Vad menas med vitala parametrar

Handläggningen från akut buksmärta är kapabel sammanfattas inom nästa punkter

1. existerar tillståndet akut livshotande?

Den inledande frågan för att besvara nära all handläggning från brådskande buksmärtor existerar angående man förmå misstänka för att patientens tillåtelse existerar akut livshotande. till för att bedöma detta bedöms allmäntillstånd samt vitala parametrar, samt nära behov initieras lämpliga åtgärder.

Vitala parametrar samt allmäntillstånd

Patienter tillsammans med akut buksmärta samt samtidig cirkulatorisk effekt (påverkade vitala parametrar alternativt påverkat allmäntillstånd, titta nedan) äger sannolikt drabbats från en tillåtelse såsom existerar potentiellt livshotande samt en antal åtgärder skall vidtas innan man går vidare inom handläggningen.

inom väntan vid för att dessa åtgärder utförs samt utvärderas, alternativt för att inga indikator vid cirkulatorisk resultat föreligger, går man vidare inom handläggningen.

Tveka aldrig för att nära behov be angående hjälp ifrån enstaka mer kunnig arbetskamrat nära handläggning från dessa patienter!

Vitala parametrar (normalvärden)

A+B (airways, breathing)

C (circulation)

D (disability)

Bedömning från allmäntillstånde

OBS!

Den första frågan att besvara vid all handläggning av akuta buksmärtor är om man kan misstänka att patientens tillstånd är akut livshotande

Re-evaluera kontinuerligt patientens vitala funktioner beneath bota den fortsatta handläggningen!

Initialt livräddande åtgärder

A (airways)

B (breathing)

C (circulation)

"Syrgas, 2 grova nålar, Ringer"

Direkt mot operation?

Det existerar sällan enstaka patient tillsammans med icke-traumatisk buksmärta förs direkt ifrån akutrummet mot operation utan säkerställd bedömning.

Cirkulatoriskt påverkade dock vid akutmottagningen stabiliserade patienter tas vanligen mot IVA på grund av optimering inför kirurgi, samt cirkulatoriskt opåverkade patienter läggs inom inledande grabb in vid vårdavdelning. många existerar vunnet ifall man är kapabel göra stabil patienten tillräckligt till för att kartlägga buken tillsammans med enstaka akut CT-undersökning.

Ibland måste man dock operera vid vitalindikation.

När operera vid vitalindikation?

2.

Behövs akut smärtlindring?

Preparat samt dosering

Förstahandsval (förutom stenanfall i enlighet med nedan)

Uttalad anklagelse ifall njurstensanfall alternativt känd gallstenssjukdom

När samt hur skall smärtlindring ges?

Sammanfattningsvis

Frågan ifall tidig smärtlindring mot patienter tillsammans akut buksmärta existerar omdiskuterad.

Genom år äger man ofta valt för att avstå ifrån smärtlindring tills slutlig bedömning ställts, inom avsikt för att undvika maskering från symtom samt undersökningsfynd samt till för att behärska följa utvecklingen från patientens status. Man besitter även länge varit återhållsam tillsammans för att ge smärtlindring före detta för att enstaka fullständig klinisk utredning utförts.

Aktuell undersökning ger dock ett ytterligare foto.

Saturation, blodsockernivå, smärta, tidpunkt i menstruationscykeln eller medvetandegrad anges i vissa situationer som en femte parameter

inom enstaka strukturerad litteraturöversikt ifrån Cochrane Collaboration drar man slutsatserna för att användandet från opioid-analgetika tidigt inom handläggningen från patienter tillsammans akut buksmärta ej innebär någon signifikant ökad fara till vare sig feldiagnos alternativt felaktig handläggning. Man konstaterar dock även för att underlag på grund av konkreta kliniska riktlinjer ännu saknas samt för att mer undersökning krävs.

Klinisk undersökning

3. tecken till akut radiologi?

Indikationer, diagnoser

Generella riktlinjer

Radiologi vanligen direkt ifrån akutmottagningen nära anklagelse ifall t.ex.

Radiologi vanligen via vårdavdelning nära anklagelse ifall t.ex.

Akut radiologi vanligen ej indicerat nära anklagelse angående t.ex.

Radiologiska undersökningar

Slätröntgen

BÖS (slätröntgen buköversikt) existerar enstaka väl testad granskning nära frågeställningarna fri gas samt ileus.

Träffsäkerheten existerar upphöjd till granskning från ileus, dock den förlorar cirka 30 % från fallen tillsammans fri gas.

Den sedvänja BÖS:en ersätts allt mer från CT. Slätröntgen äger dock ännu enstaka lokal angående den existerar tillgänglig på grund av direkt diagnostik vid akutrummet.

En CT-buk utan kontrast tillsammans lågdosförfarande (på vissa håll kallad CT buköversikt alternativt CT-BÖS) utförd tillsammans enstaka modern datortomograf ger

CT (datortomografi)

CT existerar numera standardundersökning nära flera frågeställningar inom samband tillsammans med brådskande buksmärtor.

Nedan anges modell vid vilka diagnoser man oftast kunna ställa tillsammans olika typer från CT-undersökningar.

Förberedelse inför CT tillsammans i.v. kontrast

CT-BÖS (lågdos utan kontrast) kunna se

CT-angiografi (i.v. kontrast inom artärfas) förmå se

CT tillsammans med i.v.

kontrast inom venös fas är kapabel se

CT tillsammans med kontrast både per os samt i.v. kunna se

Ultraljud

En ultraljudsundersökning från buken medför ingen joniserande strålning samt är kapabel sannolikt inom flera fall ersätta CT. Resultaten existerar dock väldigt användarberoende samt tillgängligheten beneath jourtid varierar.

Indikationer

Ultraljud vid akutmottagningen

På vissa håll besitter man valt för att utbilda primärjouren vid akutmottagningen inom för att utföra en översiktligt ultraljud från buken.

Man kunna välja för att antingen inrikta sig vid för att känna igen fri vätska inom buken (även känt såsom "FAST", Focused Assesement with Sonography for Trauma) alternativt för att undersöka specifika organ.

För för att detta bör artikel meningsfullt för att utföra en ultraljud vid akutmottagningen måste man äga kompetens för att tillförlitligt bedöma både positiva samt negativa fynd (t.ex.

både behärska bekräfta alternativt utesluta förekomst från en AAA).

Rutinmässig CT nära akut buk?

Några systematiska litteraturöversikter likt beskriver bevisläget kring nyttan tillsammans med för att rutinmässigt utföra CT vid patienter tillsammans odifferentierade brådskande buksmärtor finns ej inom nuläget, även angående ämnet existerar flitigt undersökt.

Bedömning av vitala parametrar i NEWS beskrivs under respektive rubrik nedan

Man besitter inom olika studier bl.a. kunnat visa för att enstaka tidigt utförd CT-buk nära akut buksmärta är kapabel ge både ett ökad samt minskad frekvens samt duration från inläggningar, ökad frekvens rätt ställda diagnoser dock däremot ej någon övertygande minskning från morbiditet samt mortalitet.

Vad gäller undergruppen smärta inom motsats till vänster fossa äger man kunnat visa vid minskad frekvens negativa laparotomier/-skopier, t.ex.

äger ett metaanalys demonstrerat för att tidig CT vid dessa patienter förmå halvera antalet negativa laparotomier/-skopier utan någon samtidig ökning från antalet perforerade appendiciter. Samtidigt finns indikationer vid för att rutinmässig CT ökar antalet operationer eftersom man hittar appendiciter utan klinisk innebörd, såsom efter radiologisk bedömning går mot operation trots för att dem skulle läkt ut spontant.

Resultaten vad gäller rutinmässig CT nära brådskande buksmärtor existerar alltså ej tydliga samt ibland direkt motstridiga.

Statusfynd som upptäcks vid undersökning av patienten dokumenteras och vitalparametrar som andningsfrekvens, puls och blodtryck mäts

Undersökningsteknikerna inom studierna skiljer sig även åt både avseende stråldos samt vid vilket sätt eventuell kontrastförstärkning använts.

Till detta kommer svårigheterna för att hållbart bedöma dem risker liksom följer från för att enstaka population exponeras på grund av ett ökad mängd röntgenstrålning. Även angående information ifrån epidemiologiska studier ännu saknas således besitter incidensen från dödliga tumörer inom vissa ämne uppskattats mot 1 per 2000 genomförda CT-undersökningar.

Olika ämne besitter dessutom uppskattat för att mellan 10-30 % från dem CT-undersökningar vilket utförs ej existerar medicinskt motiverade alternativt för att dem skulle behärska ersättas från andra modaliteter.

Sammanfattningsvis kunna man yttra att

Beslut angående om ett akut radiologisk utredning existerar indicerad alternativt ej existerar alltså alltjämt en beslut likt inom väntan vid ytterligare undersökning måste saknas ifrån fall mot fall från handläggande läkare.

4.

Behövs inläggning? Åtgärder?

Indikationer på grund av inläggning

Absoluta indikationer

Relativa indikationer (exempel)

OBS! Inför hemgång ifrån akutmottagningen - förklara ständigt till patienten för att man ofta ej ställt enstaka slutlig bedömning samt betona vikten från för att söka akut vid nytt nära förvärrade symtom!

Vårdnivå

Var den enskilde patienten skall vårdas beslutas ifrån fall mot fall utifrån patientens status samt sjukhusets förutsättningar.

Grovt sett kunna man välja mellan:

Ordinationer nära inläggning

Kontroller från vitala parametrar

Fasta

Vätska

Smärtlindring

Antibiotika

Övriga mediciner

Provtagning

V-sond (14-18 Charrière)

KAD

5.

Adekvat klinisk kompetens

Behöver patienten följas upp?

OBS! Inför hemgång ifrån akutmottagningen - förklara ständigt till patienten för att man ofta ej ställt enstaka slutlig bedömning samt betona vikten från för att söka akut vid nytt nära förvärrade symtom!

"Ompalpation"

Poliklinisk uppföljning

OBS! Inför hemgång ifrån akutmottagningen - förklara ständigt till patienten för att man ofta ej ställt enstaka slutlig bedömning samt betona vikten från för att söka akut vid nytt nära förvärrade symtom!