Vilka maktmedel används i en diktatur

En diktatur (av latindictatura, " existerar enstaka diktatorsämbete; samt ett diktators inflytande samt myndighet") existerar ett stat liksom styrs totalitärt alternativt auktoritärt, kontrollerad från enstaka diktator alternativt ett mindre krets människor, likt ej behöver ta hänsyn mot befolkningsmajoritetens önskningar inom allmänna omröstning.

Diktaturen kännetecknas från maktkoncentration, dock mot skillnad ifrån absolutism, envälde samt tyranni betraktas diktaturen inom regel vilket provisorisk. Ofta uppstår diktaturen inom sönderfallande demokratier var man samlat makten mot enstaka små samling, samt upphäver den personliga friheten.^[1] dock framförallt äger nästan samtliga kommunistiska stater genom historien varit synonymt tillsammans med diktaturer, var giltiga demokratiska omröstning lyst tillsammans med sin frånvaro samt ett maktelit hållit sig fast inom decennier.

Diktaturer hamnar nästan ständigt längst bort ner inom demokratiindexet (en rankning såsom skapas från brittiska tidningen The Economist ett gång per år).^[2]

Diktaturen inom den romerskarepubliken

[redigera | redigera wikitext]

"I tider från bekymmer alternativt fara till staten meddelade den romerska senaten en senatus consultum likt överlämnades mot konsulerna.

Detta innebar enstaka korrekt till konsulerna för att utnämna enstaka diktator på grund av enstaka period från 6 månader."

Den romerska diktatorn ägde fullständiga befogenheter för att besluta ovan den romerska staten beneath sin mandatperiod, dock tillsammans med en viktigt undantag; han fick ej besluta ovan dem allmänna medlen.

Mellan 501 f.Kr.

samt 44 f.Kr. utsågs sammanlagt 88 diktatorer. dem legitimerades tillsammans med för att diktatorn temporärt utsågs på grund av för att återställa ordningen inom riket, samt diktaturen fanns på det sättet en provisorium, mot skillnad ifrån ett monarki liksom existerar vid livstid.

• Vilka maktmedel kan användas i en demokrati respektive i en diktatur? Hur och varför används dessa? • Vilka möjligheter respektive svårigheter har människor att påverka

Diktaturens moderna innebörd

[redigera | redigera wikitext]

Diktatur existerar inom språklig fras detsamma vilket statsmakt utövad från enstaka diktator. inom sin moderna innebörd innefattar diktaturen även statsmakt från en totalitärt alternativt auktoritärt kollektiv, såsom exempelvis enstaka militärjunta alternativt politbyrå.

detta poängteras ofta för att ytterst ett fåtal länder någonsin äger dominerats från enstaka enda individ, samt även dem mer strikta diktaturer existerar beroende från en folkligt stöd, ifall än passivt.

Diktaturen anses, framför allt i enlighet med ett liberaldiskurs, liksom demokratins motsats. detta existerar även vanligt för att likställa diktaturen tillsammans polisstaten, detta önskar yttra samhällsförhållanden tillsammans med kraftfull repression ifrån myndigheternas blad.

Det finns ju lagstiftande, verkställande och dömande makt

Definitionsmässigt existerar detta dock ej nödvändigt på grund av för att diktatur bör anses föreligga, medan (vissa) inskränkningar från yttrandefrihet, demonstrationsfrihet samt näringsfrihet förekommer även inom demokratiska stater, varför gränsen anses flytande.

Somliga diktatorer besitter åtnjutit en sådant folkligt stöd för att mer grundlig repression ej varit viktig till dem inom avsikt för att behålla makten; andra äger använt sig från mindre samt mer informella våldsmetoder, t.ex.

António dem Oliveira Salazar inom Portugal samt den långlivade militärdiktaturen inom Brasilien ifrån 1960- mot 1980-talet, samt flera stater inom Östblocket. inom sin mera inskränkta fras existerar diktaturen enstaka stat var fria, allmänna samt lika omröstning från politiska beslutsfattare ej förekommer alternativt fungerar liksom avsett.

Inslagen från repression existerar alltså däremot ej oväsentliga. ett auktoritär diktaturs kännetecken existerar enstaka obegränsad statsmakt tillsammans ett diktatorisk repession från befolkningen tillsammans med militära, polisiära samt administrativa medel, vari ingår övervakning, inspärrning samt tortyr samt huvud, samhällelig övervakning från samtliga landets tillgångar.

en typexempel vid ett sådan diktatur plats Sovjetuniounen dock även George Orwells långnovell "1984" tillsammans med detta berömda uttrycket "En tramp likt trampar vid en människoansikte."^[3]

Partidiktatur

[redigera | redigera wikitext]

En partidiktatur existerar ett beteckning vid stater vilka endast tillåter en område inom maktställning, samt existerar tämligen synonymt tillsammans enpartistat.

enstaka därför kallad kommunistisk partidiktatur äger exempelvis typexemplet Sovjetunionen, inom samt tillsammans med dess bildande 1922.^[4][5]

I spåren efter partidiktaturernas bildande kom blodig eller täckt med blod utrensningar, inom synnerhet oliktänkande människor inom Bulgarien, Ungern samt Tjeckoslovakien fick sätta existensen till.^[13]

Militärdiktatur

[redigera | redigera wikitext]

I ett militärdiktatur kontrolleras makten ofta från ett assemblage officerare.

Dessa två statsskick kan i sin tur kombineras med inslag av både demokrati och diktatur vilket påverkar den grad av makt som statschefen får

Denna assemblage kallas ofta på grund av militärjunta alternativt bara junta. Historiskt sett således äger dem flesta militärdiktaturerna funnits inom Latinamerika, dock besitter även förekommit inom länder liksom mot modell Pakistan, Myanmar, Portugal, Grekland, Italien, Spanien samt Algeriet, Kongo-Kinshasa samt enstaka sektion övriga länder inom Afrika. Militärdiktaturer är kapabel artikel både motsats till vänster samt vänster vid den politiska skalan.

Diktaturens effekter

[redigera | redigera wikitext]

Det existerar, såsom ovan sagts, ej ständigt därför för att enstaka diktatur existerar ett polisstat. ett diktatur tenderar dock inom allmänhet för att närma sig liknande samhällsförhållanden liksom sammanfattningsvis förmå beskrivas som:

1. Ingen rättssäkerhet
2. Inga operativ demokratiska strukturer
3. Ju längre ett diktator styr, desto större existerar risken på grund av för att ett personkult uppkommer.
4. Enligt Rummels team existerar detta enstaka avgörande fara för att invånarna mördas från regeringen
5. Det föreligger ett större fara till konflikt än inom icke-diktatur.
6. Sannolikt existerar den ekonomiska utvecklingen sämre än inom enstaka icke-diktatur.

De ovan angivna premisserna är kapabel användas till för att visa för att världens stater allmänt före parlamentarismens genombrott ej plats diktaturer, eftersom detta var ofta fanns rättssäkerhet samt vissa operativ demokratiska strukturer.

I moderna diktaturer vilket uppstod beneath 1900-talet plats detta vanligt för att diktaturerna ägde drag från demokrati, mot modell inom struktur från omröstning, samt regimerna menade sig inom flera fall företräda människor mot förtryck, således liksom inom Östblocket samt Kuba. inom samt tillsammans med för att dessa stater ej tillät motstånd, uppfylls dock ej kriterierna vid allmänna samt fria omröstning.

mot skillnad ifrån absolutism plats diktaturerna officiellt proklamerade såsom tillfälliga, beneath detta för att regeringen skulle producera folkstyre, vilket inom detta fall besitter ett ytterligare innebörd än på grund av liberaler.^[14]

Marknadsdiktatur

[redigera | redigera wikitext]

Begreppet marknadsdiktatur används ibland^[15][16][17] till för att förklara ett totalitär kapitalism, var marknadskrafterna helt dominerar samhällslivet, ekonomin samt politiken.

inom ordboksrelaterad fras existerar detta ej ett typ från diktatur.

I en demokrati är dessa normalt åtskilda (riksdag, regering, domstolar i Sverige) men i diktaturer kan de innehas av en och samma person eller grupp

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Bilder & media

Citat

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Karvonen, Lauri, Diktatur, angående ofrihetens politiska system, SNS Förlag 2008, ISBN 978-91-85695-43-0
• Petersen, Kai, När Hände Vad, Bokförlaget Forum AB, huvudstaden 1983.

  ISBN 91-37-08214-0.

• Bonniers Världshistoria, Den tudelade världen, Förstelektor Ole Kristian Grimnes, grupp 18, ISBN 91-34-50111-8.
• Almqvist & Wiksell Förlag AB: "Lilla Focus".
  Lär dig om Sveriges konstitution och grundlagar, hur skatterna används, vilka val du kan rösta i och fördelningen av den politiska makten

  Stockholm.

• Tingsten, Herbert, Demokratiens problem, Bokförlaget Aldus/Bonniers huvudstaden 1963.
• Bokia: "Illustrerad Världshistoria". Svenska utgåvan 2006. ISBN 1-4054-8220-6, ISBN 978-1-4054-8220-2
• Thomson, David, "Världshistoria 1914-1961", Bonniers bokförlag, Stockholm