Vad innehåller en sats sperma

Spermie alternativt spermatozo existerar den manliga könscellen, sädescellen.

Spermier, vilka bildas inom pungen, utsöndras tillsammans med en vitt sekret (sperma alternativt sädesvätska) nära ejakulation, samt äger mot funktion för att befrukta äggceller nära sexuell förökning. Produktion från spermier kallas spermatogenes, samt sker inom testiklarna var runda celler likt kallas spermatogonier delar sig samt mognar mot färdiga spermier.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Ordet spermie kommer ifrån grekiskans sperma, liksom betyder ’säd’ samt zoon, likt betyder ’levande’. Spermier existerar små haploidaceller, vilket innebär för att dem ej besitter ett full uppsättning kromosomer. Den förste likt observerade samt beskrev spermier plats Antonie van Leeuwenhoek, vars rön publicerades från Royal kultur tid 1679.^[1]

Beståndsdelar

[redigera | redigera wikitext]

En spermie består från en skalle, mellanstycke samt svans.

Sädesvätska

inom huvudet finns kromosomerna tätt packade, samt enstaka mindre mängd cellplasma. längst bort fram inom huvudet finns akrosomen tillsammans enzymer liksom behövs till för att behärska tränga igenom äggets skyddande membran, zona pellucida, samt befrukta ägget. inom mellanstycket finns enstaka massiv mängd mitokondrier, likt ger den energi spermien behöver till för att behärska ta sig fram, genom produktion från ATP.

Svansen existerar enstaka flagell vilket används till för att driva spermien vidare. Denna flagell träffar ej ifrån blad mot blad utan roterar, vid bas från flagellens uppbyggnad tillsammans nio microtubilii ett fingerprydnad, samt numeriskt värde stycken inom mitten^[2].

Under befruktningen existerar detta bara kromosomerna vilket går in inom ägget, samt därför blir spermiens mitokondrier förstörda från ägget utanför skalet, varför allt mitokondriellt DNA hos barnet existerar ärvt via modern.

I de fall där en man är steriliserad innehåller sädesvätskan inte spermier

Äggcellen existerar övertäckt från en membran, zona pellucida. då spermien når ägget, frisläpps spermiens enzymer ur akrosomen samt bryter ner cellmembranet. Spermiens cellmembran fuserar sedan tillsammans med äggets, samt dess innehåll töms in inom ägget.

Människans spermier

[redigera | redigera wikitext]

Människans spermier besitter en skalle såsom existerar sex gånger tre mikrometer stort, samt ett svans vilket existerar 50 mikrometer utdragen.

Den rör sig vidare tillsammans med ungefär ett mot tre millimeter per 60 sekunder.

Spermien innehåller halva detta genetiska materialet likt behövs till för att producera ett fräsch individ, samt ägget den andra hälften. Detta innebär även för att endast 50 andel från mannens anlag förs vidare mot avkomman. Människospermien innehåller antingen ett X- alternativt ett Y-kromosom, medan ägget ständigt innehåller ett X-kromosom, samt därför existerar detta, hos människan, spermien liksom avgör vilket kön detta blir vid barnet.

Spermier bildas kontinuerligt samt inom astronomiska antal. detta antas för att evolutionella faktorer samt tävling mellan olika mäns spermier (spermiekonkurrens) ligger på baksidan detta stora antalet spermier, eftersom detta leder mot ett tävling mellan spermierna ifall vilken liksom kommer för att befrukta ägget.^[3] till för att befruktning bör äga utrymme behövs dels för att spermien kunna förflytta sig mot platsen på grund av befruktning (äggledaren), dels för att spermien klarar miljön liksom inom upphöjd grad står beneath hormonell övervakning, dels för att spermien förmår tränga in inom äggcellen.

mot sin hjälp besitter spermien sädesvätskan vilket strax efter ejakulationen blir geléliknande till för att skydda spermien mot den något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör miljön inom vagina, varefter sädesvätskan efter ungefär enstaka halvtimme blir mer vätskelik vilken underlättar förflyttningen.

Den är rik på zink, proteiner och fruktos

detta tar ungefär någon 60 sekunder innan den inledande spermien når äggledaren. detta existerar den spermie tillsammans med störst rörlighet liksom hinner dit ursprunglig, dock detta existerar ej nödvändigtvis den snabbaste spermien såsom befruktar ägget. Spermier förmå överleva inom upp mot fem dagar.^[4]

Mannens ålder påverkar sannolikt kvaliteten vid spermierna, vid identisk sätt liksom kvinnans ålder påverkar äggcellerna.

Detta beror troligen vid för att ökad ålder leder mot för att fler spermier små frukter från växter vid fler mutationer.

Sädesvätska eller sperma är den vätska som utsöndras vid hanens sädesuttömning för att befrukta honans ägg

sådana mutationer saknas dock hos äggcellerna.^[5] Spermiernas standard försämras, deras antal reducerar samt rörligheten avtar, från för att mannen äger bukfetma alternativt fetma.^[6]

Växters spermier

[redigera | redigera wikitext]

Alla gröna växter besitter spermier. (Hos vissa grönalger saknas skillnad mellan hanliga samt honliga gameter).

Spermierna befruktar äggcellen. samtliga landväxter (embryofyter) samt vissa grönalger (karofyter) existerar oogama vilket innebär för att enstaka liten spermie, befruktar en stort hönsägg, noggrann likt hos oss.

Enligt en studie som utfördes av Världshälsoorganisationen (WHO), innehåller en sats någonstans mellan 0,8 – 7,6 ml flytande lösning med spermier

Däremot förmå utseendet vid spermierna variera ett hel sektion mellan olika divisioner.^[7]

Hos mossor behövs dricksvatten då spermierna måste simma (eller stänka) ifrån hanplantan (hangametofyten) mot honplantan (hongamofyten). Hos lummerväxter samt växtfamilj med arter som liknar ormbunkar bildas könsorganen vid små gametofyter kallade protallier.

Även på denna plats behövs dricksvatten till för att spermierna bör behärska simma ifrån hanorganet mot honorganet.^[7]

Hos samtliga fröväxter utbildas spermierna inom pollenkornet liksom existerar hangametofyten. på denna plats behövs således inget vätska på grund av befruktningen.

Utlösningen innehåller cirka en tesked (3 - 5 milliliter) med sädesvätska bestående av cirka 70 - 150 miljoner spermier per milliliter

Hos kottepalmer samt Ginkgo simmar emellertid spermierna den sista angripen fram mot ägget inuti honsporangiets vävnad. Hos barrväxterna, Gnetophyta samt angiospermerna simmar emellertid ej spermierna eftersom ett pollenslang utvecklas likt fullfölja för att spermierna passivt förs fram mot äggcellen.^[7]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]