Hur många dialekter i sverige

Svenska dialekter existerar en samlingsbegrepp såsom innefattar dels dem ur fornöstnordiskan utvecklade genuina dialekter såsom talas samt besitter talats inom nuvarande landet samt land i norden, samt dels dem moderna, dialektpåverkade varianterna från standardspråket.

dem genuina dialekterna kallas även folkmål, bygdemål alternativt sockenmål. Språkvetare beräknar tillsammans med dem fyra nivåerna genuin dialekt, utjämnad dialekt, regionalt standardspråk samt neutralt standardspråk,^[3] dock regionalt standardspråk kallas inom dagligt anförande ofta ”dialekt”. Även inom områden vilket länge varit enstaka sektion från landet, dock likt tidigare tillhört Norge alternativt land, brukar man yttra för att befolkningen talar svenska dialekter.

inom dem områden såsom tidigare besitter tillhört land (Skåne, Blekinge samt Halland) talar man även angående östdanska dialekter, tillsammans med undantag till den götamålstalande norra hälften från Halland. Gutniskan, vilket talas vid Gotland, härstammar ej ifrån fornsvenskan, dock räknas ändå ofta mot dem svenska dialekterna eftersom Gotland existerar ett sektion från landet.

Dialekterna inom västra samt norra land äger ofta västnordiska drag.

Många från dem mer särpräglade dialekter likt talas inom orter vilket Klövsjö inom Jämtland, Orsa inom Dalarna, Burträsk inom Västerbotten alternativt Närpes inom Österbotten omfattar ofta mer distinkta fonetiska samt grammatiska aspekter, såsom upprätthållandet från äldre kasussystem.

Dessa dialekter kunna existera nästintill obegripliga till dem flesta svenskar samt dem flesta talarna kontrollerar eller är skicklig i även riks- alternativt högsvenska. Dialekterna existerar ofta därför lokala för att dem är kapabel begränsas mot enskilda socknar. Dessa ursprungliga folkmål äger försvagats vid bas från dialektfobisk politik samt dialektfobiska attityder, inom synnerhet inom skolan ifrån 1800‐talet fram mot slutet från 1900‐talet.^[4] inom landet äger inga dialekter fått någon officiell ställning eller tillstånd trots för att landet äger skrivit beneath Minoritetsspråkskonventionen.

Älvdalska erkändes mot modell såsom en eget tungomål från SIL International 2015, tillsammans beteckningen ovd vid Ethnologue.

Dialekter

[redigera | redigera wikitext]

Dialekterna äger traditionellt delats in inom sex större dialektområden, vilket sinsemellan äger likartade drag inom fråga ifall grammatik, uttal samt ordförråd.

avgränsningar mellan dessa områden existerar ej skarpa, samt indelningen äger maximalt ett lärorik funktion.^[1]

Under varenda rubrik anges länkar mot inspelningar från dialektprov ifrån olika platser. Siffrorna refererar mot kartan intill. Ljudfilerna (utom dem Estlandssvenska) tillhör SweDia, en svenskt dialektforskningsprojekt, likt besitter lagt upp inspelningar från sammanlagt 100 olika dialekter tillsammans med fyra olika talare till varenda ort; äldre kvinna, äldre man, yngre kvinna samt yngre man.

Avsikten existerar främst för att spela in hur man talar nu.

Det går inte att säga hur många svenska dialekter det finns

flera från dem inspelade talar ej sitt områdes genuina dialekt utan enstaka utblandad svenska.

• Norrländska mål — norra Hälsingland, Medelpad, Jämtland, Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten samt landskap. Nordgränsen på grund av dem gamla svenska dialekterna följer inom stort sett östra samt norra sockengränsen till Nederkalix samt Överkalix socknar samt vidare ifrån nordspetsen från Överkalix socken inom ett båge mot söder mot Porjus, varefter den följer Stora Lule flod.

  Tornedalen besitter varit övervägande finskspråkig. dem nordiska dialekterna inom detta tidiga Västerbotten (inkluderar Piteå, Luleå samt Kalix) existerar vilket regel både mer konservativa samt nyskapande än dem sydligare dialekterna samt skiljer sig ifrån dem sydligare målen genom för att man bland annat bevarat dativ- samt ackusativformer, bevarat dem gamla diftongerna samt även skapat nya.

  dem flesta från Härjedalens dialekter äger traditionellt räknats vilket norska samt ingår därför ej inom dem norrländska målen.^[2][7]

1. Överkalix, Norrbotten; äldre man

2. Burträsk, Västerbotten; äldre kvinna

3. Aspås, Jämtland; yngre man

4. Delsbo, Hälsingland; yngre man

5.

Älvdalen, Dalarna; äldre kvinna

6. Gräsö, Uppland; äldre man

7. Sorunda, Södermanland; yngre man

9. Viby, Närke; äldre man

10. Fårö, Gotland; äldre man

11. Närpes, Österbotten; yngre kvinna

12. Dragsfjärd, Åboland; äldre man

13. Borgå, Nyland; yngre man

Aiboland, Estland; Ljudfiler vid sajten Den andra Stranden.

• Götamål — Västergötland, Dalsland, norra Småland, norra Halland samt sydvästra Östergötland.

  Dialekterna inom Värmland räknas även mot götamålen dock intar ett särställning. Bohuslän utgör en gränsområde mellan sydsvenska, götiska samt norska mål.^[2] inom denna sammanställning äger bohuslänskan placerats nedan beneath Övriga mål.

8. Köla, Värmlandyngre kvinna

15. Floby, Västergötland; äldre kvinna

16. Rimforsa, Östergötland; yngre man

18.

Stenberga socken, Småland; yngre kvinna

17. Årstad-Heberg, Halland; yngre man

19. Jämshög, Blekinge; äldre kvinna

20. Bara, Skåne; äldre man

14.

De genuina dialekterna kallas även folkmål, bygdemål eller sockenmål

Orust, Bohuslän; äldre man

Storsjö, Härjedalen; äldre man

Dialektforskning

[redigera | redigera wikitext]

Dialektforskningen inom land äger gamla anor. Redan vid 1600-talet fick landets antikvarier inom uppgift för att utföra förteckningar ovan svenska dialektord, samt den inledande publicerades från Johannes Bureus. vid 1700-talet publicerades svenska dialektlexikon från bland andra Johan Ihre samt Sven Hof.

kalenderår 1867 gav Johan Ernst Rietz ut Svenskt dialektlexikon, likt kvar existerar den enda heltäckande ordboken ovan svenska dialekter. Projektet Ordbok ovan Sveriges dialekter startade 1954 tillsammans Vidar Reinhammar vilket huvudredaktör. Syftet plats för att ersätta Rietzs lexikon tillsammans ett gedignare samt mer uppdaterad dialektordbok.^[8] Tre grupp publicerades 1991–2000 innan utgivningen upphörde, samt projektet existerar idag vilande.

beneath förra halvan från 1900-talet fanns även flera landskapsspecifika ordboksprojekt. undersökning inom svensk samt skandinavisk dialektologi bedrivs nära flera högskola, såväl vilket nära Institutet till tungomål samt folkminnen.

normnivåer: lokal dialekt, regional eller utjämnad dialekt, regionalt standardspråk och neutralt standardspråk

Bland översiktliga verk såsom behandlar svenska dialekter existerar Elias WessénsVåra folkmål (1935) samt Bengt PampsSvenska dialekter (1978) bland dem mer framträdande.

Svenska landsmål samt svenskt folkliv existerar den främsta svenska vetenskapliga tidskriften vilket behandlar området dialektologi. Den kommer ut årligen samt innehåller både dialektologiska föremål eller textstycken samt recensioner från färsk dialektlitteratur.

Sedan 2000 besitter den dialektsyntaktiska forskningen gett en nytt perspektiv vid dialekterna inom Europa.

Den talade svenskan på sverigesvenskt område har i traditionell dialektforskning ansetts ha fyra s

inom Norden äger man genom dem stora samarbetsprojekten ScanDiaSyn samt NORMS erhållit många fräsch insikt angående dialekterna, samt man äger dessutom publicerat stora korpusar ovan varenda Nordens dialekter inom Nordic Dialect Corpus, samt information ifall deras syntax inom Nordic Syntax Database.

Rikssvenska

[redigera | redigera wikitext]

Rikssvenska existerar den vanligaste termen till detta standardspråk liksom uppstått främst ur dem dialekter vilket talas kring Stockholmsregionen samt vilket används från den stora majoriteten från svenskar.

inom land i norden existerar kvar termen högsvenska på grund av för att skilja detta finlandssvenska standardspråket ifrån detta inom landet, var termen ses vilket tämligen ålderdomlig. Dock finns detta skillnader mellan dem båda standardspråken, såsom inom vokabulär samt uttal, även ifall dessa skillnader existerar relativt små.^[9][10] Rikssvenskan äger flera olika regionala varianter likt existerar typiska på grund av vissa delar från landet (regioner, landskap, städer).

Även angående dessa varianter ofta existerar påverkade från dem mer genuina bygdemålen, därför existerar grammatik samt språkljud inom högsta grad mellansvenska. inom massmedia existerar detta numera ganska vanligt för att journalister talar tillsammans enstaka tydlig regional accent, även ifall detta vanligaste samt maximalt normerande ännu anses artikel dem mellansvenska dialekterna.

Även ifall rikssvenskan samt dess definition existerar etablerad bland språkforskare samt riktig klart definierad, därför existerar dem flesta svenskar ovetande ifall denna definition samt hänvisar ofta mot regionala varianter såsom "dialekter". inom enstaka rapport liksom genomfördes från Handelns Utredningsinstitut (HUI) inom månad 2005 framgick för att 54% från dem svarande ansåg för att "rikssvenska" fanns den variant från svenska dem helst ville lyssna ifrån enstaka telefonförsäljare.

Detta trots för att mot modell "gotländska" samt "skånska", likt bör betraktas liksom regionala varianter från standardsvenska, plats givna såsom alternativ inom granskning.

Finlandssvenska

[redigera | redigera wikitext]

Finland fanns sedan medeltiden ett sektion från landet, samt svenska fortsatte för att artikel detta enda administrativa språket ifrån rikssprängningen 1809 ända fram mot 1902 samt detta ledande kultur- samt utbildningsspråket fram mot Finlands självständighet 1917.

inom detta självständiga Finlands konstitution besitter svenskan ställning såsom detta en nationalspråket, jämställd tillsammans finskan. 2004 talade i enlighet med officiell statistik 5,5% från den finländska befolkningen svenska såsom modersmål.

Det finlandssvenska standardspråket ("högsvenska") talas inom dem större städerna, inom synnerhet inom Åbo samt Helsingfors, samt dominerar inom media, inom officiella kontext samt då personer ifrån Österbotten samt andra landsdelar träffas.

Språkvården strävar efter för att detta finlandssvenska standardspråket ej skall driva till långt ifrån rikssvenskan, samt uppmanar mot för att begränsa användningen från ett sektion finlandismer inom kontext tillsammans även rikssvenska lyssnare alternativt läsare. Skillnaderna mellan finlandssvenskt samt rikssvenskt standardspråk existerar små, förutom viss terminologi jämförbara tillsammans skillnaderna inom detta rikssvenska standardspråket därför liksom detta talas inom olika landsändar.

Lokala och regionala dialekter

De finlandssvenska dialekterna brukar delas in inom fyra grupper: österbottniska, åländska, åboländska samt nyländska. Huvudgrupperna delas ytterligare in inom norra, mellersta samt södra Österbotten; västra samt östra Åland; västra samt östra Åboland samt västra, mellersta samt östra Nyland. Dialekterna existerar maximalt gammal inom Österbotten, östra Nyland samt delar från den åboländska ögrupp, medan Åland samt västra samt mellersta Nyland äger genomgått ett ansenlig dialektutjämning.

enstaka sektion från dialekterna vid den österbottniska ruralt område skiljer sig avsevärt ifrån högsvenskan, inom enstaka sektion fall sålunda för att dem flesta svensktalande ifrån södra land i norden äger svårt, alternativt överhuvudtaget ej klarar, för att förstå dem inom deras genuina struktur. Dialekten inom Närpes brukar anges liksom detta extremaste exemplet.

Svenska talad från finskspråkiga förväxlas inom land ibland tillsammans med finlandssvenska.

Men inom Skåne och Norrland finns det stora variationer i hur man pratar och det finns många olika dialekter

Både finlandssvenska samt rikssvenska används inom undervisningen från svenska likt detta "andra inhemska språket", flera finnar exponeras inom huvudsak på grund av finlandssvenska, samt finskan samt finlandssvenskan äger ett sektion gemensamma drag, delvis vid bas från effekt åt båda hållen, dock finsk brytning skall ej förväxlas tillsammans finlandssvenska.

Åländska

[redigera | redigera wikitext]

Åland existerar enspråkigt svenskt samt Ålands svenska tungomål samt traditioner skyddas inom självstyrelselagen. Landskapets geografiska placering mellan fasta land i norden samt landet avspeglas även inom åländskan då vissa åländska dialekter liknar finlandssvenskan medan andra mer liknar dialekterna inom Roslagen.

Man förmå skilja vid västliga samt östliga åländska dialekter. inom öster äger dem genuina dialekterna drag likt existerar gemensamma tillsammans bland annat Åboland samt södra Österbotten.

inom västra Åland (speciellt Eckerö) besitter dialekterna enstaka hel sektion gemensamt tillsammans dialekten inom Roslagen, bland annat inledningsvis h-bortfall.^[11]

Estlandssvenska

[redigera | redigera wikitext]

Estland besitter tidigare haft enstaka svenskspråkig minoritet. inom land i baltikum talades svenska allmänt längs den nordvästra landremsa vid havet samt vid öarna, framförallt vid Ormsö, Dagö, Nuckö, Rågöarna, Odensholm, Rickul, Sutlep, Vippal, Korkis, Nargö samt Runö.

Amerikasvenska

[redigera | redigera wikitext]

Det plats vanligt för att svenskbördiga personer inom Nordamerika använde svenska ännu vid 1920-talet. Dessa människor bildade sin personlig svensktalande gruppering från detta svenska språket, "Amerikasvenskan kännetecknas framför allt från dialektutjämning, dialektblandning, förenkling samt inlånade mening samt formulering ifrån engelskan".

dock idag, liksom tillsammans med gammelbysvenskan, äger dem flesta svenskamerikaner bytt modersmål mot engelska, alternativt mot något östslaviskt tungomål, såsom inom fallet tillsammans Gammelsvenskby.^[12] 1890 befann sig detta ungefär 800 000 svenskamerikaner inom USA. Detta skulle äga gjort denna språkgrupp mot den andra största nationella grupperingen från svensktalande inom världen, efter svenskan inom Sverige,^[13] medan finlandssvenskan existerar idag näst maximalt talad från dem olika nationella gruperingarna från svenska globalt.^{[förtydliga][14]}

Linn Andersson skriver inom sitt verk Amerikasvenska Lexikala jämförelser samt attritionspåverkan: "Efter för att informanternas lexikon undersökts går detta för att konstatera för att detta förekommer inslag från engelska mening samt formulering inom olika grad.".

enstaka ytterligare orsak mot för att amerikasvenskan försvunnit likt vardagligt tungomål förmå artikel detta: "När massiva lån ifrån en dominant tungomål nyttjas inom en mer recessivt tungomål, förmå detta betyda för att attrition vid ett samhällelig nivå äger skett". tillsammans andra mening, detta för att amerikasvenskan anpassat sig mot engelskan, ledde mot inlånande från mening samt fraser, vilket många liknade engelskan.

identisk sak bidrog även mot för att amerikasvenskarna själva förlorade språket, genom språkbyte mot engelska, samt även för att ej samtliga amerikasvenska drag existerar lätta för att kategorisera likt härstammande ifrån äldre svenska dialektala drag alternativt egna innovationer.^[15]

Övriga mindre svensktalande grupper

[redigera | redigera wikitext]

Runt 1900-talets start fanns detta cirka 2500 svenskar inom Argentina, likt talade argentinasvenska.^[16]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]