Hur kom granen till sverige

Granen spred sig snabbt inom land efter invandring från öster för år sedan. Enstaka granbestånd är kapabel dock äga funnits långt tidigare inom landet. Man äger hittat spår från gran såsom är år äldre inom Norge, samt ännu levande granar vilket är år gamla inom svenska fjällkedjan.

Granen är en sekundärträdslag likt föryngrar sig samt överlever utmärkt inom skugga.

Därefter spred den sig söderut med en hastighet av ungefär till meter per år

Den kommer därför ofta in likt en underbestånd likt successivt tar över efter pionjärträd vilket tall samt björk.

Utseende

Granen besitter korta, stärka barr samt tunn, slät bark. Den blir ofta linjär samt högstammig. Grankronans form eller gestalt skiljer sig från söder, där den är mer nära samt kegelformad, mot norr, där den är smalare.

Granen förmå också föryngra sig tillsammans med rotslående grenar, likt kunna växa mer busklikt.

Det var för drygt 4 år sedan

Fenomenet är vanligt inom fjällkedjan samt skärgården. Barren är från två typer - ljusbarr samt skuggbarr. ett gran tillsammans med skuggbarr är känslig för plötslig friställning. Rotsystemet är ytligt, vilket ökar risken för stormfällning samt torkstress.

Passande marker

Granen är skogbildande på såväl friska liksom blöta samt på bördiga vilket medelgoda marker.

På torr mark alternativt styv lera trivs den sämre. Granen är vildväxande inom läka landet utom på västkusten samt inom större delen från Skåne samt södra Blekinge. Den trivs dock även där, samt växer allmänt inom all landet. Granen besitter sitt största försprång framför tallen på bördiga marker.

Tillväxt

Granen besitter ett hög tillväxt på goda marker.

Volymtillväxten är m³sk per hektar samt år beneath omloppstider på år.

En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att det tog mer än 10 år från det att de första granarna kom tillbaka till Sverige efter den senaste istiden till dess att arten fick ordentlig spridning över landet

Jämfört tillsammans med tall växer den bättre på bördiga marker, lika utmärkt på medelgoda marker samt sämre på svaga marker. tillsammans rätt plantmaterial (förädlade plantor) kunna tillväxten överstiga beståndsmaterial tillsammans %.

Virkesegenskaper

Virket är ypperligt för byggnads- samt konstruktionsvirke.

Granveden är efter uttorkning gulvit, något mer ljus än furu, samt utan färgskillnad mellan splint- samt kärnved. Granvirket är relativt mjukt, dock äger god hållfasthet inom förhållande mot sin densitet.

Gran (Picea abies) är ett barrträd i gransläktet och familjen tallväxter

mot skillnad från tallvirke är granvirke svårt för att impregnera. Den långa samt slanka fibern gör granen många attraktiv såsom råvara mot blad.

Tätvuxen, jämn samt kvistren gran används såsom resonansbottnar inom bl.a. piano samt fiol.

Skador

Rottickan är den svåraste skadegöraren på myndig gran.

Inte heller den etablerade bilden av granens historiska ankomst till Sverige är har fått lära oss att granen kom från nordöst när klimatet förändrades

Rotröta orsakar årligen förluster inom miljardklassen. Honungsskivling kunna orsaka röta samt är kapabel döda granar likt drabbats från torkstress. Vanliga barrsjukdomar på gran är skvattramrost, granrost samt granens gråbarrsjuka. Granen angrips från snytbaggar samt olika barkborrar, där granbarkborren är ett svår skadegörare på granar tillsammans med reducerad vitalitet.

Viltskador förmå lokalt bli besvärande, efter betning från rådjur alternativt fejning från större hjortdjur. Granen är känslig för försommarfrost.

Föryngring samt skogsskötsel

Granen lämpar sig för såväl intensivt vilket extensivt skogsbruk, för kalhyggesbruk såväl vilket mot blädning samt andra kalhyggesfria skötselmodeller.

detta vanligaste är för att granen planteras efter markberedning.

Matts Lindbladh berättar att när granen etablerade sig på bred front i Sverige så kom den från nordöst – Ryssland och Finland

På frost- alternativt försumpningskänsliga ståndorter förmå enstaka skärm (lågskärm från björk alternativt högskärm från gran) lämnas. Granen förmå också självföryngras beneath granskärm på rätt ståndorter.

Granen tål hård gallring.

Normalt gallras granen gånger innan slutavverkning nära års ålder. Alltför sena gallringar bör undvikas inom stormkänsliga områden.

I Skogskunskap finns mängder tillsammans råd ifall föryngring, röjning samt gallring från gran.

Frökällor

Granplantor från lokala naturbestånd startar sin tillväxt tidigt på våren samt invintrar tidigt på hösten.

dem utnyttjar växtsäsongen dåligt samt riskerar för att drabbas från försommarfrost. Normalt används provenienser likt flyttas mot norr.

Granen kan uppnå 60 meters höjd och en ålder av över år

Gran från Vitryssland, Baltikum samt Polen äger enstaka senare skottskjutning samt högre tillväxt.

Granen äger varit föremål för skogsträdsförädling beneath lång period. Gran från fröplantager är därför förstahandsvalet nära odling. ännu råder viss bristande på granfrö för södra land, samt där förmå dem osteuropeiska provenienserna alternativt frö från inhemska "andra generationens osteuropeer" artikel en alternativ.

Bra fröplantager ger frö likt växer % bättre än beståndsmaterial.

inom nyare fröplantager är tillväxtvinsterna ännu högre. Använd Plantval för för att hitta rätt frökälla.

Granens attribut inom siffror

Källa: Svenskt Trä

Egenskaper	Parallellt tillsammans fiberriktningen	Vinkelrätt mot fiberriktningen
Fuktkvot (%)	12
Torr-rådensitet (kg/m3)
Densitet (kg/m3)
Draghållfasthet (MPa)	90	2,5
Böjhållfasthet (MPa)	75
Tryckhållfasthet (MPa)	40	6
Skjuvhållfasthet (MPa)	9
Slaghållfasthet (KJ/m2)	50
Hårdhet (Brinell)	3,2	1,2
Elasticitetsmodul (MPa)	11
Värmeledningsförmåga (W/m °C)	0,24	0,11
Värmekapacitet (J/kg °C)
Värmevärde (MJ/kg)	16,9

MPa = N/mm²