Hur styrs en kommun inkomstkällor och utgiftområden

En produktiv ekonomistyrning inom kommuner samt regioner

Innehåll

Beslut nära regeringssammanträde den 3 september 2020

Sammanfattning

En speciell utredare bör värdera ifall nuvarande regelverk på grund av finansiell förvaltning inom kommunallagen (2017:725) utgör enstaka utmärkt bas på grund av ett produktiv ekonomistyrning inom kommuner samt regioner.

Syftet tillsammans med utredningen existerar för att ge kommuner samt regioner goda förutsättningar för att möta framtida utmaningar genom för att föreslå en sammanhållet regelverk till enstaka produktiv ekonomistyrning inom kommuner samt regioner.Utredaren bör bl.a. . föreslå hur krav vid god finansiell hushållning samt regelverket på grund av balanskravet bör existera skapade, .

undersöka samt nära behov lämna förslag mot vägledning samt stöd till den ekonomiska styrningen inom kommuner samt regioner, samt . föreslå lösningar likt sammantaget skapar goda förutsättningar på grund av enstaka produktiv ekonomistyrning inom kommuner samt regioner samt likt ligger inom linje tillsammans med målen på grund av den nationella finanspolitiken.Uppdraget bör redovisas senast den 24 september 2021.

Samhällsekonomi samt finanspolitiskt ramverk

Kommunsektorn, dvs. kommuner samt regioner, ansvarar på grund av ett massiv sektion från den offentliga verksamheten inom landet samt äger därför ett avgörande roll inom samhällsekonomin. Kommunsektorns utgifter motsvarar cirka hälften från den samlade offentliga sektorns utgifter.Riksdagen samt regeringen äger detta yttersta ansvaret till samhällsekonomin samt den ekonomiska politiken.

Staten äger en omfattande ansvar på grund av för att samtliga kommuner samt regioner besitter förutsättningar samt kapacitet såsom står inom proportion mot detta samlade uppdraget. Samspelet mellan staten samt kommunsektorn behöver fungera vid en sätt vilket gagnar ett sund samhällsekonomisk tillväxt samt liksom skapar goda förutsättningar till välfärd samt finansiell tillväxt.

detta ekonomiska ramverket existerar en antal uppgift samt principer, bl.a. överskottsmålet liksom gäller till kurera den offentliga sektorns finansiella sparande, vilket styr finanspolitikens utformning samt liksom syftar mot för att finanspolitiken bör artikel hållbart hållbar samt tydlig. Ramverket omfattar både staten samt kommunsektorn.

Ramverket till finansiell förvaltning

Kommunerna samt regionerna besitter genom den kommunala självstyrelsen massiv frihet för att själva besluta ifall hur deras aktivitet bör bedrivas samt existerar ansvariga på grund av effekt, standard samt innehåll. detta ger tillfälle mot lokala anpassningar utifrån olika behov samt förutsättningar.

från 1 kap. 1 § andra stycket regeringsformen framgår bl.a. för att den svenska folkstyrelsen förverkligas genom en representativt samt parlamentariskt statsskick samt genom kommunal självstyrelse. i enlighet med 14 kap. 4 § regeringsformen får kommuner samt regioner ta ut avgift till skötseln från sina angelägenheter (jfr 1 kap. 7 § regeringsformen).

Denna rapport är vår femte årliga redovisning av hur omfattande den statliga styrningen är och hur den har utvecklats

Denna beskattningsrätt utgör enstaka nödvändig sektion från den kommunala självstyrelsen samt ger förutsättningar till kommunernas samt regionernas finansieringsansvar till sina verksamheter. Skatteintäkterna utgör cirka numeriskt värde tredjedelar från kommunsektorns totala inkomster. Vidare utgör dem generella samt riktade statsbidragen ett avgörande sektion från finansieringen från kommunsektorns aktivitet.

detta kommunalekonomiska utjämningssystemet existerar strukturerat till för att producera likvärdiga ekonomiska förutsättningar på grund av kommuner samt regioner för att behärska tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende från invånarnas inkomster alternativt andra strukturella förhållanden. Den ekonomiska förvaltningen till kommuner samt regioner regleras inom kommunallagen.

Kommuner samt regioner äger utifrån detta ramverk allmänt sett stora möjligheter för att genom egna prioriteringar utforma den ekonomiska styrningen vid rum nivå. i enlighet med balanskravet bör kommuner samt regioner äga ett ekonomisk plan inom balans, vilket betyder för att budgeten på grund av nästa kalenderår (budgetår) bör upprättas således för att intäkterna överstiger kostnaderna (11 kap.

5 § kommunallagen). ifall balanskravsresultatet på grund av en visst räkenskapsår existerar negativt, bör detta vilket huvudregel regleras beneath dem närmast nästa tre år. Detta balanskrav anger den lägsta godtagbara resultatnivån. Krav ställs även vid för att kommuner samt regioner bör äga enstaka god finansiell hushållning inom sin aktivitet (11 kap.

1 § kommunallagen). Detta krav innebär för att resultatet inom kommuner samt regioner inom normalfallet bör ligga ner vid enstaka nivå likt förstärker ekonomin. Kommuner samt regioner äger även tillfälle för att beneath vissa förutsättningar reservera enstaka sektion från sina överskott inom goda tider samt bygga upp lokala resultatutjämningsreserver (11 kap.

14 § kommunallagen).

Självstyret är grundlagsstadgat

Medel inom resultatutjämningsreserverna kunna sedan tas inom krav på grund av för att täcka underskott vilket uppstår mot resultat från ett lågkonjunktur.

Kommunsektorns ekonomi

Kommunsektorns vetenskapen om resurserhandel och finans utgör enstaka sektion från dem offentliga finanserna samt därför följer regeringen löpande upp kommunsektorns vetenskapen om resurserhandel och finans samt dem eventuella finansiella samt strukturella risker såsom förmå finnas inom sektorn.

Den kommunalekonomiska utvecklingen redovisas inom den ekonomiska vårpropositionen samt inom budgetpropositionen. Uppföljningen från kommunsektorns finans visar för att detta trots flera kalenderår från god finansiell tillväxt finns vissa kommuner samt regioner likt existerar utsatta mot resultat från ett ökad skuldsättning, en utökat åtagande inom sina bolag samt svårigheter för att justera verksamheten mot befolkningsändringar, likt på grund av vissa innebär enstaka ökande samt till andra enstaka minskande befolkning.

detta finns ett massiv spridning mellan dem enskilda kommunernas samt regionernas finans, exempelvis vilket gäller påverkan, skuldsättning samt dem kommunala bolagens ekonomi.Av uppföljningen framgår vidare för att vissa kommuner samt regioner budgeterar tillsammans en underskott trots enstaka redan svag vetenskapen om resurserhandel och finans.

detta finns även modell vid kommuner samt regioner såsom budgeterat konsekvens vid ett otillräcklig nivå till för att behärska möta oförutsedda händelser. Detta tyder vid för att detta finns kommuner samt regioner vilket ej når kommunallagens krav vid ett god finansiell hushållning.I dagsläget äger dessutom följderna från sjukdomen covid-19 drabbat bota samhället, ej minimalt kommuner samt regioner.

Kommunsektorns skatteintäkter utvecklas ej inom identisk takt såsom tidigare samt stora merkostnader uppstår. detta finns ett fara för att dem kommuner samt regioner likt redan innan krisen ägde svag vetenskapen om resurserhandel och finans kommer för att titta enstaka ytterligare försvagning.

Behovet från ett analys

Kommuner samt regioner besitter massiv frihet för att justera sin ekonomistyrning utifrån lokala behov samt förutsättningar.

dem ansvarar själva till hur deras aktivitet bör bedrivas samt existerar ansvariga till konsekvens, standard samt innehåll. detta existerar viktigt för att kommuner samt regioner redovisar positiva utfall liksom gör starkare deras ekonomiska förutsättningar för att förbättrad behärska hantera både långsiktiga utmaningar samt brådskande situationer.Kommunallagens bestämmelser ifall finansiell styrning existerar allmänt skapade samt detta finns en stort utrymme till kommunalt självstyre.

Detta innebär samtidigt för att inga tydliga ramar ges till kommuner samt regioner inom detta avseende. en klart samt stabilt ramverk på grund av den kommunala sektorn, vilket innefattar bestämmelserna ifall den ekonomiska förvaltningen, existerar ett nödvändig förutsättning på grund av för att kommuner samt regioner bör bedriva ett produktiv ekonomistyrning. enstaka produktiv finansiell styrning innebär för att äga väl avvägda uppgift samt ett god måluppfyllelse.

Målen bör existera anpassade mot dem lokala förutsättningarna samt utgå ifrån gällande riktig. Statens uppföljning från kommunsektorns vetenskapen om resurserhandel och finans visar för att detta finns en antal kommuner samt regioner vilket besitter ett svag finans trots flera tid från gynnsamma ekonomiska förutsättningar tillsammans nedsänkt ränta, ökade skatteintäkter - mot resultat från enstaka upphöjd aktivitet - samt ökade generella statsbidrag.

intensiv ekonomiska bekymmer är kapabel artikel ett resultat från ogynnsamma förutsättningar likt existerar svåra för att påverka genom beslut vid plats nivå, dock kunna även artikel en indikator vid enstaka svag samt ineffektiv styrning.Mot denna bakgrund finns detta behov för att utföra enstaka granskning från kommunallagens bestämmelser ifall finansiell förvaltning, inom avsikt för att producera en ändamålsenligt strukturerat regelverk såsom å en sidan ger tillräckligt goda förutsättningar på grund av kommuner samt regioner för att bedriva ett produktiv finansiell styrning samt å andra sidan existerar tillräckligt styrande utifrån statens behov från för att upprätthålla ett hållbart hållbar finanspolitik.

Uppdraget för att utreda kommuners samt regioners ekonomiska styrning

God finansiell hushållning

Kravet vid god finansiell hushållning inom 11 kap.

1 § kommunallagen existerar elementär på grund av kommunernas samt regionernas ekonomiska styrning samt omfattar allt ifrån hur medel förvaltas mot hur kommunen alternativt region valt för att strukturera sig. detta existerar därför viktigt för att kravet existerar ändamålsenligt designat samt ger tillräcklig stadga åt den ekonomiska styrning likt kommuner samt regioner själva existerar ansvariga på grund av för att bedriva.

likt tidigare nämnts finns detta delar från kommunsektorn liksom ej uppnår kravet vid god finansiell hushållning. Exempelvis finns detta kommuner samt regioner liksom budgeterar otillräckliga resultatnivåer samt finansierar löpande aktivitet tillsammans inkomster ifrån salg från tillgångar. Mot den bakgrunden finns anledning för att reflektera hur kravet vid god finansiell hushållning bör existera designat.

Medelsförvaltningen existerar ett betydelsefull sektion från den ekonomiska styrningen inom kommuner samt regioner samt omfattar såväl placering från likvida medel likt upplåning. i enlighet med 11 kap. 2 § kommunallagen bör kommuner samt regioner förvalta sina medel vid en sådant sätt för att krav vid god utdelning samt betryggande säkerhet kunna tillgodoses.

Detta innebär enstaka balansgång mellan minimering från fara samt strävandet efter enstaka sålunda god utdelning likt möjligt. Detta kräver enstaka produktiv ekonomistyrning samt därför bör även medelsförvaltningen inom kommuner samt regioner ingå inom översynen. detta existerar vanligt förekommande för att kommuner samt regioner använder sig från olika typer från finansiella instrument på grund av för att ett fåtal enstaka god utdelning nära förvaltningen från medel, t.ex.

till för att säkra kommunens alternativt regionens pensionsförpliktelser. köp tillsammans vissa typer från finansiella instrument, t.ex. affär tillsammans med derivat, kräver för att säkerhet ställs. ett speciell fråga existerar ifall detta skulle behärska omfattas från pantsättningsförbudet inom 11 kap. 22 § kommunallagen samt för att kommuner samt regioner därmed existerar förhindrade för att nyttja sig från dessa finansiella instrument vid identisk villkor liksom andra aktörer.

Detta kunna t.ex. försvåra ett produktiv upplåning. detta finns därmed anledning för att titta ovan pantsättningsförbudets utformning.

Utredaren bör därför

. föreslå hur kravet vid god finansiell hushållning bör artikel designat, . föreslå hur bestämmelserna angående medelförvaltning bör existera skapade, . föreslå hur bestämmelserna ifall pantsättningsförbud bör artikel skapade, samt.

lämna nödvändiga författningsförslag.

Balanskravet samt resultatutjämningsreserver

Den ekonomiska krisen inom start från 1990-talet skadade dem svenska statsfinanserna. detta genomfördes därför ett rad åtgärder till för att styra mot samt producera förutsättningar till enstaka hållbart hållbar finansiell politik.

Över tid så har de kommunala kostnaderna varit relativit jämnt fördelade

detta infördes en syfte till överskott inom dem offentliga finanserna samt en utgiftstak till staten. på grund av den kommunala ekonomin infördes en krav vid för att upprätta enstaka ekonomisk plan inom balans, vilket numera regleras inom 11 kap. 5 § kommunallagen. Dessa åtgärder bildar tillsammans detta ekonomiska ramverket. detta ekonomiska ramverket ingår ej inom översynen inom ramen på grund av utredarens uppgift.

Införandet från balanskravet besitter satt fokus vid dem ekonomiska frågorna samt därmed äger detta även bidragit mot ett förbättrad finansiell styrning inom kommuner samt regioner. enstaka fara tillsammans balanskravet existerar dock för att detta kunna motarbeta sparande samt leda mot för att kommuner samt regioner inom stället väljer för att förbruka tillgängliga medel på grund av för att undvika för att medel låses fast inom detta egna kapitalet.

en sådant agerande förmå leda mot för att ekonomin urholkas vid sikt samt för att detta ej finns reserver till för att möta framtida utmaningar.

Arbetet på regional nivå; Arbetet på lokal nivå

ett ytterligare fara tillsammans balanskravet existerar för att detta kunna bidra mot en procykliskt agerande, dvs. en agerande liksom förstärker konjunktursvängningarna, tillsammans negativa effekter på grund av samhällsekonomin. Balanskravet kunna beneath sämre tider tvinga fram åtstramningar inom verksamheten, likt inom sin tur är kapabel förstärka enstaka konjunkturnedgång.

ifall verksamheten byggs ut kraftigt inom högkonjunktur är kapabel detta även erhålla ett procyklisk resultat. chansen för att reservera medel inom ett resultatutjämningsreserv inom 11 kap. 14 § kommunallagen kunna minska risken till ett procyklisk politik förutsatt för att reserven används vid korrekt sätt. Avsikten tillsammans resultatutjämningsreserverna existerar för att producera förutsättningar till ett mer stadig tillväxt från kommunsektorns konsumtion samt aktivitet ovan enstaka konjunkturcykel.

Uppföljningen från kommunernas samt regionernas vetenskapen om resurserhandel och finans visar för att drygt hälften från kommunerna samt en fåtal från regionerna besitter valt för att nyttja sig från resultatutjämningsreserver. Uppföljningen äger beneath senare tid även demonstrerat vid modell var resultatutjämningsreserverna använts trots för att detta varit högkonjunktur.

Resultatutjämningsreserver kunna artikel en utmärkt verktyg till enstaka produktiv samt anpassningsbar ekonomistyrning förutsatt för att reserverna används vid korrekt sätt, dvs. ej till tillfälliga skattesänkningar alternativt utgiftsökningar.Balanskravet existerar samt bör även fortsättningsvis artikel enstaka betydelsefull utgångspunkt på grund av ekonomistyrningen inom kommuner samt regioner.

Därför behöver balanskravet existera ändamålsenligt designat samt ange enstaka lämplig nivå likt möjliggör till kommunsektorn för att möta framtida utmaningar. Den uppföljning såsom regeringen utför löpande visar för att detta finns kommuner samt regioner såsom budgeterar tillsammans med underskott, trots ett redan svag vetenskapen om resurserhandel och finans.

Detta kunna artikel en indikator vid mer intensiv ekonomiska bekymmer alternativt ett ineffektiv styrning. Dessutom visar uppföljningen för att detta finns kommuner samt regioner vilket använder sig från chansen för att ange synnerliga skäl till för att ej reglera negativa balanskravsresultat. detta existerar viktigt till den ekonomiska styrningen för att chansen för att leda mot synnerliga skäl, både nära upprättande från ekonomisk plan samt nära regleringen från en negativt effekt, används vid korrekt sätt samt ligger inom linje tillsammans god finansiell hushållning.

Utredaren bör därför

.

föreslå hur regelverket på grund av balanskravet bör artikel strukturerat, . föreslå hur balanskravsresultatet bör beräknas samt regleras,. värdera ifall resultatutjämningsreserver bör bli obligatoriska samt lämna förslag vid hur regelverket angående resultatutjämningsreserver inom övrigt bör existera designat, samt.

Kommuner och regioner är självstyrande och styrs av regionalt och lokalt folkvalda politiker

lämna nödvändiga författningsförslag.

Uppdraget för att utreda nödvändigheten från vägledning samt stöd till kommunsektorns ekonomistyrning

För uppföljningen från finanspolitiken vid nationell nivå ansvarar en antal myndigheter beneath regeringen, t.ex. Ekonomistyrningsverket, ekonomiska rådet samt Konjunkturinstitutet. Därutöver besitter Ekonomistyrningsverket bl.a.

inom uppgift för att förbättra den ekonomiska styrningen till statliga myndigheter samt utföra analyser samt prognoser på grund av statens finans. detta finns ingen statlig myndighet tillsammans med motsvarande vägledningsansvar till kommuner samt regioner. Detta trots för att kommunsektorns vetenskapen om resurserhandel och finans utgör ett sektion från detta ekonomiska ramverket.

Kommuner samt regioner existerar inom dessa ämnen hänvisade mot den kompetens samt dem tillgångar såsom finns inom den egna organisationen alternativt hos externa aktörer såsom tillhandahåller denna typ från tjänster t.ex. Sveriges Kommuner samt Regioner. Regeringens uppföljning från kommunsektorns vetenskapen om resurserhandel och finans visar, vilket nämnts ovan, för att detta finns indikatorer vid för att detta finns kommuner samt regioner liksom ej lever upp mot lagens krav vid god finansiell hushållning samt kravet vid för att upprätta ett ekonomisk plan inom balans.

Orsakerna mot för att efterlevnaden inom vissa fall brister kunna existera flera, bl.a. stora ekonomiska utmaningar alternativt något som är svårt att hantera eller övervinna för att bedriva ett produktiv finansiell styrning. en sätt för att utveckla efterlevnaden existerar för att producera en tydligare samt förbättrad strukturerat ramverk på grund av den ekonomiska styrningen.

en annat sätt existerar för att betänka förbättrad möjligheter mot vägledning samt stöd vid området.

Utredaren bör därför

. undersöka nödvändigheten från vägledning samt stöd till den ekonomiska styrningen inom kommuner samt regioner samt angående en sådant behov konstateras lämna förslag såsom tillgodoser detta.

Uppdraget för att utföra ett allmän granskning från regelverket till finansiell förvaltning

Välskötta finanser inom kommuner samt regioner bidrar mot för att dem ekonomiska målen nås.

detta ekonomiska ramverket består bl.a. från överskottsmålet, en utgiftstak, en skuldankare samt detta kommunala balanskravet. Någon motsvarande övre gräns till utgifter alternativt krav vid nivåer på grund av konsekvens samt skuldsättning uppställs ej till kommuner samt regioner.

en sammanhållet regelverk på grund av den ekonomiska förvaltningen inom kommuner samt regioner, var dem olika delarna inom regelverket vid en genomtänkt sätt understödjer varandra, existerar viktigt till för att upprätthålla enstaka sund samhällsekonomisk tillväxt. Den nya kommunallagen trädde inom kraft den 1 januari 2018 samt den nya lagen (2018:597) angående kommunal bokföring samt rapportering trädde inom kraft den 1 januari 2019.

Tillsammans svarar de för knappt tre fjärdedelar av kommunernas totala kostnader

Ramverket på grund av den ekonomiska förvaltningen ingick varken inom översynen från kommunallagen alternativt inom översynen från den kommunala redovisningslagen. detta existerar viktigt för att lagstiftningen besitter enstaka god samt lättillgänglig struktur. Därför finns detta även behov från för att utföra enstaka lagteknisk granskning från kommunallagens bestämmelser angående finansiell förvaltning.

Utredaren bör därför

. föreslå lösningar vilket sammantaget skapar goda förutsättningar på grund av enstaka produktiv ekonomistyrning inom kommuner samt regioner samt likt ligger inom linje tillsammans målen på grund av den nationella finanspolitiken, . värdera ifall detta finns behov från samt existerar lämpligt för att införa ett övre gräns på grund av utgifter samt krav vid nivåer till effekt samt skuldsättning till kommuner samt regioner, .

utföra enstaka lagteknisk granskning från 11 kap. kommunallagen, . ta upp andra problem att diskutera än dem såsom nämns inom direktivet, ifall detta behövs till för att utredaren bör behärska fullgöra sitt uppgift vid en tillfredsställande sätt, samt. lämna nödvändiga författningsförslag.

Uppdraget för att analysera pensionsredovisningens konsekvenser

Frågan ifall hur den kommunala pensionsskulden redovisas besitter innebörd till kommunernas samt regionernas tillämpning från balanskravet samt kravet vid god finansiell hushållning.Enligt 5 kap.

4 § lagen angående kommunal bokföring samt rapport bör kommunernas samt regionernas pensionsskuld redovisas i enlighet med blandmodellen. detta innebär för att detta bara existerar pensionsförpliktelser intjänade efter 1998 liksom redovisas såsom avsättning inom balansräkningen. Pensionsförpliktelser intjänade fr.o.m. 1998 redovisas inom stället liksom enstaka ansvarsförbindelse.

Blandmodellen existerar unik på grund av den kommunala sektorn samt sågs nära sitt insättning likt enstaka övergångslösning. Den leder vid sikt mot ett passage mot fullfonderingsmodellen. Fullfonderingsmodellen innebär för att samtliga pensionsförpliktelser redovisas liksom avsättning inom balansräkningen oavsett då pensionsförmånerna besitter intjänats.

inom betänkandet enstaka ändamålsenlig kommunal rapport (SOU 2016:24) föreslås för att kommuner samt regioner bör redovisa sina pensionsförpliktelser i enlighet med fullfonderingsmodellen. nödvändigheten från enstaka mer tydlig samt rättvisande rapportering från pensionsförpliktelser överväger i enlighet med utredningens fras dem nackdelar såsom enstaka passage mot fullfonderingsmodellen förmå medföra.

Fullfonderingsmodellen existerar t.ex. mer känslig på grund av konjunkturvariationer än vilket blandmodellen existerar. ett passage mot fullfonderingsmodellen innebär även för att flera kommuner samt merparten från regionerna får negativa egna tillgångar. inom normalfallet innebär fullfonderingsmodellen lägre kostnader samt högre årliga effekt även ifall utbetalningarna existerar desamma.

detta finns även andra poster inom den kommunala redovisningen liksom är kapabel ett fåtal stora konsekvenser enskilda kalenderår till vissa kommuner. detta äger t.ex. inom skrivelser mot regeringen riktats bedömning mot hur investeringsbidrag samt gatukostnads- samt exploateringsersättningar bör redovisas samt hur finansiella instrument bör värderas (Fi2020/00167/K).

Sammantaget grundar sig kritiken vid för att lagstiftningen samt normeringen ifrån Rådet till kommunal rapportering leder mot stora variationer inom kommunernas redovisade konsekvens. vid bas från regelverket kring balanskravet önskar kommunerna ej behöva redovisa varken stora inkomster alternativt stora kostnader enskilda kalenderår, utan önskar inom stället behärska fördela dessa.

inom propositionen enstaka ändamålsenlig kommunal bokföring samt rapport anger regeringen för att detta finns skäl för att analysera frågan angående rapport från kommunala pensionsförpliktelser ytterligare, sett inom ljuset från kommunallagens bestämmelser ifall god finansiell hushållning samt kravet vid för att upprätta ett ekonomisk plan inom balans (prop. 2017/18:149 s.

Skola, äldreomsorg och insatser till personer med funktionsnedsättning utgör centrala ansvarsområden för kommunerna

65).

Utredaren bör därför

. analysera dem konsekvenser såsom enstaka modifierad redovisningsmodell till pensionsförpliktelser skulle erhålla, självklart för att dem förslag vilket utredaren lämnar inom övrigt genomförs.

Konsekvensbeskrivningar

Vid utformningen från förslagen bör utredaren, utöver vad såsom framgår från kommittéförordningen (1998:1474), särskilt illuminera dem kortsiktiga samt långsiktiga konsekvenserna från dem förslag vid åtgärder likt lämnas samt dem alternativa förslag vilket besitter övervägts.

inom detta ingår bl.a. för att förklara dem samhällsekonomiska konsekvenserna liksom eventuella konsekvenser på grund av den ekonomiska jämställdheten. inom 14 kap. 3 § regeringsformen anges för att enstaka inskränkning från den kommunala självstyrelsen ej bör vandra utöver vilket vilket existerar nödvändigt tillsammans hänsyn mot ändamålen. detta innebär för att enstaka proportionalitetsprövning bör göras beneath lagstiftningsprocessen.

angående något från förslagen inom betänkandet påverkar den kommunala självstyrelsen bör därför, utöver dess konsekvenser, även dem särskilda avvägningar likt lett fram mot förslagen redovisas.

Kontakter samt rapport från uppdraget

Utredaren bör föra ett dialog tillsammans kommuner, regioner, relevanta statliga myndigheter, Sveriges Kommuner samt Regioner samt andra berörda intressenter.

Utredaren bör även följa arbetet inom samt ta sektion från erfarenheter ifrån eventuella utredningar vilket berörs från uppdraget.Uppdraget bör redovisas senast den 24 september 2021.(Finansdepartementet)