20 dag knut på engelska

Tjugondedag jul alternativt tjugondag Knut existerar inom land, land i norden samt (delar av) Norge enstaka solens tid likt infaller den 13 januari, 20 dagar efter julafton, samt firas såsom slutet vid julhögtiden.

' Knut's Day '), or the Feast of Saint Knut, is a traditional festival celebrated in Sweden and Finland on 13 January

Dagen fick Knuts namn mot minne från helgonförklarade Knut Lavard (kanske även påverkat från ett minnesdag till Knut den helige), samt kallas även Knutdagen (eller Knutsdagen). Knut äger därför namnsdag denna dygn.

Talesätt kopplade mot tjugondag Knut finns inom lite olika varianter: "tjugondag Knut körs julen ut"^[1], "tjugondag Knut kastas granen ut" samt "tjugondag Knut då dansas julen ut" existerar tre moderna modell, samt "Knut driver julen ut" en äldre.^[2][3]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Knut Lavard hette enstaka dansk prins liksom den 7 januari 1131 blev mördad, sannolikt från sin släkting samt rival Magnus Nilsson (som fanns vald mot svensk monark inom Västergötland).

Knut blev senare helgonförklarad, samt inom spåren från detta dök dem sålunda kallade Knutsgillena upp. såsom brukligt fanns fick Knut även vilket katolskt helgon enstaka personlig dag; hans dödsdag, liksom råkade artikel dagen efter trettondedagen, blev mot Knuts dygn inom almanackan.^[4][2][1] nära denna tidsperiod avslutades julen vid trettondedag jul, vilket den kvar fullfölja inom andra länder, samt Knutsdagen plats alltså länge inledande vardagen efter jul.

likt kungligt helgon tillhörde Knut beneath medeltiden tillsammans tillsammans med Sankt Olof inom Norge samt Sankt Erik inom landet dem populäraste helgonen inom Norden.^[2]

”	Omskoren bleff Jesus, besökt aff Kong Knut, badt them hielpa sigh at drifwa Jwlen vth.	„
– Bondepraktikan, citerad inom Alla årets dagar från Alf Henrikson. January 13 is tjugondedag jul or tjugondag Knut – also known as Knutsdagen

Knutsdagen inföll den 7 januari inom svenska almanackor ända fram mot 1600-talet, då Knut tillsammans tillsammans med julens avslutande flyttades fram enstaka knapp sju dagar mot sin nuvarande lokal vid den 13 januari,^[2][4][5] (tjugo dagar efter jul, räknat ifrån juldagen).

detta gamla talesättet "Knut driver julen ut" följde även med.^[2]Alf Henrikson kopplar dock samman Knut den 13 januari lika många tillsammans med prins Knuts onkel, Knut den Helige.^[6]

Framflyttningen från Knuts ljus ägde såsom resultat för att detta fanns numeriskt värde julavslutningsdagar.

inom landet ersatte den nya Knutdagen därför småningom den gamla, medan etableringen inom land i norden gick långsammare. beneath 1800-talet fanns detta bara inom västra land i norden man fått kunskap angående den nya dagen den 13 januari medan man inom östra land i norden höll fast nära den 6 januari. detta betydde för att detta inom land i norden fanns numeriskt värde väl etablerade dagar på grund av då julperioden skulle sluta.^[7]

Det finns olika teorier angående varför julens avslutande flyttades fram.^[1] inom dem flesta från dem julfirande länderna avslutas julen kvar tillsammans med trettonhelgen.^[4]FolklivsforskarenEbbe Schön menar för att den lutherska kyrkan ville stärka kyrkolivets ställning genom för att utöka julen.

Knut likt då redan fanns intimt förknippad tillsammans med julens slut följde då således för att yttra tillsammans inom flytten från julavslutningen.^[4]

EtnologenBengt af Klintberg skriver för att bakgrunden existerar för att varenda större kyrkohögtid inom äldre tidsperiod ägde ett oktav, ett slags efterfest åtta dagar senare,^[2] liksom inom detta fallet alltså blev enstaka färsk fest.

Klintbergs yrkeskollega Jan-Öjvind Swahn nämner identisk förklaring, dock skriver även för att man troligen vid vissa håll ägde enstaka hävdvunnen perception för att julen varade inom 20 dagar, samtidigt vilket den annars firades vid trettondagen.

Knut's Day (Tjugondag Knut, or "The 20th Day of Knut") marks the end of the Christmas season in Sweden—with parties, song and the dismantling of the yule tree (which traditionally is thrown out the window - Julgransplundring)

denne skriver även för att enstaka tillfälle existerar för att man "ville dra in dem dagar då våra avgudadyrkande förfäder firade sitt midvinterblot" [i julfirandet].^[1] Man vet dock ej då beneath vintern midvinterblotet firades.^[4]

Alf Henrikson kopplar även eventuellt samman dagen tillsammans Knut Lavards onkel, monark Knut den helige, såsom inom dem katolska helgonförteckningarna besitter 19 januari likt minnesdag, vilket troligen fanns dagen till hans skrinläggning.

för att Knut denna plats hamnat vid den 13 existerar nog ett slump, menar Henrikson, detta är kapabel äga haft för att utföra tillsammans för att man äger haft svårt för att skilja Knut den helige ifrån Knut Lavard samt dennes minnesdag knappt en par veckor innan.^[6]

Firande

[redigera | redigera wikitext]

Dagen associeras i enlighet med nuvarande tradition tillsammans julgransplundring, för att "kasta ut granen", samt för att ta försvunnen juldekorationer.

inom bland annat Gimo inom svensk region firas dagen tillsammans papier-maché-masker alternativt skråpukar, inom ett karnevalsliknande tillställning^[2], en firande såsom går beneath namnet Knutmasso.^[8] vid sina håll lever seden för att klä ut sig mot Knutgubbar kvar, ej minimalt inom trakten kring Munkfors inom Värmland.^[2]

Förr kännetecknades Knutdagen framförallt från för att gillena beneath stora festligheter då avslutades^[4], samt i enlighet med traditionen fanns detta även dagen då all julmat skulle ätas upp.

för att klä ut sig mot Knutgubbar plats även vanligt.^[9]

Julens avslutande firades längre bak inom tiden beneath trettondedag jul den 6 januari, samt Knutsdagen inföll dagen därpå, 7 januari, dock båda flyttades beneath slutet från 1600-talet fram tillsammans ungefär enstaka sju dagar mot identisk ljus, den 13:e.

On St

inom andra länder firas ännu julens avslutande vid trettondedag jul. Tjugondedag jul är kapabel äga sitt ursprung likt enstaka oktav, ett efterfest åtta dagar efter, mot trettondedagen.

Jan-Öjvind Swahn skriver för att tjugondag Knut firas inom land, från svenskar samt enstaka sektion "purfinnar" inom land i norden, samt inom Norge,^[1] medan Nationalencyklopedin skriver för att dagen förutom landet samt land i norden firas inom delar från Norge.

I bland annat Fryksdalen samt Munkfors inom Värmland finns traditionen för att barnen denna ljus – inom julgransplundringens spår – går utklädda inom kostym samt maskering, likt således kallade Knutgubbar, samt tigger dem vuxna angående sötsak.

' twentieth-day Knut '; or knutmasso; [3] Finnish: nuutinpäivä, lit

inom uppländska Gimo samt Österbybruk firas tjugondag Knut tillsammans kostymer. på denna plats äger Knutmasso tillsammans ett karneval genom staden blivit enstaka tradition. Även vid Åland firas tjugondag Knut liksom avslut vid julen. Numera existerar detta maximalt fråga angående för att unge beneath tonåren klär ut sig mot oigenkännlighet samt beger sig vid julutsoparrunda inom grannskapet till för att erhålla ta sektion från detta sista kvarvarande julgodiset.

På Åland, var tjugondagen numera existerar enstaka festivaldag, förekom beneath 1800-talet samt inom start från 1900-talet för att man ”bultade ut julen” genom för att slå inom husväggarna vid tjugondagen. detta fanns skenbart ett manifestation till för att slutföra julen, dock innehållet inom traditionen fanns ett rätt maktdemonstration från dem liksom beneath resten från året fanns inom underordnad ställning.

Även mera allmänna busstreck förekom. till för att förbättrad behärska behålla anonymiteten ingick utklädning inom traditionen, dock fridsstörarna fick även räkna tillsammans för att bli jagad samt fasttagna.

Since the 17th century, the Swedes have celebrated the end of the Christmas season 20 days after Christmas

Längre in vid 1900-talet omvandlades traditionen ifrån dem tämligen våldsamma karnevalartade sedvänjorna mot ett lekfull ceremoni var barnen spelade huvudrollen. detta primära syftet fanns för att märka för att julperioden definitivt fanns slut. Barnen besitter på denna plats fått en nytt en egenskap eller ett kännetecken inom stället till hårda tillhyggen för att slå inom väggarna tillsammans med, ett kvast därför dem kunde ”sopa ut julen” ur stugorna.

därför skedde även vid flera andra håll inom Svenskfinland, var små människor antingen äger sopat innesluten alternativt bultat fogligt tillsammans med kvastarna inom ytterväggarna på grund av för att ett fåtal ett belöning.^[7]

Knutdagsevenemang förekommer vid flera orter inom Svenskfinland samt flera städer ordnar officiell julavslutning vid Knutdagen.

liknande äger ordnats bland annat inom Åbo samt Ekenäs, samt framför allt inom Mariehamn, var julutsopningen numera existerar en offentligt hembygds- samt barnjippo tillsammans flera arrangörer samt aktörer. Förutom detta stora tillställning vid tjugondagen vid torget inom Mariehamn ordnas även mindre festligheter inom skolor samt vid daghem.

Identitetsaspekten inom den nutida traditionen framgår uppenbart från för att man 2002 utgav en åländskt postmärke tillsammans ett foto från julutsopare.^[7]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]