waybail.pages.dev






Vad menas med biogeokemiska kretslopp

Kolcykeln

Kolcykeln, kolets kretslopp, existerar en biogeokemiskt kretslopp genom vilket kol omsätts mellan jordens kolreservoarer – biosfären, geosfären, hydrosfären samt atmosfären.

Kolcykeln, kolets kretslopp, är ett biogeokemiskt kretslopp genom vilket kol omsätts mellan jordens kolreservoarer – biosfären, geosfären, hydrosfären och atmosfären

Kolcykeln delas upp inom den snabba samt den långsamma kolcykeln. inom den snabba kolcykeln cirkulerar kol mellan atmosfären, biosfären samt hydrosfären. inom den långsamma kolcykeln cirkulerar kol mellan den snabba kolcykeln samt geosfären (litosfären alternativt berggrunden). Omloppstiderna inom den snabba kolcykeln existerar ifrån , alternativt år.[1] inom den långsamma kolcykeln existerar omloppstiderna miljontals tid.

internationellt släpper mänskligheten ut cirka 7,8 miljarder ton fossilt kol per år.[2] detta existerar cirka 80 gånger mer än detta naturliga tillflödet ifrån vulkaner, såsom ungefär balanseras från den naturliga inlagringen inom berggrunden genom tektonisk nedtransport från kolrika havssediment.[3] Hastigheten till naturlig inlagring inom berggrund bestäms från hastigheten på grund av kemisk vittring från berggrunden, vilket frigör katjoner liksom kalium (K[+]) samt natrium (Na[+]) vilka når laddningsbalans tillsammans bikarbonat (HCO3[-]).

Biogeokemi är vetenskapen om biologiska, geologiska, geokemiska, kemiska och fysikaliska processer som styr de kemiska grundämnenas och föreningarnas flöden i naturen

bikarbonat transporteras inom floder mot oceanen. var reagerar bikarbonat tillsammans kalcium (Ca[2+]) samt fälls ut vilket kalksten (CaCO3) vid havsbotten.[3]Fossila drivmedel lagrades in inom berggrunden på grund av mellan 50 samt miljoner tid sedan.[1].

Atmosfären

[redigera | redigera wikitext]

I jordens atmosfär finns kol främst inom struktur från koldioxid (CO2) såsom, trots för att detta bara utgör cirka 0, andel ( ppm januari ) från atmosfären,[4] äger enstaka massiv innebörd på grund av existensen vid jorden.

Kol finns även inom andra sålunda kallade växthusgaser, vilket metan samt klorfluorkarboner, likt driver den globala uppvärmningen.

• Vad syftar begreppet biogeokemiska kretslopp på? • Vilka är de fyra kretsloppen som filmen ska gå igenom? Kvävets och fosforns kretslopp ()

I atmosfären finns omkring miljarder ton kol. Genom förbränning från fossila drivmedel samt cementproduktion överförs årligen cirka 7,8 miljarder ton kol ifrån geosfären mot atmosfären. 1,1 miljarder ton tillförs årligen atmosfären vid bas från den ändrade markanvändningen. ifrån atmosfären transporteras nettobelopp 2,3 miljarder ton mot hydrosfären (av en totalt utbyte vid 80 miljarder ton) samt efter avdrag 2,7 miljarder ton mot biosfären (av en utbyte vid drygt miljarder ton}.

Flödet genom och omvandlingar inom kretsloppen sker i ett samspel av biologiska, geologiska och kemiska processer

Sammanfattningsvis ökar kvantiteten kol inom atmosfären tillsammans med cirka 4 miljarder ton per år.[2]

Kol lämnar atmosfären genom:

  1. Växternas fotosyntes då koldioxiden omvandlas mot kolhydrater samt syre.
  2. Vid ytvattnet nära polerna var detta svala vattnet förmå åtgärda upp koldioxiden.
  3. Erosion från sedimentära bergarter såsom kalksten, marmor samt kalk.

    Koldioxid löst inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig förbrukas då kalciumkarbonat omvandlas mot lermineral.

Kol återförs mot atmosfären genom:

  1. djur samt människors andning, ett exoterm reaktion var glukos samt andra organiska molekyler bryts ned mot koldioxid samt vatten.
  2. att bakterier samt svampar inom närvaro från syre bryter ned kolet inom döda vilt samt växter samt omvandlar detta mot koldioxid (till metan ifall inget syre finns).
  3. förbränning från organiska ämne liksom kol, petroleum samt naturgas då kolet oxideras mot koldioxid.
  4. att detta varma ytvattnet inom oceanerna släpper ifrån sig koldioxid.
  5. vulkanutbrott då bland annat vattenånga, koldioxid samt svaveldioxid släpps ut inom atmosfären.

Biosfären

[redigera | redigera wikitext]

Liksom kol agerar ett huvud roll inom biosfären på grund av såväl cellernas struktur, biokemi samt näringsupptagning besitter existensen ett många energisk roll inom kolcykeln.

I växterna finns omkring – miljarder ton kol.[2]

  1. Autotrofer producerar organiskt ämne genom sin fotosyntes då koldioxid hämtas ifrån atmosfären samt ombildas mot kol. dem viktigaste autotroferna existerar träden vid nation samt fytoplankton inom havet.
  2. Inom biosfären förmå kol transporteras via heterotrofer vilket konsumerar autotrofer samt andra heterotrofer, förutom människan även bakterier samt svampar.
  3. Det mesta kolet lämnar biosfären genom aerobisk andning likt frigör koldioxid mot atmosfären alternativt hydrosfären.

    Genom att undersöka interaktionen mellan de globalt betydelsefulla kretsloppen för biogeokemiska näringsämnen (kväve, fosfor och kisel) och kolets biogeokemiska kretslopp ökar vi på ett avgörande sätt kunskapen om vad som styr klimatförändringarna över tid

    nära anaerobiska processer frigörs istället metan (så kallad flatulens).

  4. Kol är kapabel även lämna biosfären då dött organiskt ämne (som torv) blir ett sektion från geosfären.
  5. Kunskapen angående kolets kretslopp inom djuphaven existerar kvar bristfällig.

Oceanerna

[redigera | redigera wikitext]

I oceanerna agerar oorganiskt kol (kolföreningar utan kol-kol- alternativt kol-väte-bindningar) enstaka betydelsefull roll till kolets kretslopp samt på grund av regleringen från pH-nivåerna.

Kol transporteras ifrån haven mot atmosfären inom form eller gestalt från koldioxid samt då koldioxid transporteras ifrån atmosfären mot haven bildas kolsyra (CO2 + H2O ⇌ H2CO3). Balansen inom pH-halten uppnås genom ett motsatt reaktion då vätejoner samt bikarbonat frigörs (H2CO3⇌ H+ + HCO3).

inom hydrosfären finns omkring 40&#; miljarder ton kol varav nästan allt inom djuphaven.

Huvudfokus inom biogeokemin är att studera flöden, biogeokemiska kretslopp, av kemiska grundämnen i och mellan olika delar av jordens beståndsdelar: biosfären

Amazonas regnskog

[redigera | redigera wikitext]

Även stora regnskogar, liksom den inom Amazonas, existerar viktiga på grund av den globala kolcykeln. Växterna binder atmosfäriskt kol inom form eller gestalt från koldioxid genom sin fotosyntes.


  • vad menas tillsammans biogeokemiska kretslopp

    • då växterna dör blir dem mot föda på grund av nedbrytare (främst bakterier samt svampar inom marken) liksom konsumerar detta kol likt växterna bundit samt återför detta mot atmosfären såsom koldioxid. vid några års sikt tillför alternativt ta med därför ej regnskogarna koldioxid mot atmosfären. detta finns dock studier liksom antyder för att regnskogar, kanske vilket en effekt från globala klimatförändringar, existerar sänkor på grund av koldioxid.[5]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [ab] ”Overview of the Global Carbon Cycle”.

      IPCC. 1 november Läst 26 månad &#;

    2. ^ [abc] ”IPCC Carbon and Other Biogeochemical Cycles”.

      Kolcykeln delas upp i den snabba och den långsamma kolcykeln

      IPCC. månad Läst 1 april &#; Tabell samt figur

    3. ^ [ab] ”Att fatta en genomtänkt beslut ifall klimatkompensation”. Bolincentret till klimatforskning. November !/menu/standard/file/ Läst 29 mars &#;
    4. ^”Global Monthly Mean CO2”. national oceanic and atmospheric administration Earth struktur Research Laboratories.

      7 april Läst 7 april &#;

    5. ^Lewis, Simon L.; Lopez-Gonzalez, Gabriela; Sonké, Bonaventure; Affum-Baffoe, Kofi; Baker, Timothy R.; Ojo, Lucas O.; Phillips, Oliver L.; Reitsma, Jan M.; vit, Lee; Comiskey, James A.; K, Marie-Noël Djuikouo; Ewango, Corneille E. N.; Feldpausch, Ted R.; Hamilton, Alan C.; Gloor, Manuel; Hart, Terese; Hladik, Annette; Lloyd, Jon; Lovett, Jon C.; Makana, Jean-Remy; Malhi, Yadvinder; Mbago, Frank M.; Ndangalasi, Henry J.; Peacock, Julie; Peh, Kelvin S.-H.; Sheil, Douglas; Sunderland, Terry; Swaine, Michael D.; Taplin, James; Taylor, David; Thomas, Sean C.; Votere, Raymond; Wöll, Hannsjörg (19 February ). ”Increasing carbon storage in intact African tropical forests”. Nature (): sid.&#;– doi/nature&#;

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]