Hur bygger man en husvägg

Stomsystemen är ofta renodlade, mot modell cellsystemstommen, pelar-balkstommen samt pelardäckstommen. inom dessa konstruktioner är ytterväggarnas bärande funktion inom stort sett begränsad mot för att ta upp horisontallaster från nyttig gods samt vindlaster.

Värmetransport

Med dagens värmeisoleringsmaterial besitter väggarna betydligt mindre värmetransport än tidigare.

Värmetransporten anges såsom U-värde, värmegenomgångskoefficient, W/m² K. inom tabell 1 anges ungefärligt U-värde för några nya samt gamla ytterväggskonstruktioner.

För att en yttervägg ska kunna uppfylla de krav som ställs behövs flera lager av material

Tabellen får ses vilket ett förenkling där eventuell tilläggsisolering från dem äldre ytterväggstyperna ej beaktas.

Hur värmegenomgångskoefficienten varierar inom ytterväggar tillsammans med reglar beroende på dem olika isolerskiktens tjocklek framträda inom tabell 2.

 

Värmegenomgångskoefficient hos träytterväggar VFn = Vanligen förekommande väggtyp inom nya byggnader (1970 - ) OFn = Ovanlig väggtyp, dock förekommer inom nya byggnader (1970 - ) VFä = Vanligen förekommande väggtyp inom äldre byggnader ( - 1970) OFä = Ovanlig väggtyp, dock förekommer inom äldre byggnader ( - 1970)
Väggtyp	U-värde, W/m2K
	<0,2	0,2–0,3	0,3–0,5	0,5–1,0	>1,0
Timmervägg	-	-	-	VFä	-
Plankvägg	-	-	-	OFä	VFä
Skiftesverksvägg	-	-	-	-	OFä
Stolpvägg	-	-	-	-	OFä
Regelvägg	VFn	VFn	VFä	VFä	-
Förtillverkade väggelement	VFn	VFn	VFä	-	-

Tabell 1.

Värmegenomgångskoefficient hos träytterväggar.

 

Bild 1. För för att undvika dem köldbryggor vilket kortlingar ger kunna radiatorer monteras inom skivmaterial liksom förmå ta laster, mot modell plywood alternativt spånskiva.

Regelvägg

Regelväggen är den vanligaste stommen inom väggar inom småhus, såväl bärande likt icke bärande väggar, ytterväggar såsom innerväggar.

Trästommar inom flervåningshus utgörs ofta från limträ, KL-trä alternativt ett kombination från dem båda. titta beneath separata huvudavsnitt KL-träkonstruktioner respektive Limträkonstruktioner.

Tekniken tillsammans med reglar kunna ses liksom enstaka fortsättning på tekniken tillsammans stolpväggar.

1

Regelväggen är vanlig såsom icke bärande yttervägg inom byggnader tillsammans med stål- alternativt betongstomme. Väggens bärande sektion består från reglar inom massivt trä alternativt lättreglar, mot modell tillsammans liv inom konstruktionsboard alternativt OSB/3. Principiellt är ytterväggen uppbyggd så för att vertikallaster tas upp från regelverket.

Värmetransporten, U-värdet, inom regelväggar inom trä är inom nyare byggnader mindre än 0,2 W/m²K.

titta tabell 1. titta även tabell 2 nedan, vilket redovisar U-värden för moderna ytterväggar tillsammans med olika isolerskikt från mineralull samt olika kombinationer.

Guide mot ytterväggar tillsammans med olika isolerskikt från mineralull samt olika kombinationer.
Tabell 2 nedan omfattar olika ytterväggar bestående från följande funktioner samt produkter:
Fasadbeklädnad: Stående panel tillsammans med bottenbrädor 22 mm samt lockläkt 22 mm.
Luftspalt: Horisontell spikläkt 34x70, c 600 mm samt bakomliggande vertikal luftningsläkt 25x50, c 600 mm.
Utvändigt homogent isolerskikt: Fasadskiva från mineralull, λ 0,033 W/m·K.
Vindskydd från diffusionsöppet ämne – disk alternativt duk.
Stomskikt: Träreglar från konstruktionsvirke, c 600 mm/ Primärisolering tillsammans med mineralull, λ 0,037 W/m·K.
Ångspärr/ångbroms.
Installationsskikt: Korsande reglar 45x45, c 600 mm/Invändig isolering tillsammans med mineralull: Regelisolering, λ 0,037 W/m·K.
Invändig beklädnad: Skivmaterial inom två skikt – Konstruktionsplywood K20/70 12 mm + Gipsskiva normal 13 mm.

Utvändigt isolerskikt. Fasadskiva	Stomskikt. Primär­isolering	Installations­skikt. Invändig isolering	U-värde	Total vägg­tjocklek, in­klusive fasad	Brandklass enligt BBR	Ljudreduktion enligt BBR R'w + C50-3150
(mm)	(mm)	(mm)	(W/m2 · K)	(mm)	(minuter)	(dB)
30	145	45	0,186	348	REI 30	42
30	170	45	0,170	373	REI 30	42
30	195	45	0,156	398	REI 30	44
30	220	45	0,144	423	REI 30	44
50	145	45	0,167	368	REI 30	42
50	170	45	0,154	393	REI 30	44
50	195	45	0,142	418	REI 30	44
50	220	45	0,132	443	REI 30	44
80	145	45	0,145	398	REI 30	44
80	170	45	0,135	423	REI 30	44
80	195	45	0,126	448	REI 30	44
80	220	45	0,118	473	REI 30	44
30	145	70	0,169	373	REI 30	42
30	170	70	0,155	398	REI 30	44
30	195	70	0,143	423	REI 30	44
30	220	70	0,133	468	REI 30	44
50	145	70	0,153	393	REI 30	44
50	170	70	0,141	418	REI 30	44
50	195	70	0,131	443	REI 30	44
50	220	70	0,123	468	REI 30	44
80	145	70	0,134	423	REI 30	44
80	170	70	0,125	448	REI 30	44
80	195	70	0,117	473	REI 30	44
80	220	70	0,111	498	REI 30	44
80	145	95	0,125	448	REI 30	44
80	170	95	0,117	473	REI 30	44
80	195	95	0,110	498	REI 30	44
80	220	95	0,104	523	REI 30	44

Tabell 2.

Guide mot ytterväggar tillsammans med olika isolerskikt samt olika kombinationer.

Kommentarer mot tabell 2:
Om vertikal luftningsläkt anses onödig, blir U-värdet något lägre ≤ 0,003 W/m²·K.
Brandgipsskiva istället för vanlig gipsskiva invändigt, ger brandklass REI 60. dubbel brandgipsskiva invändigt ger brandklass REI 90.
Två alternativt fler lager gipsskivor invändigt, ger 2 – 5 dB ökad ljudreduktion (motsvarar nästa enstaka delning från ljudnivån).
Frisående förskjutet installationsskikt istället för korsreglat, ger cirka 6 dB ökad ljudreduktion.

Mellanrummet mellan reglarna är ofta fyllt tillsammans med värmeisoleringsmaterial – inom ytterväggar ständigt.

På reglarnas insida monteras normalt en tunt tätskikt (ångspärr alternativt ångbroms), liggande reglar samt invändig beklädnad.

Väggens utsida klimatskyddas tillsammans med en vindskydd från mot modell skivor alternativt vindskyddsduk samt ett heltäckande värmeisolerande papper. Ytterst monteras panelbräder mot spikläkt samt eventuellt luftningsläkt, alternativt ytterligare fasadbeklädnad. tillsammans stigande krav på energihushållning samt komfort stiger kraven på väggdelarnas tekniska attribut.

Ökad värmeisolering, högre lufttäthet inom väggkonstruktionen samt dess anslutningsdetaljer ställer höga krav på detaljutformning samt arbetsutförande.

Bild 2.

En ny yttervägg ska både vara stilig och funktionell, den ska hålla värmen inomhus och kylan utomhus

enstaka träregelvägg kunna bestå från antingen endast lodräta reglar alternativt kombinerat tillsammans en alternativt två skikt horisontellt regelverk.

Vindskydd, ångspärr/ångbroms samt värmeisolering

Vindskyddet, liksom sitter på utsidan från enstaka träyttervägg, besitter den viktiga uppgiften för att hindra luftrörelser på baksidan fasadskiktet likt förmå försämra verkan från värmeisoleringen.

Vindskyddet bör äga en vattenavledande ytskikt, så för att detta en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig alternativt den fukt likt tränger in på baksidan fasadskiktet ej förmå skada vindskyddet, värmeisoleringen alternativt den bärande stommen. Vindskyddet tjänar både likt vindtätning samt regntätning inom ett tvåstegs vattenavvisande fasad.

Vindskydd bör existera från diffusionsöppet ämne, mot modell för ändamålet lämpligt skivmaterial alternativt vindskyddsduk.

Ångspärr är vanligtvis enstaka åldersbeständig folie. detta finns spelfilm även från speciellt ämne tillsammans periodvis hög ånggenomsläpplighet.

Till exempel kan ett altantak bestå av en stor segelduk, ett transparent glas eller byggas som ett vanligt tak med reglar och tegelpannor

Den benämns ångbroms samt fungerar vintertid vilket vanlig ångspärr, dock sommartid, när diffusion sker utifrån samt in, är den diffusionsöppen för för att möjliggöra uttorkning från konstruktionen. enstaka ångspärr/ångbroms bör äga få skarvar såsom precis svetsas, limmas alternativt kläms fast.

Genom för att ångspärren/ångbromsen förmå placeras ett bit in inom värmeisoleringsskiktet på detta lodrätt bärande träregelverket – indragen cirka 50 mm inom väggkonstruktionen – förmå installationer såsom eldosor samt elrör läggas inom detta inre isoleringsskiktet mellan dem horisontella träreglarna, vilket gör för att man ej behöver passera genom alternativt skada ångspärren/ångbromsen.

Ångspärren/ångbromsen, vilket ligger på den varma sidan från ett klimatskärm, nära den invändiga beklädnaden, besitter också enstaka lufttätande funktion samt hindrar vattenånga inom inomhusluften för att tränga ut inom ytterväggskonstruktionen, tillsammans med fara för kondensering.

Är ångspärren/ångbromsen indragen på baksidan en horisontellt regelverk, påverkar detta monteringen från invändig väggbeklädnad. Särskilda lodräta kortlingar alternativt plåtband måste monteras på baksidan kortsidorna på den invändiga beklädnaden.

Som isoleringsmaterial inom träytterväggar används vanligen mineralull alternativt cellulosafiberbaserade ämne.

På bas från cellulosafibers fuktupptagningsförmåga anses ångbroms lämpligast inom klimatskärm tillsammans cellulosaisolering samt detta är viktigt för att detta valda vindskyddet äger högre ånggenomsläpplighet än ångbromsen. varenda värmeisoleringsmaterial måste dock skyddas mot luftrörelser.

detta innebär för att ett cellulosaisolering måste förses tillsammans en diffusionsöppet vindtätt skikt på utsidan samt enstaka ångbroms på insidan ifall isoleringen, för för att uppnå högsta möjliga isolerförmåga. Värmeisoleringen placeras mellan reglarna innanför vindskyddet samt den inre beklädnaden.

En modern ytterväggbestår ofta från värmeisolering inom flera skikt – utvändig isolering, primär isolering respektive invändig isolering. detta yttersta skiktet är kapabel existera enstaka isolerskiva tillsammans med något högre densitet. Vindskyddet är kapabel placeras innanför den yttre isolerskivan.

Primärisoleringen är placerad mellan dem bärande reglarna medan den invändiga isoleringen placeras inom en så kallat installationsskikt. Ångspärr/ångbroms är kapabel placeras mellan primärisolering samt invändig isolering.

Värmeisoleringsförmågan är inom hög grad beroende från noggrannheten inom arbetsutförandet.

Springor samt spalter är kapabel existera förödande.

Genomföringar inom yttervägg för ventiler, ventilationsaggregat, tilluftsdon, vattenrör samt dylikt måste utföras tillsammans med varsamhet.

Hur en yttervägg ska byggas upp finns det ju delade meningar om, och antar att jag lär få olika åsikter även här

Annars förmå konvektionsströmmar leda fuktig atmosfär in inom väggkonstruktionen där den sedan förmå kondensera.

Bild 3. Genomföring inom yttervägg. Siffrorna 1,2 samt 3 visar på invändig stos, utvändig stos tillsammans med stöd inom vindskyddet respektive utvändig stos tillsammans stöd inom fasadskiktet.

Observera för att vindskydd samt invändig beklädnadsskiva äger stöd inom bakomliggande träbaserad skiva.

Fasadkonstruktion

En träregelvägg förmå förses tillsammans med andra fasadmaterial än trä.

Detta är vad våran arkitekt skrivit i den tekniska specifikationen för vårat hus

modell på träregelvägg tillsammans ytterligare fasadbeklädnad än trä är skalmursväggen tillsammans med utvändigt ytskikt inom tegel alternativt puts. Denna vägg möter såsom utfackningsvägg inom flerbostadshus kraven på viss brandklass samt skydd mot brandspridning mellan lägenheter.

Den murade alternativt putsade fasadkonstruktionen utsätts för stora fuktbelastningar, förhållanden vilket måste lösas på en tillfredsställande sätt för varenda väggtyp.

Dessutom fordras förankring från murverk samt putsskikt inom den bärande konstruktionen, fördelning från lodräta laster mot bas alternativt bjälklag samt ett lösning från dem värmeisoleringsproblem inom struktur från köldbryggor, likt uppstår nära bjälklagskanter. Murade samt putsade fasader bör existera ventilerade tillsammans med luftspalt.

Skalväggar tillsammans enstaka insida likt är skild från utsidan från en värmeisolerande skikt besitter sedan länge använts inom stenhus dock förekommer även inom trähus för för att öka isolertjockleken utan för att öka den bärande stommens dimensioner inom motsvarande grad. 

Bild 4.

modell på värmeisolerad yttervägg tillsammans fasad från murverk samt isolering inom tre skikt.

Bild 5. modell på träregelvägg tillsammans med stående träpanel samt isolering inom tre skikt.

När man använder andra fasadmaterial än träpanel utgör struktur tillsammans med element från KL-trä en många utmärkt underlag för infästning från fasadmaterialet.

Filmen visar hur du gör från första till sista moment och varje delmoment finns även som egna filmer med tydliga steg-för-steg och listor över vilka verktyg och material du behöver

KL-träelementens plana ytor samt goda infästningsmöjligheter gör för att isoleringsmaterial anpassade för puts samt tegel enkelt förmå monteras på skivorna. Putssystem upp mot tre våningar besitter provats inom konkreta objekt tillsammans gott utfall (Vetenskapsstaden, Stockholm). För andra fasadmaterial vilket tegel, plåt, berg tillsammans med mera kunna normala byggmetoder användas.

För högre byggnader tillsammans trästommar bör ständigt horisontella rörelsefogar beaktas.

Anslutning vägg – grund

Ett känsligt område från ett yttervägg är dess nedersta sektion, nära mötet tillsammans grunden. Anslutningen mellan vägg samt panel bör utföras på en sådant sätt att:

• inträngande vätska samt fukt leds ut samt luftas ut
• kapillärsugning samt fuktdiffusion från grunden hindras för att skada anslutande väggar samt bjälklag
• stänkvatten från nederbörd alternativt fukt från markytan ej skadar fasaden alternativt bakomliggande väggkonstruktion.