Salt drar till sig vatten

I artikeln ifall joner (som den denna plats delvis bygger på) gick oss igenom hur elektroner förmå överföras mellan atomer till för att dem bör att nå ett mål eller resultat ädelgasskal. Sker detta blir atomerna laddade samt avslutas för att existera atomer. inom stället blir dem något likt kallas joner.

oss avslutade var tillsammans för att titta vid vad likt sker, då litium reagerar tillsammans med fluor samt bildar litium- samt fluoridjoner i enlighet med modellerna nedan:

Litiumjonerna samt fluoridjonerna existerar modell vid joner tillsammans motsatt laddning. Litiumjonen existerar positivt laddad samt fluoridjonen existerar negativt laddad.

Särskilt vatten är bra på att få joner att göra detta – många salter är lättlösliga i vatten

inom naturen dras positivt laddade samt negativt laddade partiklar mot varandra, vilket kallas för att dem attraheras. Detta gäller givetvis även jonerna inom vårt modell vilket kommer för att lägga sig tätt intill varandra.

Låter man tillräckligt flera litium- samt fluoratomer reagera kommer dem för att forma en stort nätverk – ett således kallad kristall – var varenda positiv litiumjon omges från sex fluoridjoner samt vice versa (se modellen mot motsats till vänster var litium motsvaras från lila bollar samt fluor från gulgröna).

Jonerna liksom äger förenats existerar en modell vid ett kemisk förening (läs mer ifall detta begreppet inom artikeln inom menyn mot vänster).

Just den på denna plats typen från kemiska föreningar var joner utgör byggstenarna kallas på grund av jonföreningar eller salter. dem namnges genom för att man tar namnet vid dem båda jonerna samt tar försvunnen ”-jon” ifrån dem båda.

Därefter skriver man den positiva jonen ursprunglig samt den negativa jonen efter. Vårt krydda kallas alltså ”litiumfluorid”.

Om oss inom stället bör nyttja kemiska beteckningar skippar oss jonernas laddningar, samt skriver den positiva jonens beteckning före den negativas. eftersom enstaka saltkristall inom princip nästan kunna existera oändligt massiv existerar detta svårt för att notera ut några indexsiffror inom summaformeln.

detta ägde mot modell ej varit därför smidigt för att behöva skriva ”Li_{23250000000000000}F_{23250000000000000}” liksom ägde varit fallet till enstaka litiumfluoridkristall likt balanserar ett miljontedel från en gram (1 µg).

I stället anger man proportionerna (det önskar yttra förhållandet mellan antalet från dem olika jonerna) tillsammans indexsiffror.

enstaka jonkristall existerar ständigt oladdad såsom helhet, vilket inom detta fall innebär för att antalet litiumjoner existerar noggrann lika stort liksom antalet fluoridjoner. Därför är kapabel man notera Li₁F₁ till för att visa för att detta går enstaka litiumjon vid ett fluoridjon. vilket vanligt brukar man dock utelämna ettorna samt inom stället notera LiF.

 

Jonbindningar

Den kraft likt håller ihop enstaka saltkristall kallas jonbindning. för att detta existerar ett relativt kraftfull bindning förstår man från för att detta inom allmänhet behövs temperaturer vid tusentals grader på grund av för att sära vid jonerna in enstaka genomskinligt mineral (salter äger alltså höga smält- samt kokpunkter).

I vätska samt vissa andra lösningsmedel bryts dock bindningarna betydligt enklare.

Då frigörs jonerna ifrån varandra samt sprids ut inom lösningsmedlet, vilket tillsammans en fint mening kallas till för att jonerna dissocierar. Särskilt vätska existerar god vid för att erhålla joner för att utföra detta – flera salter existerar lättlösliga inom vätska.

jon-dipolbindningar med saltets joner, vilket är en förutsättning för att saltet ska kunna lösas upp

inom bilden nedan framträda hur jonerna får en ”skal” från vattenmolekyler då dem löses inom vatten.

Förutom för att salter ofta existerar relativt lättlösliga inom dricksvatten existerar dem även utmärkt vid för att leda ström. dock detta gäller bara då dem existerar inom flytande form eller gestalt alternativt lösta inom vatten.

 

Exempel vid salter

Jonföreningar förekommer ganska flitigt inom vår dagligt liv.

detta vanligaste exemplet existerar detta ”salt” oss använder inom matlagning (mer precis benämning existerar koksalt, eftersom termen ”salt” egentligen betyder identisk sak liksom ”jonförening”). detta äger detta rationella namnet natriumklorid (NaCl) samt består från natriumjoner (Na⁺) samt kloridjoner (Cl⁻).

Just natriumjonerna existerar viktiga, eftersom detta existerar dem liksom våra smaklökar reagerar vid då oss känner den salta smaken.

Ett annat vanligt tema liksom byggs upp från joner existerar oxiderat järn, likt innehåller järnjoner (med lite olika laddning) samt oxidjoner (O²⁻). Järnjonerna existerar inom detta fallet ytterligare instressanta, då detta existerar dem liksom ligger på baksidan den karaktäristiska röda egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser hos rost.

Ett krydda vilket man ofta tillverkar vid kemilektioner existerar magnesiumoxid (MgO).

detta bildas då man låter magnesium brinna inom syre, vilket ger upphov mot en intensivt vitt ljus (faktum existerar för att man använde den på denna plats reaktionen inom fotoblixtar förr inom tiden).

Ytterligare en krydda liksom förmå artikel värt för att uppleva mot existerar kalciumkarbonat (CaCO₃), liksom finns inom kalksten samt inom tavelkritor.

detta består från kalciumjoner (Ca²⁺) samt ett lite speciell sorts joner vilket kallas till karbonatjoner (CO₃²⁻). Karbonatjonerna existerar en modell vid sammansatta joner, liksom existerar bota molekyler vilket besitter fått laddning.

Ett annat krydda likt innehåller enstaka sammansatt jon existerar natriumvätekarbonat (NaHCO₃).

k

detta finns inom bakpulver samt innehåller förutom natriumjoner vätekarbonatjoner (HCO₃⁻) såsom enkel faller sönder mot bland annat gasen koldioxid då detta blir varmt. detta existerar den på denna plats gasbildningen man önskar åt då man använder bakpulver inom bakverk, eftersom den skapar ett porös konsistens åt kakan.

Ett sista krydda existerar troligen ytterligare intressant på grund av dig likt gillar saltlakrits.

detta får nämligen sin smakupplevelse från saltet salmiak (NH₄Cl) vilket består från sammansatta ammoniumjoner (NH₄⁺) samt kloridjoner.