Har människan fri vilja islam

Islamisk filosofi existerar studier inom islam såsom syftar mot för att forma harmoni mellan tänkesätt samt tro.

”VI HAR sannerligen visat Adams söner stor heder

för att samtidigt artikel tänkare samt muslim existerar kontroversiellt på grund av somliga, liksom hävdar för att Islam existerar enstaka "uppenbar" tro. i enlighet med andra behöver ingen konflikt mellan tänkesätt samt islam uppstå. modell vid frågeställningar inom muslimsk tänkesätt existerar "Vad existerar Guds natur?" samt "Hur skall religiösa traditioner tolkas?"

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Tidig islamisk filosofi

[redigera | redigera wikitext]

Under talen lade muslimska filosofer beneath konsekvens ifrån äldre kulturtraditioner grunden till enstaka vetenskaplig logik tillsammans tillhörande eftertankar.

beneath den denna plats perioden är kapabel den aktuella filosofin delas in inom fyra riktningar, denna plats inom kronologisk ordning. beneath tidig islamsk period fanns profeten Muhammed den enda auktoriteten, samt tänkandet baserar sig vid sunna. Kalam existerar enstaka riktning såsom började undersöka sunna, dock även vetenskap samt team, vid en djupare strategi.

Den Mutazilitiska skolan integrerade zoroastrisk tänkesätt samt grekisk tänkesätt tillsammans islam. beneath identisk period utvecklades flera från islams ritualer. Den asharitiska skolan, senare, beneath talet, tillät tänkesätt inom vetenskapen dock ej tro.

Främsta skapelsen: Människan är den främsta skapelsen av Gud

Klassisk islamisk filosofi

[redigera | redigera wikitext]

Muslimsk tänkesätt delades ifrån ca inom numeriskt värde grenar, kalam samt falsafa.

Inom kalam intresserade man sig till Ijtihad, enstaka teknik för att undersöka islamisk team tillsammans bas inom koranen samt sunna. Diskussioner uppstod bland annat ifall den fria viljan.

enstaka betydande riktning inom kalam fanns mutakallamin, tillsammans idéer likt ligger mellan detta ortodoxt muslimska samt icke-muslimska.

Historiskt sett har de två

Falasafa påverkades från andra kulturer, främst grekisk tänkesätt, samt gjorde enstaka massiv bidrag genom för att förmedla asiatisk litteratur mot Europa. Dess företrädare kritiserade mutakallamin. enstaka känd representant på grund av falasafa plats Ibn Rushd (Averroës).

Averroës samt Avicenna existerar dem maximalt avgörande medeltida muslimska filosoferna.

Vidare har hon fått en hjärna med vilken hon kan resonera och välja vist

dem tog artikel vid samt utvecklade arvet ifrån antik tänkesätt samt äger ett nödvändig ställe inom filosofins saga.

Senare islamisk filosofi

[redigera | redigera wikitext]

Efter detta politiska skiftet (från islam mot kristendomen) inom Europa, närmare bestämt inom Spanien samt Portugal avtog den muslimska filosofiska aktiviteten märkbart. Förbindelsen mellan 'väst' samt 'öst' bröts vid flera punkter - även detta tankemässiga utbytet smalnade.

Pre-modernistiska idéer levde beneath den denna plats tiden starkt inom Iran samt Indien, logiken fanns en ofta samtalat om samt populärt tema.

Gud har satt människan att förvalta (sköta om) jorden och ta socialt ansvar, men människan har en fri vilja och kan bryta mot Guds lag

Post-klassisk muslimsk tänkesätt klassificeras ofta efter synen vid fiqh, shia samt sunni. detta finns samtida tänkare samt filosofer liksom ej existerar ense angående denna indelning.

Man kunna dela in filosoferna inom sådana likt talade angående shia-tron samt sådana såsom ej gjorde detta.

Viktiga tänkare liksom huvudsakligen ej talade ifall shia:

• Abhari
• Ibn Sab'in (d. )
• Kateb-e-Qaziwini
• Rashid al-Din Fazlollah
• Qutb al-din Razi
• Fakhr al-Din Razi (d. )
• Iji
• Taftazani
• Jorjani

Viktiga tänkare vilket huvudsakligen talade ifall shia:

Modern islamisk filosofi

[redigera | redigera wikitext]

En betydande tänkare existerar Mohammad Iqbal såsom besitter reformerat samt gett nytt liv åt konceptet den muslimska filosofin.

En ytterligare nödvändig individ existerar Muhammad Baqir al-Sadr såsom skrivit boken Falsafatuna (eng: Our Philosophy^[1]) var han bland annat kritiserar kapitalistisk samt kommunistisk tänkesätt ur en islamiskt perspektiv.

Synden samt den fria viljan

[redigera | redigera wikitext]

Diskursen inom islamisk teologi rörande människans fria vilja existerar tätt sammankopplad mot synen vid individen samt synen vid synden.

Kharijiterna fanns enstaka samling tog avstånd ifrån sin chef, den fjärde kalifen Ali, då denne accepterat skiljedomen mot deras motståndare Muawiya inom. dem menade för att detta endast fanns numeriskt värde kategorier människor, troende samt icke-troende. ett troende kunde endast definieras likt troende ifall denne inom allt handlade efter Guds vilja. detta innebär för att enstaka troende avslutas för att existera muslim, i enlighet med kharijiterna, då han alternativt denna begått enstaka seriös synd.

detta fanns därför dem tog avstånd ifrån sin chef Ali, dem menade för att denne upphört existera muslim inom samt tillsammans med för att denne syndat då denne accepterade skiljedomen. Majoriteten från muslimer motsatte sig dock denna hårda ståndpunkt, samt den vänligare synen vid relationen mellan synd samt individ existerar den likt allmänt gäller än idag.

Frågan ifall den fria viljan uppstår inom spänningarna mellan dessa ståndpunkter samt inom synen vid synd samt Gud. Frågan fanns ifall synd uppstod hos människan alternativt fanns förutbestämd från Gud.

Vissa teologer menade för att människan begåvats tillsammans enstaka fri vilja, detta önskar yttra enstaka fri vilja för att handla samt därmed även synda.

dem argumenterade på grund av denna ståndpunkt genom för att leda mot människans ansvar. Koranen beskriver ett domedag var konsekvenser från människors handlande skall utdömas. dem liksom talade på grund av människors fria vilja menade för att människan underförstått måste äga ett fri vilja, annars vore detta omöjligt för att kräva ansvar samt utdöma straff.

Under den abbasidiska dynastin utvecklades mutaziliterna mot ett nödvändig teologisk utbildning likt talade till denna ögonkontakt vid den fria viljan.

Har människan en fri vilja? Människan har fått en fri vilja och har fått välja om hon ska följa Allahs väg eller inte

Deras lära samt sätt för att bemöta samt tolka dem heliga skrifterna existerar präglade från grekiska, hellenistiska influenser. Förnuft samt rationell härledning plats centrala redskap. Förutom för att betona människans fria vilja formulerade dem teorier rörande bland annat synen vid Koranen.

Determinism

[redigera | redigera wikitext]

Andra teologer menade däremot för att människan ej besitter enstaka fri vilja, dem talar inom stället angående ett determinism (se predestinationsläran inom islam).

dem betonade för att Gud existerar allsmäktig samt för att människors fria vilja därmed skulle inskränka vid Guds absoluta inflytande. ett deterministisk världsbild dominerade redan innan islam vid den arabiska halvön samt skulle sedermera dominera islamisk teologi. Människans synder kunde tillsammans med hjälp från determinismen förstås endast såsom enstaka sektion inom detta gudomliga systemet samt likt enstaka sektion från Guds vilja.

Veckans program ska handla om en fråga som skapat och skapar livlig diskussion inom både kristendom och islam: frågan om Gud och människans fria vilja

Det finns olika grader från determinism. Några menar för att determinism gäller dem stora generella frågorna inom existensen, exempelvis om en foster blir man alternativt kvinna alternativt kommer för att möta succé alternativt motgång inom existensen. ett strängare grad från determinismen existerar för att även handlandet samt reaktionen vid oväntade händelser existerar förutbestämda.

Källor

[redigera | redigera wikitext]