Hur separerar man kolväten i råolja

Materialegenskaper:

densitet: Densiteten vid eldningsolja varierar mellan kg/m³. Värmekapaciviteten ansätts vanligtvis mot 1,9 kJ/kg,°C nära överslagsberäkningar.

Tack vare denna egenskap hos kolvätena kan man med hjälp av temperaturskiftningar separera råoljan i olika produkter som tidigare nämnts

Densiteten till olja ligger inom storleksordningen – kg/m³.

Detta existerar en annat typ från ämne var detta ej finns hårdhet samt andra materialegenskaper.

Användning

Petroleum äger ett rad användningsområden däribland vilket bränsle på grund av motordrivna fordon, inom form eller gestalt från bensin.

Som konstruktionsmaterial används ett mängd ämne likt förädlats ifrån råolja, bland annat plaster, asfalt, tjära, vaxer, paraffin samt vaselin.

Framställning

Olja existerar en fossilt bränsle liksom bildades från växter samt havsdjur vilket fanns vid havens bottnar till hundratals miljoner kalenderår sedan.

Man kan även göra detta med olja

beneath högt tryck samt upphöjd temperatur, inbäddade inom småsten samt lera, besitter energin likt lagrats inom växterna samt djuren genom år omvandlats mot kolväten, olja. Oljan samlas inom därför kallade oljefällor från vilket ställe den är kapabel pumpas upp samt raffineras mot olika oljeprodukter.

Den process petroleum behöver vandra igenom till för att man skall behärska dela upp den inom gasol, bensin, flygbränsle, diesel- samt villaolja, tunga eldningsoljor, asfalt (bitumen) kallas raffinering samt sker inom en raffinaderi.

Principen på grund av en raffinaderi existerar för att ta existera vid den speciella egenskap för att varenda kolväte innehar ett viss kokpunkt. tackar vare denna egenskap hos kolvätena är kapabel man tillsammans med hjälp från temperaturskiftningar separera råoljan inom olika varor likt tidigare nämnts.

De lättaste ämnena går ut ur fraktioneringskolonnens högst belägna ledningar, först gasol, därefter bensin och så vidare

dem lättaste ämnena går ut ur fraktioneringskolonnens högst belägna ledningar, ursprunglig gasol, därefter bensin samt således vidare. dem lågor såsom ofta förekommer nära fraktioneringskolonner existerar enstaka förbränning från dem lätta gaserna. Dessa används likt raffinaderibränsle alternativt inom andra processer dock ofta besitter man ingen chans för att nyttja dem, därav lågorna.

Historia

Råolja existerar ett från flera energikällor vars lagrade energi besitter sitt ursprung inom solen. Genom miljoner års tillväxt äger organiskt ämne såsom härstammar ifrån djur- samt växtdelar lagrats genom för att bergarter lagrats ovanpå dessa. Högt tryck samt värme besitter sedan omvandlat materialet mot kolväten.

detta existerar tackar vare detta förlopp såsom olja, kol samt naturgas kallas fossila drivmedel (fossil betyder uppgrävd).

Fraktionerad destillation är bland annat en vanlig metod för att dela upp råolja i oljeraffinaderier och för att rena fram olika gaser ur flytande luft

Råolja består mot största delen från kolväten. kurera denna process förekommer huvudsakligen vid havsbottnar inom enstaka syrefattig miljö var kolvätena ej kunna oxidera. Processen sker ständigt dock vid bas från vår långt större förbrukning från olja kommer den ej för att behärska ersättas från nya råoljelager inom identisk takt, därav benämningen icke förnyelsebar energi.

Olja tros härstamma främst ifrån förhistoriska plankton samt alger, medan växtdelar förvandlas mot kol. Kolväten existerar dock enklare än berg samt vätska samt förflyttar sig därför uppåt mot jordens yta. Den olja vilket bildar oljefyndighet existerar den lilla sektion olja liksom vid bas från hinder inom jordskorpan ej kunnat nå ytan var den skulle konsumeras från bakterier.

En mycket viktig källa till olika kolväten är råolja, som är en blandning av många olika kolväten (som innehåller alltifrån några enstaka kolatomer upp till runt 40 stycken)

Eftersom marknadens efterfrågan ej ständigt existerar densamma såsom utbudet besitter man chans för att nära ännu fler processer producera nya varor från exempelvis tyngre oljor liksom inom dagens läge ej existerar efterfrågade inom lika massiv utsträckning såsom enklare komponenter. tackar vare ett process likt kallas termisk krackning förmå man vid bekostnad från dem tyngre råoljeprodukterna producera mer från mot modell den mer efterfrågade produkten bensin.

Termisk krackning går ut vid för att avbryta ner dem långa kolväte-molekylerna mot mindre samt därmed producera enstaka mer lättflytande olja vilket möjliggör större bensinutvinning. Krackning existerar en samlingsnamn till ett rad olika processer vilket möjliggör mer varierad alternativt önskad oljeproduktion

Pris

Priset vid petroleum bestäms mot ett ganska central sektion likt ett reaktion vid kriser alternativt konjunkturnedgångar inom dem större ekonomierna, eftersom finansiell tillbakagång reducerar efterfrågan vid olja kraftigt.

Sedermera försöker den internationella kartellen OPEC nyttja sitt effekt ovan resurser vid petroleum till för att göra stabil, höja alternativt sänka priset vid petroleum.

Hur mycket som går att få ut av varje oljeprodukt vid raffinering bestäms av råoljans sammansättning och raffinaderiets konfiguration

Produktion samt konsumtion

Konsumtionen per capita existerar hos Industriland|industriländerna uppenbarligen många högre än hos Utvecklingsland|utvecklingsländerna. mot modell existerar konsumtionen inom USA tid 26,0 tallrik per invånare samt inom Tyskland fanns detta ungefär 11,7 tallrik medan förbrukningen inom Kina existerar 1,7 tallrik, Indien 0,8 tallrik samt Bangladesh endast 0,2 tallrik.

Länder vilket producerar maximalt petroleum ()	Länder vilket exporterar maximalt petroleum ()
Saudiarabien - (OPEC) Ryssland USA Iran - (OPEC) Mexiko Kina Norge Kanada Venezuela - (OPEC) Förenade Arabemiraten - (OPEC) Kuwait - (OPEC) Nigeria - (OPEC) Storbritannien Irak - (OPEC)	Saudiarabien - (OPEC) Ryssland Norge Iran - (OPEC) Venezuela - (OPEC) Förenade Arabemiraten - (OPEC) Kuwait - (OPEC) Nigeria - (OPEC) Mexiko Algeriet - (OPEC) Irak - (OPEC) Libyen - (OPEC) Kazakstan Qatar

USA konsumerar nästan bota sin produktion.<ref> Statistik ifrån den amerikanska staten</ref>

Oljeproduktion inom Sverige

Redan vid talet genomförde Skånska Cement AB enstaka borrarbete efter gas nära en samling dokument eller en elektronisk lagring av data Hajdar vid norra Gotland.

detta gav dock ej några affärsmässig påverkan.

Metoden används också för separering av råolja (lösning av kolväten) när man vill utvinna bensin, fotogen och andra råolje-produkter

Detta följdes från provborrningar från Sveriges geologiska undersökning|SGU beneath talet. nära borrningarna påträffades spår från olja. 1 augusti startade Oljeprospektering AB, OPAB, sin aktivitet vid Gotland. Den inledande provborrningen plats Faludden 1. beneath borrningar genomfördes beneath dem 17 kalenderår liksom OPAB bedrev aktivitet vid Gotland.

Det går därför exempelvis inte att raffinera hela mängden råolja till bensin om så önskades

Oljeproduktion startade , samt fanns fördelad ovan 12 områden vid norra Gotland samt 6 områden vid södra Gotland. beneath den period likt OPAB bedrev verksamheten utvanns 69&#; Kubikmeter|m³ vid norra Gotland, samt 9&#;&#;m³ vid södra Gotland, vilket tillsammans motsvarar cirka ett halv miljon tallrik (mått)|fat. inom femte månaden i året tog Gotlandsolja AB ovan verksamheten samt den bedrevs fram mot inom Gotlandsolja AB:s regi utfördes 82 borrningar liksom gav 30&#;&#;m³ olja.

Oljeleveranser inom Sverige

Leveranser inom miljoner m³, utan att inkludera leveranser mot utrikessjöfart. Uppgifterna kommer ifrån Svenska Petroleuminstitutet, Sammanfattning Oljeåret :

Produktgrupp
Motorbensin	5,36	5,51	5,56	5,55	5,63	4,75	3,78	2,13
Dieselbränsle	4,42	4,27	4,07	3,85	2,78	2,46	2,19	1,19
Flyg-/övriga bränslen	1,15	1,18	1,18	1,04	1,05	0,91	0,88	0,38
Eldningsolja 1 (låg svavel)	1,31	1,51	1,84	2,45	3,30	7,33	8,88	3,82
Övriga eldningsoljor	1,41	1,39	1,43	2,14	1,80	9,65	14,64	6,02
Summa	13,65	13,86	14,08	15,03	14,56	25,10	30,37	13,54

Marknadsandelar () inom land.

Uppgifterna kommer ifrån Svenska Petroleuminstitutet, Sammanfattning Oljeåret :

Företag	Motorbensin	Dieselbränsle	Eldningsolja 1	Övriga eldningsoljor
Statoil	22,3&#;% (22,2&#;%)	20,5&#;% (20,4&#;%)	17,3&#;% (17,7&#;%)	3,8&#;% (4,0&#;%)
Shell	13,6&#;% (12,4&#;%)	19,4&#;% (19,3&#;%)	23,3&#;% (22,1&#;%)	16,1&#;% (16,4&#;%)
Preem	10,2&#;% (11,1&#;%)	30,1&#;% (30,7&#;%)	37,&#;3% (39,2&#;%)	56,7&#;% (53,9&#;%)
OK-Q8	27,4&#;% (27,1&#;%)	13,2&#;% (13,6&#;%)	6,2&#;% (6,6&#;%)	–
JET	13,6&#;% (12,9&#;%)	0,4&#;% (0&#;%)	–	–
Norsk Hydro, Uno-X	9,3&#;% (9,7&#;%)	14,7&#;% (14,5&#;%)	15,9&#;% (15,3&#;%)	–
Övriga leveranser och korrigeringar	3,6&#;% (4,6&#;%)	1,7&#;% (1,4&#;%)	–	25,3&#;% (25,7&#;%)

Länkar

3. ://
4. ://</ref>