom propositionen Skolans sysselsättning tillsammans med säkerhet samt studiero (prop. /) bedömningen för att detta, då ett skola nära upprepade tillfällen allvarligt stör andra elevers säkerhet samt studiero, förmå existera ett tecken vid för att eleven äger särskilda behov liksom ej existerar tillgodosedda.

detta förmå även visa för att eleven besitter hamnat inom enstaka negativ spiral vid sin nuvarande utbildning. enstaka något som är kortvarigt eller inte permanent placering mot ett miljö utanför den egna klassen alternativt skolenheten var eleven får utbildning inom en mindre kontext samt tillsammans med god passage vid specialpedagogisk kompetens kunna därför existera enstaka sektion inom för att hitta långsiktiga lösningar samt åstadkomma ett förbättrad skolsituation på grund av eleven.

detta konstateras även för att utredningar är kapabel behöva göras beneath tiden vilket den tillfälliga placeringen pågår, tillsammans avsikt för att bl.a. känna igen vilket stöd eleven förmå behöva vid längre sikt. inom propositionen föreslås därför för att en beslut ifall något som är kortvarigt eller inte permanent omplacering – inom alternativt utanför den egna skolenheten – får innebära för att eleven ges enskild utbildning alternativt utbildning inom enstaka speciell undervisningsgrupp i enlighet med 3 kap.

11 § skollagen samt för att förutsättningarna i enlighet med 3 kap. skollagen ej behöver artikel fullbordade inför en sådant beslut. detta föreslås dock även för att innan rektorn fattar en sådant beslut likt innebär utbildning inom enstaka ytterligare undervisningsgrupp bör rektorn värdera hur åtgärden förmå påverka övriga elevers kurs inom den gruppen.

då detta gäller ett placering inom ett speciell undervisningsgrupp anförs för att detta bör beaktas för att dem studenter liksom går var redan äger bedömts äga behov från särskilt stöd samt för att detta därför existerar viktigt för att deras förutsättningar på grund av utbildning ej försämras. ifall detta existerar fråga ifall ett något som är kortvarigt eller inte permanent placering nära enstaka ytterligare skolenhet saknas dessutom en sådant beslut ständigt gemensamt tillsammans med rektorn nära den mottagande skolenheten (5 kap.

13 § andra stycket). Regeringen påpekar inom den nämnda propositionen för att utbildning inom enstaka speciell undervisningsgrupp ej ständigt existerar lämplig. Detta påverkas bl.a. från den berörda elevens behov, vilken personalkompetens likt finns kopplad mot gruppen samt hur ett sådan något som är kortvarigt eller inte permanent placering bedöms påverka dem studenter såsom redan ges utbildning inom den särskilda undervisningsgruppen.

inom vissa fall är kapabel exempelvis enskild utbildning artikel en lämpligare alternativ.

Det är kapabel även nämnas för att detta inom skollagen finns bestämmelser angående mottagande från enstaka student inom ett ytterligare samhälle än hemkommunen (10 kap. 25– 28 §§ till grundskolan). detta gäller bl.a.

skolor som begränsar sitt mottagande till elever i behov av särskilt stöd

studenter såsom äger särskilda skäl för att erhålla vandra inom den andra kommunens lärcentrum samt studenter liksom vistas inom HVB-hem var. inom ett samhälle var detta ej finns någon resursskola förmå detta, liksom SPSM existerar inne vid, ibland finnas skäl för att titta ovan möjligheterna mot interkommunal samverkan.

Placering nära enstaka kommunal resursskola bör ständigt utgå ifrån principen ifall barnets bästa

Barnets bästa bör komma inom främsta rummet samt barnets personlig åsikt bör vägas in nära beslut ifall placering nära enstaka kommunal resursskola, inom enlighet tillsammans med vad likt framförs från såväl utredningen liksom från flera remissinstanser såsom SPSM, Socialstyrelsen samt Riksförbundet Attention.

Detta bedöms dock redan följa från skollagen. i enlighet med ett från portalparagraferna inom skollagen bör barnets bästa existera utgångspunkt inom all träning samt ytterligare aktivitet såsom rör ungar. tillsammans med unge avses varenda människa beneath 18 tid. Barnets inställning bör således långt detta existerar möjligt klarläggas. unge bör äga tillfälle för att fritt uttrycka sina åsikter inom samtliga problem att diskutera liksom rör honom alternativt hon.

Barnets åsikter bör vidare tillmätas innebörd inom förhållande mot barnets ålder samt mognad (1 kap. 10 §).

Enligt skollagens förarbeten tar denna portalparagraf sin utgångspunkt inom nyhet 3 ifall barnets bästa inom främsta rummet samt nyhet 12 angående barnets korrekt för att komma mot tals samt bli hörd inom FN:s överenskommelse angående barnets rättigheter, barnkonventionen.

Barnets bästa förutsätter för att ett evaluering görs från vilka konsekvenser en visst beslut alternativt ett åtgärd får på grund av detta enskilda barnet alternativt till enstaka assemblage från ungar. nära enstaka sådan analys, alternativt barnkonsekvensanalys, bör barnets bästa väga tungt inom förhållande mot andra avvägningar. (prop.

/ s. f.). Portalparagrafen bör tillämpas inom relation mot varenda relevanta bestämmelser inom skollagen, såsom dem föreslagna bestämmelserna ifall placering nära kommunal resursskola.

I förarbetena mot skollagen uttalas för att på grund av unge inom förskolan samt underåriga studenter inom övriga skolformer utövas bestämmanderätten inom deras personliga angelägenheter i enlighet med föräldrabalken från deras vårdnadshavare, dock detta påpekas för att vårdnadshavarna i enlighet med föräldrabalken bör ta allt större hänsyn mot barnets synpunkter samt önskemål inom takt tillsammans med stigande ålder samt tillväxt (propositionen Den nya skollagen – på grund av insikt, valfrihet samt säkerhet [prop.

/] s. f.). Den likt äger fyllt 16 tid besitter i enlighet med 29 kap. 12 § skollagen korrekt för att egen föra sin mål inom syfte samt ärenden i enlighet med skollagen. Denna riktig gäller även begäran mot gymnasieskolan, gymnasiesärskolan alternativt kommunal vuxenutbildning samt överklagande från beslut inom fråga ifall sådan kurs även ifall den söka alternativt den klagande ej äger uppnått 16 års ålder.

Det sagda innebär för att då detta gäller ett placering inom enstaka resursskola inom grundskolan bör elevens inställning således långt detta existerar möjligt klarläggas. Eleven bör äga chans för att fritt uttrycka sina åsikter samt åsikterna bör tillmätas innebörd inom förhållande mot barnets ålder samt mognad.

då detta gäller studenter inom grundskolan existerar detta dock ännu vårdnadshavaren likt ansöker angående placering från eleven nära ett viss skolenhet (se vidare segment ).

En skola liksom får sin träning inom ett kommunal resursskola bör såsom huvudregel äga sin skoltillhörighet var

Det framgår från utredningen för att kommuner såsom inom solens tid besitter egna resursskolor hanterar frågan ifall elevens formella placering vid olika sätt.

Eleven förefaller oftast ett fåtal sin formella placering nära resursskolan samt rektorn var blir då ansvarig skolchef på grund av eleven. inom vissa kommuner behåller däremot eleven sin placering inom hemskolan, trots för att eleven får all sin träning nära resurs-

skolan. inom därför fall existerar detta formellt fråga ifall enstaka speciell undervisningsgrupp i enlighet med 3 kap.

11 § skollagen (se segment ) samt detta existerar rektorn vid elevens hemskola såsom äger ansvaret till utbildningen.

Enligt skollagen existerar detta rektorn såsom leder samt samordnar detta pedagogiska arbetet nära ett skolenhet (2 kap. 9 §). enstaka skolchef beslutar ifall sin enhets inre organisation, ansvarar till för att fördela tillgångar inom enheten efter barnens samt elevernas olika förutsättningar samt behov samt fattar inom övrigt dem beslut likt framgår från skollagen samt andra författningar (2 kap.

10 §).

Här hittar du svar på frågor om placering, mottagande och andra regler som gäller för resursskolor

Beslut ifall enhetens inre organisation existerar beslut angående elevernas fördelning vid klasser alternativt grupper. liksom framgår från segment existerar detta även rektorn såsom fattar beslut angående åtgärdsprogram på grund av enstaka student vilket behöver särskilt stöd. Sådant stöd förmå ges inom enstaka speciell undervisningsgrupp (3 kap.9 samt 11 §§skollagen).

Utredningen samt majoriteten från remissinstanserna anser för att ett skola såsom går vid ett kommunal resursskola bör ett fåtal sin formella placering nära resursskolan samt för att den tidigare skolplaceringen bör upphöra. detta innebär för att resursskolans skolchef blir ansvarig skolchef. Sveriges Skolledarförbund ser detta likt den enda rimliga lösningen samt Friskolornas riksförbund anser för att detta existerar självklart för att eleven tillhör den resursskola eleven går vid samt för att enstaka skola endast bör äga enstaka ansvarig skolchef.

Även SKR anser för att resursskolans skolchef bör artikel ansvarig till eleven beneath placeringsperioden, dock för att detta bör artikel möjligt till enstaka student för att behålla kontakten tillsammans ordinarie skolverksamhet inom dem fall detta gynnar eleven, exempelvis nära mindre placeringar.

Malmö universitet anser däremot för att studenter likt placeras inom kommunala resursskolor bör behålla sin skolplacering inom hemskolan.

i enlighet med universitetet bör placeringen tidsbegränsas samt omprövas kontinuerligt terminsvis.

Målet existerar för att eleven bör ett fåtal förbättra strategier samt färdigheter liksom behövs på grund av för att hantera ett social kontext både inom generella klassrumskontexter samt framtida sociala samhällskontexter.

på grund av för att producera chans på grund av återgång mot hemskolan bör huvudman samt skolchef i enlighet med universitetet garantera kompetensutveckling till för att producera enstaka inkluderande miljö.