Varför firar vi annandag påsk

Påsken existerar den största högtiden beneath detta kristnakyrkoåret samt firas mot minne från för att Jesus i enlighet med Nya Testamentet led, dog samt uppstod till för att plats samt ett liksom tror vid honom skulle bli förlåten på grund av sina synder samt ett fåtal evigt liv.^[1] Den kristna högtidlig vecka före påsk existerar mot sin natur, både genom händelser samt tidpunkten då den infaller, kopplad mot den judiskapåsken, vilken firas mot minne från Gamla Testamentets berättelser ifall judarnas uttåg ur Egypten efter kalenderår från slaveri.

Högtidens svenska namn kommer även ifrån dess hebreiska namn "פֶּסַח" (pesach), vilket betyder "passera" alternativt "gå förbi" samt tydligast pekar vid den judiska innebörden från högtiden.

Men trots att majoriteten av lärjungarna tvivlade stod Jesus lugnt vid deras sida

detta engelska termen easter samt tyskans Ostern kommer från den germanska fruktbarhetsgudinnan Ēostre.

Gemensamma regler inom kristendomen på grund av för att avgöra vilken kalenderdag påskdagen infaller vid anses från tradition äga uppstått nära detta inledande konciliet inom Nicaea kalenderår 325. Regeln säger för att påskdagen infaller den inledande söndagen efter den inledande ecklesiastiska månsken likt infaller vid alternativt efter 21 mars.

inom land äger identisk regler använts på grund av för att avgöra då högtidlig vecka före påsk infaller sedan 1844.^[2] Påskhelgen består från skärtorsdagen, långfredagen, påskafton, påskdagen samt annandag påsk. Veckan innan påskhelgen kallas stilla veckan samt veckan efter påskveckan.

I kurera den kristna världen existerar högtidlig vecka före påsk ett familjehögtid var dekorerade påskägg existerar en tema.

hönsägg existerar enstaka förkristen tecken till livets återfödelse beneath våren, samt existerar många ovanligt inom gudstjänstlokaler, dock äger även tolkats likt emblem till Kristi pånyttfödelse samt på grund av den tomma grav. handlingen att äta från vanligtvis för fortplantning hos djur plats dessutom enstaka resultat från den ansamlade kvantiteten oval form beneath fastan liksom inom kristen tradition firas 40 dagar innan högtidlig vecka före påsk.

Inom protestantisk (ursprungligen tysk) tradition berättas sagor angående för att påskharen besitter placerat ut påskägg fulla tillsammans med sötsak mot ungar likt besitter varit snälla, samt liksom barnen får leta efter. inom vissa länder dekoreras hemmet tillsammans med påskris, inom landet tillsammans fjädrar.

[1] Fram till 1700-talet fanns även helgdagarna tredjedag påsk och fjärdedag påsk i Sverige

inom landet samt land i norden klär ungar ut sig mot påskkärringar samt knackar vid hos grannar till för att be ifall sötsak. inom land i norden existerar memma samt pasha traditionell påskrätter. inom Österbotten besitter detta varit tradition för att tända stora påskbrasor vid påsklördagen.^[3]

Pesach-högtiden

[redigera | redigera wikitext]

Den judiska högtidlig vecka före påsk, pesach besitter sitt ursprung inom detta osyrade brödets fest då man åt osyrat (ojäst) bakverk inom skördeperiodens start samt herdarnas våroffer då varenda släkt åt från en lamm.

Dessa fester äger kommit för att knytas mot berättelser ifall uttåget ur Egypten (cirka 1500-talet f.Kr.), den mörker då i enlighet med judisk tradition påsklammet slaktades samt dödsängeln skonade Israels människor.

Om du inte får ta ut några extra dagar ledighet vid påsk så har du åtminstone 4 dagar i följd som är ”lediga”

Ända fram mot templets fall tid 70 e.Kr. slaktade man lamm inom Jerusalems tempel, samt dessa åts beneath ett nattlig måltid. Idag besitter påsklammet ersatts tillsammans med den således kallade seder-måltiden, var dem olika rätterna äger symbolisk innebörd samt var den yngste sonen ställer problem att diskutera ifall högtiden vilket fadern besvarar.

beneath Pesach äter man endast osyrat bakverk, matza, eftersom man nära flykten ifrån Egypten ej hann låta brödet jäsa, samt högtiden kallas även "det osyrade brödets högtid".

Enligt den kristna berättelsen var det dagen då Jesus, efter att ha blivit levande igen, uppenbarade sig för lärjungarna

inom Gamla Testamentet, andra Moseboken 12:17-18, står: Ni skall fira detta osyrade brödets fest, därför för att detta plats just den dagen liksom jag förde era härar ut ur Egypten. inom släkte efter släkte skall detta artikel enstaka oföränderlig ordning för att ni firar denna solens tid. ifrån kvällstid den fjortonde dagen inom inledande månaden mot kvällstid den tjugoförsta dagen skall ni förtära osyrat bröd.

Påskhögtiden

[redigera | redigera wikitext]

Det fanns beneath den judiska Pesach-högtiden vilket Jesus ifrån Nasaret red in inom Jerusalem.

Inom kristendomen firas högtidlig vecka före påsk mot minne från Jesu lidande, död samt uppståndelse, samt mot dem anförande denne höll. Firandet föregås från den således kallade stilla veckan vilken börjar tillsammans med palmsöndagen, dymmelonsdagen, skärtorsdagen samt långfredagen samt slutar tillsammans påskafton. Påskveckan inleds tillsammans med påskdagen.^[4] dem motsvarar Jesus sista dagar ifrån hans intåg inom Jerusalem mot samt tillsammans med hans död vid korset samt uppståndelsen.

Den viktigaste gudstjänsten existerar från tradition påsknattens, då även dop alternativt doplöftesförnyelse kunna äga lokal (den äger återinförts inom den romersk-katolska kyrkan samt inom flera andra kyrkor beneath 1900-talet). Gudstjänsterna beneath högtidlig vecka före påsk innehåller detta liturgiska firandet från för att Jesus ifrån Nasaret, Jesus Kristus, efter döden vid korset påstås äga uppstått ifrån dem döda.

Denna övertygelse existerar enstaka gemensam samt elementär bas inom trossystemet till dem rörelser likt bekänner sig mot Kristus samt mot kristendomen. Tron vid treenighetsläran, detta önskar yttra för att Fadern, Sonen samt Anden existerar en enda väsen existerar enstaka doktrin tillsammans med många massiv utbredning bland dem kristna kyrkorna, dock detta finns även rörelser såsom betecknar sig själva såsom kristna samt vilket ej delar denna tro (jämför tillsammans med antitrinitarism).

Bibeltexter

[redigera | redigera wikitext]

• Palmsöndagen – Intåget inom Jerusalem, Matt 21: 6-11, (Sakarja 9:9-10 ca 500 f.Kr.)
  Lärjungarna gick försvunnen samt gjorde således likt Jesus ägde sagt åt dem. dem hämtade åsnan samt fölet samt lade sina mantlar vid dem, samt denne satt upp.

  flera inom publik bredde ut sina mantlar vid vägen, andra skar kvistar ifrån träden samt strödde dem vid vägen. samt människor, både dem likt gick före samt dem vilket följde efter, ropade: "Hosianna Davids son!

  Läs mer, Svenska kyrkan

  Välsignad existerar denne såsom kommer inom Herrens namn. Hosianna inom höjden!" då denne drog in inom Jerusalem blev detta massiv uppståndelse inom bota staden, samt man frågade: "Vem existerar han?" samt människor svarade: "Det existerar profeten Jesus ifrån Nasaret inom Galileen."

• Skärtorsdagen – Den sista måltiden (nattvarden), Matt 26:26-28.
  Medan dem åt tog Jesus en bakverk, samt efter för att äga läst tackbönen bröt han detta, gav åt sina lärjungar samt sade: "Tag samt ät, detta existerar min kropp." samt denne tog ett bägare, samt efter för att äga tackat Gud gav denne den åt dem samt sade: "Drick från den varenda.

  Detta existerar mitt blod, förbundsblodet liksom blir utgjutet till flera mot syndernas förlåtelse.”

• Långfredagen – Jesu korsfästelse, Joh 19:17-19.
  Han dryckesställe egen sitt kors ut mot den lokal likt kallas Skallen, vid hebreiska Golgota. var korsfäste dem honom tillsammans tillsammans numeriskt värde andra, enstaka vid plats blad tillsammans Jesus inom mitten.

  Pilatus ägde även låtit nedteckna en anslag såsom sattes upp vid korset, samt var stod: Jesus ifrån Nasaret, judarnas konung.

• Påskdagen – Jesu uppståndelse, Matt 28:1-15.
  Efter sabbaten, inom gryningen den inledande veckodagen, kom Maria ifrån Magdala samt den andra Maria till för att titta vid grav. Då blev detta en kraftigt jordskalv, ty Herrens ängel steg ner ifrån sky samt kom samt rullade undan stenen samt satte sig vid den.
  På ett kyrkomöte i Nicaea år 325 bestämdes att påskdagen ska infalla den första söndagen efter den första fullmånen, efter vårdagjämningen

  Hans utseende fanns såsom blixten samt hans plagg vita såsom frost. Vakterna skakade från skräck på grund av honom samt blev liggande vilket döda. dock gudomligt väsen sade mot kvinnorna: "Var ej rädda. Jag vet för att ni söker efter Jesus, vilket blev korsfäst. denne existerar ej på denna plats, han äger uppstått, därför vilket han sade.

  Kom samt titta plats han nedsänkt. Skynda er sedan mot hans lärjungar samt säga mot dem: ’Han besitter uppstått ifrån dem döda, samt idag går denne före er mot Galileen. var skall ni ett fåtal titta honom.’ idag besitter jag sagt er detta." dem lämnade genast grav, samt fulla från bävan samt lycka sprang dem till för att informera detta till hans lärjungar.

  Då kom Jesus emot dem samt hälsade dem, samt dem gick fram, grep ifall hans fötter samt berömda honom. dock Jesus sade mot dem: "Var ej rädda. vandra samt säga åt mina bröder för att bege sig mot Galileen. var skall dem ett fåtal titta mig."

Tidpunkten till firandet

[redigera | redigera wikitext]

Kyrklig tradition

[redigera | redigera wikitext]

Enligt den judiska kalendern, vilket existerar enstaka lunisolarkalender, firas högtiden pesach den 14:e dagen inom vårmånaden Nisan, då detta blir fullmåne.

dem kristna började snart för att flytta påskfirandet mot påföljande vilodag, den ljus dem menar för att Jesus uppstod. Ofta hänvisar man mot för att detta nära detta inledande konciliet inom Nicaea kalenderår 325 skulle äga beslutats ifall för att påskdagen skall infalla inledande söndagen efter inledande månsken efter vårdagjämningen, dock detta finns dock ej bevarat inom dem rapport såsom finns efter kyrkomötet^[5].

eftersom vårdagjämningen är kapabel infalla vid olika kalenderdatum beroende vid vilken tidszon man befinner sig inom existerar detta 21 mars såsom används på grund av för att beräkna högtidlig vecka före påsk.

vid identisk sätt existerar detta ej den astronomiska månsken liksom används utan enstaka fullmåne likt beräknas tillsammans med hjälp från tabeller (kallas den ecklesiastiska fullmånen). Alltså infaller påskdagen vid söndagen närmast efter den ecklesiastiska fullmåne såsom infaller vid alternativt efter 21 mars.^[6] Denna regel gäller bland annat inom svensk lagstiftning samt kalenderproduktion.^[7][8]

I dem katolska länderna införde man 1582 den gregorianska kalendern, vilket innebar för att man lämnade den gamla julianska kalendern vilket gällt dittills.

Vi firar den för att påminna oss om att Jesus uppstod några dagar efter att han hade dött på korset

Även vissa från dem ortodoxa kyrkorna övergav efterhand den julianska kalendern mot förmån på grund av den nya ordningen, dock dem flesta nationella kyrkorna inom ortodoxin fanns sålunda kallade gammalkalendarister, samt till kyrkoenhetens skull beslöts för att samtliga ortodoxa kyrkor skulle fira högtidlig vecka före påsk efter juliansk kalender.

Efterhand bytte beneath 1600- samt 1700-talen även dem nationella protestantiska kyrkorna inom västra Europa mot den nya katolska kalendern samt resultatet äger blivit för att högtidlig vecka före påsk inom dem östliga ortodoxa kyrkorna vanligen infaller vid annat datum än inom dem västliga kyrkorna.

I land bytte man årsalmanacka ifrån den gamla stilen mot den nya stilen 1753, vilket inom praktiken innebar en byte ifrån den julianska mot den gregorianska kalendern, dock man ägde beneath år 1700–1712 ett kalender såsom gick enstaka solens tid före den Julianska.

Beräkningen från påskdagen kompliceras ej bara från detta, utan även från för att man beneath år 1740–1844 ej använde dem ovan beskrivna reglerna utan utgick ifrån den astronomiskt bestämda vårdagjämningen samt fullmånen.^[9] till specifikation samt tabeller ovan då högtidlig vecka före påsk infaller titta Påskdagen. i enlighet med nuvarande sätt för att beräkna påskdagens datum infaller den tidigast den 22 mars samt senast den 25 april.

Senast påskdagen inföll 22 mars fanns 1818, samt nästa gång blir 2285.

[1]

Senast påskdagen inföll 25 april fanns 1943, samt nästa gång blir 2038.

Lagstiftning

[redigera | redigera wikitext]

Den 3 augusti 1928 antog Storbritannien team vilket slog fast för att högtidlig vecka före påsk skulle infalla den andra söndagen efter den inledande lördagen inom april.^[10] Denna team blev tagna inte någonsin inom bruk.

Flera australiska delstater stadgade 1928–1929 lagar tillsammans med identisk beräkningssätt på grund av påskdatumet.^[11]

Icke-religiöst påskfirande

[redigera | redigera wikitext]

Påskhögtiden äger inom enstaka sektion andra länder, liksom julen samt andra högtider, tappat bort eller missat många från sitt religiösa innehåll samt blivit ett sekulariserad familjehögtid var äldre folktro samt kristna traditioner blandas.

Övrigt

[redigera | redigera wikitext]

Förnamnet Pascal, särskilt vanligt inom fransktalande länder, existerar bildat från pascha, detta latinska termen till "påsk"; den latinska formen från namnet existerar Paschalis. Ursprungligen gavs detta mot pojkar liksom fötts beneath högtidlig vecka före påsk.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källförteckning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Ordbok