Hur många kromosomer har vi människor
Kromosom
En kromosom existerar enstaka struktur inom cellen inom vilken läka alternativt delar från genomet (arvsmassan) finns. Kromosomen innehåller enstaka utdragen tråd från DNA.
Prokaryoter (bakterier samt arkéer) besitter vanligtvis endast ett kromosom, liksom ofta äger cirkulär form eller gestalt.
Kvinnor har två X-kromosomer, medan män har en X- och en Y-kromosomEukaryoter (djur, växter ) äger kromosomer tillsammans med mer komplicerad struktur. Människan besitter 23 par kromosomer.
Uppbyggnad
[redigera | redigera wikitext]Kromosomerna förmå betraktas såsom den maximalt tätpackade formen från DNA.
Hos eukaryoter består varenda kromosom från enstaka DNA-tråd likt existerar lindad kring histoner (i spermierna kring protaminer), vilket existerar proteiner från olika typer.
Den exakta formen på grund av hur DNA-tråden existerar lindad samt packad varierar beneath cellens olika faser. nära mitosen existerar DNA:t maximalt packat samt detta existerar nära denna fas såsom kromosomerna kunna urskiljas inom mikroskop – ett relativt vanlig laboration inom högstadieskolor existerar för att titta vid kromosomerna inom rottrådarna hos ett lök.
DNA:t samt proteinerna, inom dess olika former från kondensation, brukar tillsammans gemensamt namn kallas på grund av kromatin.
Av de 23 kromosomparen som en människa har är ett par könkromosomervarenda ände vid enstaka kromosom avslutas tillsammans enstaka telomer, samt inom mitten sitter ett centromer vilket även förenar dem numeriskt värde kromatiderna inom kromosomen. Detta ger kromosomen sitt typiska utseende tillsammans numeriskt värde korta p-armar samt numeriskt värde långa q-armar. inom akrocentriska kromosomer sitter centromeren ej inom mitten, utan nära en änden.[förtydliga]
Under större delen från cellcykeln existerar kromosomerna strukturerade inom ett kombination från DNA samt proteiner liksom kallas kromatin.
Strukturerna går för att färga samt därmed göras synliga beneath mikroskop. beneath celldelningen (mitosen) blir kromatinet väl synligt. detta existerar inom denna form eller gestalt liksom kromosomerna existerar maximalt välkända.
Mellan celldelningarna luckras kromosomerna upp samt syns såsom en diffust nätverk inom cellkärnan samt dem enskilda kromosomerna kunna ej längre urskiljas.
Det finns numeriskt värde typer från kromatin. Eukromatin existerar den mindre kompakta formen från DNA. Den innehåller gener liksom transkriberas samt uttrycks ofta.[1] Den andra typen, heterokromatin, existerar mer kompakt.
Den innehåller DNA vilket transkriberas ganska sällan. beneath interfas organiseras kromatinet inom åtskilda områden,[2] således kallade "kromosomrevir" (engelska chromosome territories).[3] Aktiva gener, såsom vanligtvis finns inom den eukromatiska delen från kromosomen, befinner sig oftast nära kromosomrevirets gräns mot andra kromosomrevir.[4]
Antikroppar
[redigera | redigera wikitext]Antikroppar mot vissa kromatin-former, särskilt nukleosomer, besitter satts inom samt tillsammans vissa autoimmuna sjukdomar, mot modell systemisk lupus erythematosus.[förtydliga][5] detta existerar oklart vilken roll dessa antikroppar är kapabel spela inom uppkomsten från dessa sjukdomars symptom.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Kromosomer observerades till inledande gången från biologen Carl Wilhelm von Nägeli för att kromosomerna fanns bärare från generna visades från Thomas H. Morgan såsom fick nobelpriset inom läkemedel till denna upptäckt
Kromosomer hos olika arter
[redigera | redigera wikitext]Hos dem flesta högre arter existerar detta totala genomet uppdelat inom flera kromosomer.
Hos arter tillsammans sexuell fortplantning innehåller dem vanliga somatiska cellerna normalt dubbel (23x2 hos människan) uppsättning från kromosomer, ett uppsättning ifrån vardera föräldern, sålunda kallade diploida celler. Hos vissa arter, främst växtarter, förekommer kromosomerna inom flerdubbel uppsättning, därför kallade polyploida arter/celler. Könsceller, spermier samt äggceller innehåller endast enstaka uppsättning kromosomer, således kallade haploida celler.
Alla kroppsceller i en människa innehåller normalt 46 kromosomerAntalet kromosomer hos några typer från organismer framgår från nästa tabell (diploida celler).
För för att fastställa kromosomantalet hos ett art tillsätter man olika kemikalier samt "fryser" cellerna inom metafasen, den fas inom celldelningen inom vilken kromatiderna äger kopierat sig dock kvar hänger ihop inom centromeren samt existerar lokaliserade mot cellens "ekvatorialplan".
Kromosomerna färgas sedan sålunda för att dem typiska bandmönstren uppträder, fotograferas samt sorteras inom storleksordning inom enstaka därför kallad karyotyp alternativt en karyogram. dem olika kromosomerna identifieras samt särskiljs genom jämförelser från kromosomernas kulörta grupp samt läget vid centromererna.
Fusion av förfäders kromosomer har lämnat kvar distinkta rester av telomererMänniskans kromosomer
[redigera | redigera wikitext]Hos människan existerar genomet fördelat vid 46 kromosomer, detta önskar yttra 23 kromosompar. Detta fastställdes från genetikern Johan Albert Levan samt Joe Hin Tjio. Tidigare ansågs antalet artikel inom 22 från paren existerar kromosomerna inom detta närmaste identiska samt kallas autosomer.
detta sista kromosomparet existerar könskromosomerna, numeriskt värde X-kromosomer hos kvinnan samt enstaka X- samt ett Y-kromosom hos mannen. nästa tabell visar antalet DNA-baspar inom respektive kromosom i enlighet med påverkan ifrån Human Genome Project (HGP).
| Kromosom | Gener | Antal baspar (miljoner) |
|---|---|---|
| 1 | ||
| 2 | ||
| 3 | ||
| 4 | ||
| 5 | ||
| 6 | ||
| 7 | ||
| 8 | ||
| 9 | ||
| 10 | ||
| 11 | ||
| 12 | ||
| 13 | ||
| 14 | ||
| 15 | ||
| 16 | 89 | |
| 17 | 79 | |
| 18 | 76 | |
| 19 | 64 | |
| 20 | 62 | |
| 21 | 47 | |
| 22 | 49 | |
| X | ||
| Y | 58 |
En förvåning ifrån HGP plats för att antalet gener (DNA-sekvenser vilket direkt kodar en alternativt flera protein) troligen existerar således litet vilket 23 samt för att endast 1,1–1,4&#;% från basparen inom DNA:t ingår inom sådana gener.
Eukaryoter (djur, växter ) har kromosomer med mer komplicerad strukturFunktionen från resten från DNA:t, kallat skräp-DNA, existerar mot stora delar oklart.
Autosomer existerar varenda dem kromosomer såsom ej existerar enstaka könskromosom, hos människan samtliga kromosomer utom X-kromosomen samt Y-kromosomen. Människan besitter 22 par autosomer. ett autosomal gen existerar ett gen likt finns vid någon från autosomerna.
Kromosomrubbningar
[redigera | redigera wikitext]Avvikelser ifrån normal kromosomuppsättning förmå delas in inom numeriskt värde grupper:
- Strukturella avvikelser var ett alternativt flera kromosomer äger avvikande struktur, mot modell var delar från kromosomen saknas alternativt var extra delar tillkommit.
liknande avvikelser uppkommer genom felaktigheter då kromosomerna kopieras inom samband tillsammans med sammansmältningen från spermiecellens samt äggcellens kromosomer samt den inledande celldelningen. Exempel:
- Deletion från ett små sektion från den långa armen (q) vid enstaka från kromosomerna inom kromosompar 22 (22q11): 22qdeletionsyndromet
- Numeriska avvikelser var läka kromosomer saknas alternativt extra kromosomer tillkommit.
liknande avvikelser uppstår genom felaktig fördelning från kromosomerna mot könscellerna före befruktning samt celldelning. Exempel:
Kromosomavvikelser existerar förhållandevis vanliga, samt man beräknar tillsammans med för att fostret nära cirka 5 andel från samtliga konstaterade graviditeter äger någon allvarligare form eller gestalt från kromosomavvikelse.
Avvikelser vid kromosomerna, liksom existerar numrerade efter sin storlek, anses allvarligare ju lägre siffra (=ju större storlek) den drabbade kromosomen äger. inom dem flesta fall leder numeriska avvikelser inom dem större kromosomerna mot missfall alternativt mot för att barnet avlider strax efter födseln.
De 46 kromosomerna består av 23 kromosompar av vilka vi har fått 23 kromosomer från mamma och Lista över organismer efter antal kromosomerMotsvarande samband existerar ej lika tydligt till strukturella avvikelser. Samtidigt måste man äga inom åtanke för att avvikelser vid kromosomnivå ej diagnostiseras till många tidiga missfall innan graviditet konstaterats.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Ehrenhofer-Murray A (). ”Chromatin dynamics at DNA replication, transcription and repair”. Eur J Biochem (12): sid.&#;– doi/jx.
ISSN PMID
&#; - ^Schardin, Margit; Cremer, T; Hager, HD; Lang, M (December ). ”Specific staining of human chromosomes in kinesisk hamster x man hybrid fängelse lines demonstrates interphase chromosome territories”. Human Genetics (Springer Berlin / Heidelberg) 71 (4): sid.&#;– doi/BF PMID Arkiverad ifrån originalet den :// Läst 23 oktober &#;Arkiverad 13 september hämtat ifrån the Wayback Machine. Könkromosomer och deras roll i genetiska egenskaper
”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 13 september :// Läst 23 oktober &#;
- ^Lamond, Angus I.; William C. Earnshaw (). ”Structure and Function in the Nucleus”. Science (): sid.&#;– doi/science PMID &#;
- ^Kurz, A; Lampel, S; Nickolenko, JE; Bradl, J; Benner, A; Zirbel, RM; Cremer, T; Lichter, P (). ”Active and inactive genes localize preferentially in the periphery of chromosome territories”. The Journal of fängelse Biology (The Rockefeller University Press) (5): sid.&#;– doi/jcb PMID PMC: Arkiverad ifrån originalet den ://&#;Arkiverad 29 september hämtat ifrån the Wayback Machine.
”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 29 september :// Läst 23 oktober &#;
- ^NF Rothfield, BD Stollar (). ”The Relation of Immunoglobulin Class, Pattern of Antinuclear Antibody, and Complement-Fixing Antibodies to DNA in Sera from Patients with Systemic Lupus Erythematosus”. J Clin Invest 46 (11): sid.&#;– doi/JCI PMID &#;