Hur förhåller sig buddhismen till samhällslivet

Vid ett gemensam måltid bad man till ett tidsperiod sedan min buddhistiske kompis för att yttra några mening.

De åtta stegen är: rätt förståelse, rätt tanke (intention), rätt tal, rätt handling, rätt försörjning, rätt ansträngning, rätt uppmärksamhet och rätt koncentration

denne visade vid mig, den ende närvarande prästen, samt sade: ”Pater, detta gläder mig för att titta er bland oss buddhister. Tidigare besitter jag hatat katolikerna. detta skulle inte någonsin äga fallit mig in för att sätta mig bredvid enstaka katolsk kyrkoherde alternativt för att vandra in inom ett katolsk kyrka. dock sedan jag träffat er samt ni börjat komma mot våra möten samt tempel, delta inom våra söners bröllop samt artikel tillsammans oss nära dödsfall, sedan dess äger jag ändrat fras.

Jag började intressera mig på grund av den kristna tro samt insåg, för att även dem kristna plats människor liksom oss. sålunda besitter min fördomsfullhet givit vika. Idag kunna jag vilket således flera andra uppleva tillsammans med katolikerna samt existerar kristendomen många tillgiven.”

Denne man hör liksom sålunda flera andra buddhister mot dem oavlönade socialvårdarna inom mitt församlingsområde S:t Josef inom Banpong, 80 km väster ifall Bangkok.

Tillsammans tillsammans katolikerna existerar dem ivrigt verksamma inom Caritas samt socialvården.

De deltar i processioner kring stupan, relikgraven och mediterar över Buddhas lära

flera erfarenheter från detta stöt leder mig inom mitt missionsarbete. dem hjälper mig för att titta problemen vid en nytt sätt. detta existerar fråga ifall kritisk samt praktiska frågor: Hur förmå man förstå buddhismen samt därmed buddhisterna? Hur komma dem närmare samt jämna deras väg mot Kristus?

Vad existerar buddhismen?

För för att förstå buddhismen måste man utgå ifrån Buddha.

Tänk er ett prins på grund av 2 500 kalenderår sedan inom en litet indiskt furstendöme inom nuvarande Nepal.

Såsom tronarvinge blir han bortskämd nära hovet. dock samtliga ärebetygelser, rikedomar samt njutningar förmå ej tillfredsställa honom. han känner, för att människan ej förmå hitta livets fras inom detta. samtliga dessa domstol existerar således förgängliga samt finns bara på grund av en ögonblick, medan människan längtar efter något evigt-oförgängligt. Detta eviga önskar han upptäcka.

På natten stiger han tyst samt stilla upp, tar avsked från fru samt små människor samt söker tillflykt inom skogen, var denne beneath tio års tidsperiod lever efter brahmanernas samt dem stora gururnas läror.

dem lär honom för att söka människans fullkomning inom självövervinnelsen. Buddha underkastar sig askesens övningar ända mot övermått, därför för att han blir riktigt utmärglad, dock blir ej lycklig. Slutligen erfar han den stora upplysningen samt inser, för att för alltid lycka består inom för att utföra detta goda samt undvika detta onda.

firmament samt helvete, menar denne, tillväljes inom människans hjärta, allt eftersom denna utför detta goda alternativt detta onda.

Vari består gott samt ont? detta goda består inom vårt handlandes överensstämmelse tillsammans den eviga lagen, dharma, vilket gäller på grund av samtliga människor samt regerar samtliga varelser. Efter denna upptäckt samlar Buddha enstaka gemenskap från lärjungar kring sig samt ger den anvisningar, liksom senare upptecknades på papper eller digitalt inom Vinaya pitaka, rättesnörets korg.

Vem existerar buddhist?

Av detta sagda framgår, för att den existerar buddhist liksom inom likhet tillsammans med Buddha utför den eviga lagen mot rättesnöre på grund av sitt handlande till för att nå den andliga frihet, frihet ifrån träldom beneath materien.

Buddhisten betraktar därför sin tro likt enstaka lära ifall detta goda: medlidande, för att glädjas åt detta goda hos andra samt för att ej bry sig ifall detta onda liksom dem tillfogar oss.

Tack plats denna grannlagenhet förmå enstaka kristen utan vidare samsas tillsammans buddhister, ifall han önskar utöva den kärlekens team, likt Jesus äger givit.

Ty dem äger identisk vilja för att utföra gott såsom oss. Buddhismen äger ej mottagit någon gudomlig uppenbarelse vilket kristendomen. detta existerar något som är viktigt eller nödvändigt. Buddhismen existerar framsprungen ur ett uppriktig mänsklig ande, såsom besitter insett för att livets fras ej förmå existera materien samt för att människans högsta ändamål ej står för att nå inom detta livet; för att ett för alltid team styr allting samt för att ett rättfärdighet regerar allting.

detta existerar den ”rättfärdighet” likt kommer sig från karmats efterverkande kraft, summan från goda samt onda handlingar. äger människan befriat sig ifrån allting, förmå denna ingå inom nirvana, dvs den ovanskliga friden. på grund av buddhisten existerar samtliga religioner goda, såvitt dem lär människorna för att artikel goda.

Om buddhismen besitter många skrivits.

Sedan jag ägde läst några skrivna verk inom ämnet, tyckte jag mig liksom vilsegången inom ett trojeborg från dem maximalt olikartade samt motstridiga ideer. detta bokliga vetandet kunde ej hjälpa fram mig inom min apostoliska arbetsuppgift. Således lämnade jag detta teoretiska studiet åsido samt anlitade dem levande buddhistiska människorna, mina grannar, mina medarbetare, samt fann inom deras hjärtan ett massiv längtan efter gemensamhet, fred samt förståelse.

Tillämpad samverkan mellan religionerna

För 20 kalenderår sedan började jag medarbeta inom ”Thailands hjälpkassors förening”, såsom omfattar ung.

300 hjälporganisationer vid humanitär bas. ursprunglig kände jag mig isolerad inom enstaka fullkomligt färsk omgivning. dock småningom fann jag mig tillrätta, samt jag blev även mera otvungen mot mina buddhistbekanta. Den kristna läran ryckte dem in vid existensen.

Den ädla åttafaldiga vägen täcker in hela det mänskliga livet

mot min personlig förvåning befinner jag mig idag inom hjälpkasseföreningens trängsta krets, existerar medlem från förvaltningsrådet samt leder den 7:e distrikt, vilket omfattar åtta från landets provinser. Jag existerar även bland dem inflytelserik vid ungdomsvårdssidan samt dessutom vice ordf. inom kommitté till samarbete mellan religionerna, dvs buddhister, muslimer samt kristna.

Vidare existerar jag ledamot från ytterligare fyra nämnder inom hjälpkasseföreningen, t ex till socialt bostadsbyggande. vid senaste tid äger många gjorts på grund av samverkan mellan religionerna; ej på grund av religionernas objekt, utan på grund av en samlat uppträdande inom detta karitativa området samt på grund av för att främja folkmoral, broderlighet samt ömsesidig medvetande.

inom denna saks position äger jag sysslat tillsammans med mångahanda. Jag besitter inom sju från landets provinser grundat socialcentra såsom varit gemensamma på grund av religionerna. Målet fanns för att uppamma enstaka anda från broderlighet.

Buddha är en läromästare och en förebild för hur buddhister ska leva

Jag besitter på grund av den sakens skull hållit presentation inför lekmän samt buddhistmunkar vid högsta alternativt mellersta nivå samt rönt många bifall.

Ur denna ömsesidigt medvetande, likt ej uppkommer ur samstämmighet inom läran utan inom etiken, äger ett god anda från religiös broderlighet uppstått. Vart kalenderår anordnar regeringen ett ”religionernas vecka”.

Den når topp inom tre dagar, beneath vilka företrädarna på grund av dem härskande religionerna träffar samman till för att ge plats sina bidrag mot höjande från moralen inom landet samt mot folkets väl.

Omvändelsefrågan

I mitt umgänge tillsammans med troende inom andra religioner, enkannerligen tillsammans buddhisterna, undviker jag uttrycket ”konversion” såväl såsom ”bli kristen” samt ”religionsbyte”, då jag talar angående min tro.

Detta uttryckssätt existerar ej antagbart på grund av dem samt vållar enbart obehag. Liksom man hos oss erfar vedervilja då någon redogör för att han blivit buddhist, sålunda väcker detta obehag hos buddhisterna då dem får lyssna från någon för att denne blivit kristen. detta existerar enstaka ytterligare sak då detta heter för att man förmå ”bättra vid sina term ifall religion” alternativt ”tillsammans tränga djupare in inom religionen”.

På detta viset är kapabel man diskutera tillsammans buddhisterna, hur dem skall behärska börja tro vid Gud utan för att avsluta existera buddhister.

Man förmå därvid utgå ifrån dem båda religionernas gemensamma huvudärende för att utföra människorna mot goda människor samt förklara för att denna goda människa i enlighet med kristet synsätt existerar många mer än ”bara” enstaka god människa, nämligen en Guds ungar. Man förmå framkasta frågan, angående ej buddhismen vid detta sätt berikas samt utvecklas genom kristendomen, liksom även kristendomen mot äventyrs förmå låta berika sig genom buddhismens meditativa kraft.

(Andra Vatikankonciliets handlingar inbjuder även mot sådana överväganden. – Deklaration ifall dem icke-kristna religionerna, mom. 2.) till mig existerar buddhismen vilket tro enstaka förberedelse mot kristendomen, liksom den judiska tro varit det.

Mot buddhismens etik finns ingenting för att anmärka.

Jag uppehåller mig från detta skälet ej många nära sedeläran, då ett buddhist får utbildning såsom dopkandidat, då dessa sedebud även läres från Buddha. Svårigheten ligger snarare inom för att uppväcka detta buddhistiska tänkandets nyfikenhet på grund av Guds existens. Buddhisterna säger för att dem ej känner Gud. dock jag tror för att detta ej förhåller sig således.

dem besitter själva enstaka ”tre-enhet”: Buddha, lagen (dharma) samt munkförsamlingen (sangha). beneath samtalet tillsammans med bildade buddhister ställde jag frågan: Vilken från dem tre existerar efter rangordningen den inledande, andra samt tredje? Frågan fullfölja dem skäligen brydda, därför för att dem ej besitter tänkt närmare vid saken.

dock därför vet den ene alternativt andre besked: ”Först samt främst kommer Buddha, sedan lagen samt således munkförsamlingen.” Den nästföljande frågan lyder: Vilkendera fanns ursprunglig, Buddha alternativt lagen? dem kunna ej bestrida för att lagen fanns ursprunglig. därför knöts säcken ihop: angående Buddha står ovan lagen, hur inom all rimlighets namn kunna denne då vörda samt rätta sig efter lagen?

Uttrycket ”lag”, varmed oss vanligen återger dharma, låter barskt.

dock ”dharma” besitter enstaka många rikare innebörd. detta existerar den kraft såsom regerar alltet. Praktiskt tillägger buddhisterna dharma dem attribut, vilket oss tillskriver Gud; den existerar för alltid, ren, rättvis, ofelbar, samt den existerar salighetens underpant. Buddhistiska munkar liksom besitter studerat Johannesevangeliet, tog mod mot sig samt sade, för att dharma existerar ingenting annat än Logos, Gudsordet.

vid detta sättet försökte dem å sin blad för att utföra kristendomen begriplig utifrån buddhismen.

Buddhisterna önskar ej bli kallade ateister. Varför bekänner dem sig då ej mot teismen? vid Buddhas period plats gudsbegreppet vanställt genom Indiens naiva polyteism. Inbillningslivet upptogs från tusentals gudar samt gudinnor, vilket plats underkastade varenda mänskliga lidelser liksom hat, avund, tvedräkt samt liderlighet.

Det gäller i synnerhet kommunistiska länder som Mongoliet, Tibet, Kina, Nordkorea, Kambodja, Laos och Vietnam samt delar av forna Sovjetunionen

Efterkänningarna utför sig nog därför visst påminda den solens tid idag. då Buddha tillfrågades ifall denne trodde vid Gud, svarade denne för att detta fanns ett hemlighet; betvivlas förmå däremot icke den rena samt sanna dharmans eviga team. Den likt rättar sig efter den, når saligheten.

Dharma existerar ej enstaka team utan lagen, vilket äger skapat allt samt regerar allt, ämne samt ande.

denna plats kunna man skönja den punkt, var oss kunna ställa Gud samt buddhismen inom relation mot varandra, nämligen genom för att oss i enlighet med detta ovan sagda framställer dharma likt intelligens samt älskade, term likt buddhisten begärligt anammar.

Buddhistisk ”befrielse”

Enligt min åsikt representerar buddhismen tillsammans sin 2 500-åriga saga enstaka stor mängd tillgångar eller förmögenhet på grund av mänskligheten samt kristendomen, ej mindre än den grekiska kulturen, liksom besitter kultiverat anden, medan buddhismen berikar hjärtat.

För buddhisterna existerar materien liksom sådan intig samt värdelös.

för att befria sig ifrån träldomen beneath materien existerar på grund av dem människans salighetsväg. mot den ändan äger Buddha grundat ett munkorden. Denna existerar avsedd till liknande, likt existerar övertygade angående världens fåfänglighet samt eftersträvar befrielsen. till buddhistmunken måste avståndstagandet ifrån världen existera totalt, samt detta inom tre olika slags avseenden:

1.

för att avsäga sig materiella ägodelar.

I religionens centrum står istället Buddha, ett namn som betyder ”den upplyste”

– Buddhistmunken får ej äga något. på grund av hans uppehälle skall dem troende sörja. Munken beger sig ut varenda morgon till för att insamla dagsbehovet från att födas, utan för att bekymra sig ifall morgondagen. Klädseln skall existera ledig: en skynke höljer läka kroppen. Husrummet utgör tre gånger tre meter, nättopp tillräckligt på grund av enstaka person.

2.

för att avsäga sig världens fåfänglighet.

Buddhismen är en av världsreligionerna, men har ingen gud

– Munkarna rakar huvudsvålen numeriskt värde gånger inom månaden till för att neka sig frisyrprålets fånfänglighet. han får ej sjunga, röra sig till musik, vandra vid bio alternativt scen samt ej mottaga några borgerliga hederstecken.

3. Avståelse genom helt kyskhet inom strängaste fras. – varenda förbindelse tillsammans med kvinnor existerar honom förbjuden, intet samröre tillsammans med dem existerar honom tillåtet.

De mänskliga dygderna värderas högre än allt annat.

detta existerar begripligt, för att praxis ej ständigt motsvarar idealet samt för att läran ej kunna förverkligas mot punkt samt pricka.

”Kristet” nirvana?

Nirvana existerar tillståndet från fullständig befrielse ifrån världen. detta är kapabel sägas äga kommit för att innebära ”ingenting från allt detta”, ingenting materiellt, ingenting liksom den mänskliga anden kunna gripa tag inom.

detta låter såsom ifall nirvana betydde detta absoluta intet. dock Buddha besitter sagt, för att nirvana ej existerar ”intet” lika litet såsom ”något” överhuvudtaget, eftersom orden ”intet” samt ”något” betecknar mänskliga term, beneath detta för att nirvana ligger bortom vår erfarenhet.

Kan oss ej utforska dessa term samt ställa dem inom relation mot kristet trosinnehåll, utan för att angripa dem?

förmå oss harmonisera begreppet angående kristen syndfrihet tillsammans med detta buddhistiska begreppet ifall frihet ifrån uppgående inom dem materiella tingen? Jag menar för att oss förmå förbättra dem samt fyllning dem vid nytt, tillsammans med tanke vid för att buddhisterna ej äger någon uppenbarelse vilket inom stället existerar vår rikedom.

Jag arbetar sedan årtionden bland buddhister inom Thailand: Jag anser dem artikel öppna samt mottagliga.

dem tycker ifall för att jag ger mig inom team tillsammans med dem. Ty vid detta sättet kunna dem förbättrad förstå den inom papper omsatta kristendomen, även sedan dem läst något ifall saken inom skrivna verk. Jag på grund av min sektion äger inhöstat fördelar genom för att äga insett, för att buddhisten existerar ”av naturen kristen” (naturalster christianus), villig för att behjärta dem gudomliga sanningarna.

Jag sade dem: ”Kära buddhistiska bröder, hys ingen fruktan på grund av Gud: denne existerar Fadern! Hys ingen fruktan till Kristus: denne existerar Förlossaren, kommen inom världen till för att borttaga våra synder! Hys ingen fruktan på grund av kyrkan! Ty kyrkan existerar moderlig samt önskar för att mot samtliga inom varenda religioner erhålla skänka den nåd, likt dem längtar efter.”

Vi använder kakor på grund av för att tillhandahålla funktionalitet vid vår webbplats.

ni är kapabel egen justera dina inställningar till kakor.