Den första svenska kvinnan som skildrade slummen

Sophie Lisette Sager, född 3 juni inom Krängsberg, Byarums socken,^[1] död 27 månad inom New York, fanns enstaka svensk författare samt feminist, energisk inom landet samt USA. denna plats ett från dem inledande agitatorerna till kvinnoemancipationen inom Sverige.^[2]

Sager plats enstaka från Sveriges inledande feminister.

Det demokratiska samhälle och de rättigheter vi har idag är resultatet av människors kamp

denna existerar även känd vilket den möjligen inledande kvinna inom land vilket anmälde en våldtäktsförsök samt vann målet inom domstol. Våldtäktsmålet, detta därför kallade Sagerska målet, fanns många uppmärksammat från hennes samtid.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Sager fanns dotter mot bruksinspektor Gabriel Sager samt Johanna Bergenholtz.

Sedan fadern dött inackorderade sockenstämman inom Byarum hon hos ett ogift kvinna inom Jönköping år –^[3]. denna bör äga gått inom flickskola inom Jönköping var denna bland annat lärde sig franska samt broderi. liksom myndig fanns denna fattig samt försörjde sig liksom guvernant samt sällskapsdam.

denna ville öppna ett handel samt klädmakeri samt reste mot huvudstaden till för att utbilda sig inom sömnadsarbete vid "fru Hultmans ateljé".

Fredrika Bremer () var en svensk författare och pionjär inom den svenska kvinnorörelsen

denna hyrde en utrymme inom Gamla stan hos skomakarmästare Johan Gustaf Dillström, dock kände sig ej trygg inom huset, likt fungerade såsom lönnkrog samt kanske bordell. Hyresvärdinnan bör även äga föreslagit hon för att prostituera sig. Sophie Sager plats egensinnig samt möjligen naiv; exempelvis drog sig ej till för att promenera isolerad vid Norrbro, en välkänt prostitutionsstråk.

Då denna sökte efter en nytt plats, fick denna flera förslag angående för att prostituera sig på grund av en rum; då denna ett solens tid stod samt grät ovan detta vid ett bro, tröstades denna från enstaka äldre man, stallmästaren Gustaf Adolf Möller, liksom erbjöd hon för att dela boende tillsammans enstaka linnesömmerska liksom hyrde en plats inom hans byggnad, vilket denna gick tillsammans vid.

Linnesömmerskan visade sig dock existera prostituerad. Möller erbjöd sig för att lära hon franska, bad hon kalla honom onkel, sade för att denna ej behövde erlägga på grund av rummet samt för att han plats många mer kapabel än ett ung man för att fullfölja sina "äktenskapliga" plikter, samt attackerade hon mot slut sexuellt, enstaka gång inom hennes sovplats.

denna försvarade sig genom för att slå åter, samt frustrerad ovan hennes ovillighet misshandlade han hon.

Bremer anses vara den som introducerade den realistiska romanen i Sverige

denne hotade hon, slog hon, tog strypgrepp vid hon samt låste mot slut in hon inom en boende samt förvägrade hon föda. denna lyckades flyga eller fly undan då han sov, samt tog sig ut vid gatan, var denna letade upp enstaka läkarmottagning. Läkaren, Johan Brisman, skrev en intyg vid hennes skador samt uppmanade hon för att anmäla Möller mot polisen, vilket denna även gjorde.

Rättegången

[redigera | redigera wikitext]

Under rättegången kallades Sager till sinnessjuk; Möller hävdade för att denna fanns mentalt sjuk, för att denna plats ett nöjeslysten äventyrerska samt för att denne ägde gett hon enstaka örfil då denna ägde anklagat honom på grund av för att äga gjort en sexuellt närmande.

Hon var den första svenska romanförfattaren som slog igenom på andra sidan Atlanten

Skomakarfamiljen denna ägde varit inlogerad hos tidigare vittnade även ifall för att denna måste existera mentalsjuk eftersom denna påstått för att dem höll ett förbjudet krog. Vissa undrade även angående denna ej kunde räknas vilket Möllers piga, vilket gjorde för att misshandeln kunde anses likt laglig, således kallad husaga.

Sager stöddes från Brisman, samt kunde även lämna fram en intyg ifrån läkarundersökningen likt bekräftade varenda dem skador denna fått från Möllers överfall samt misshandel.

Rätten lade massiv vikt nära läkarintyget. Målet avslutades tillsammans med för att Möller dömdes vilket ansvarig mot våldtäktsförsök beneath hot tillsammans livsfara till offret.

Mattias, Julia och Kristoffer tar sig an talet

Straffet blev böter.

Hela målet väckte stort uppseende samt uppmärksammades inom bland annat Aftonbladet samt Stockholms Dagblad. beneath denna tidsperiod plats detta ytterst ovanligt för att ett kvinna frivilligt anmälde någon till våldtäkt, eftersom detta inom många ansågs existera offrets fel, samt på grund av för att detta även gav offret enstaka svår skamstämpel.

Feministisk aktivist

[redigera | redigera wikitext]

Sager blev för tillfället energisk likt talare inom feminism. denna propagerade på grund av jämställdhet samt utbildningsmöjligheter på grund av kvinnor. denna hävdade för att kvinnor blev modlösa samt inaktiva från sina begränsade rättigheter samt fick uselt självförtroende från sin låga bildning.

denna talade bland annat angående vilken ytlig kurs liksom erbjöds inom dem högsta utbildningsanstalter, liksom fanns öppna till kvinnor, nämligen dem flickskolor var denna egen gått: "Kvinnans närvarande bildning står vid skrala fötter. Föräldrarna ägna all sin minne eller intresse åt för att skaffa manliga barn lärdomar, dock bryr sig ej ifall för att ge döttrarna den uppfostran dem bör ha."

Hon utgav boken Bilder ur existensen.

en fosterbarns avslöjande genealogi (), liksom byggde vid hennes egna erfarenheter.

inom denna framhöll denna för att förtryck gav kvinnor uselt självförtroende, dock vilket fria skulle även dem behärska uträtta saker. nära en situation höll denna en presentation klädd inom manskläder, bland annat vid en matbord inom Stallarmästargården, "till detta glada auditoriets ogemena nöje".

Fredrika Bremer var en av talets stora kulturpersonligheter, en celebritet långt utanför landets gränser

denna ansåg för att "Kvinnan, liksom från enstaka allvis skapare, erhållit lika många förnuft likt mannen, ej behöver underordna sig annat tvång än denne." denna stavade uselt samt hånades till detta, dock blev beundrad inom vissa kretsar till sin verbala förmåga samt gjorde succé inom Uppsala, var denna dansade tillsammans med prins Gustaf vid enstaka studentbal.

Efter våldtäktsrättegången fanns dock hennes goda namn samt rykte förstört, samt denna utsattes till hård bedömning, förlöjligades samt hånades inom pressen. Ännu inom års utgåva från Nordisk Familjebok beskrevs hennes sysselsättning såsom "groteskt samt löjeväckande".^[2] denna sade själv: "Jag existerar den inledande kvinna, vilket inom land offentligen står upp till emancipationen, vilken än ej behärska artikel sålunda utbredd, vilket den inom framtiden kommer för att bli."

Emigrationen

[redigera | redigera wikitext]

Sager flyttade mot USA, var denna blev energisk inom den amerikanska kvinnorörelsen.

denna gifte sig tillsammans med musikläraren Eugene Adolphe Wiener (ca –), enstaka amerikan från tyskt ursprung. inom USA utgav denna A woman's desire and a Man's duty () samt A lecture on modern gemenskap and the marriage relation ().

Hertha, eller en själs historia, med underrubriken Teckning ur det verkliga livet, är en roman av Fredrika Bremer som utkom [1] I romanen pläderar Bremer för kvinnans myndighet och tillgång till utbildning

Trots sitt engagemang på grund av emancipation fanns denna motståndare mot kvinnlig rösträtt, vilket denna ansåg ej behövdes.

Sager dog inom New York.^[4] nära hennes död skrev ett svenskamerikan för att denna enstaka gång varit således ryktbar för att män burit hennes foto inom botten från sina cylinderhattar.

Med sin man fick Sager numeriskt värde unge, Gabriel () samt Victor (), den senare blev sålunda småningom enstaka lyckad konsertpianist.

dock Karin Milles äger inom sin biografi lagt fram övertygande argument på grund av för att Sager, trots för att denna gärna framhöll sin dygdighet, fött en utomäktenskapligt unge redan inom land. ett flicka Leopoldina Victorina, född inom Almunge den 18 månad utan angivande från vare sig faderns alternativt moderns namn, plats nämligen tillsammans Sager vid resan mot USA i enlighet med den bevarade passagerarlistan.

Uppenbarligen rör detta sig angående enstaka dotter mot Sager, dock vad vilket sedan hände tillsammans med detta ungar existerar okänt.

Enskilda människor har varit viktiga i dessa kamper

Citat

[redigera | redigera wikitext]

"Jag existerar den likt trotsar opinionens falska grundsatser ty jag önskar inom min vandel visa min emancipation."

" Jag existerar den inledande kvinna, likt inom landet offentligt uppträtt till emancipationsteorin, vilken därför ej ännu är kapabel artikel således utbredd, vilket den inom enstaka kommande kommer för att bli."

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Ulf Beijbom (). Utvandrarkvinnor: svenska kvinnoöden inom Amerika.

  Emigrantinstitutets vänners skriftserie, &#;; Stockholm: Norstedt. Libris ISBN &#;

• Isa Edholm (). Kvinnohistorier: slang för rumpa särskilt på brittisk engelska Kamprad, Mary Quant samt 83 andra kvinnor. Stockholm: Alfabeta/Anamma. Libris ISBN &#;
• Karin Milles (). Jag måste, då ingen ytterligare vill: Kvinnorättskämpen Sophie Sager.

  Stockholm: Natur & traditioner. Librisw82ftb7pt2l14tn5. ISBN &#;

• Gunhild Kyle; Krusenstjerna, Eva von (). Kvinnoprofiler. Panorama (Natur samt kultur), Stockholm: Natur samt tradition. Libris ISBN &#;
• Rolf Fredriksson inom Jönköpings-Posten 13 april , recension från Karin Milles lärobok tillsammans synpunkter vid skildringen från uppväxten inom Krängsberg samt Byarums socken samt påpekanden från felaktigheter, fadern bruksinspektor ej brukspatron alternativt bruksägare.

• Rolf Fredriksson inom 31 augusti , nyhet angående sockenstämmoprotokollen inom Byarum samt Sophie Sager: ?fbclid=IwAR3YC4ZkwttNzvbcpM_NP4rqozfMNt0YRkrtaBWLuVqNd36y0KteGkLlV6A
• Rolf Fredriksson, Sophie Sager. Krängsberg samt släkten - uppväxt beneath omvälvande tid, inom Byarums hembygdsföreningsårsbok

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Berglind, Gry (). ”Kvinnoroll inom förvandling: Sophie Sagers självbiografiska emancipationsroman "Bilder ur lifvet alternativt Fosterbarnets afslöjade genealogi"”. Kvinnan, kärleken samt romanen inom kvinnliga talsförfattares texter (Karlstad, ): sid.&#;&#;&#;Libris
• Furuland, Gunnel:&#;Sophie Lisette Sager inom Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (8 mars ) CC-BY
• &#;&#;Libris
• Olsen, Maj (). Sofie Sager: revoltör mot dubbelmoral.

  Stockholm: LT. Libris ISBN &#;

• Olsen, Maj (). ”Sofie Sager - kvinnan liksom vågade”. Starka kvinnor&#;: en urval märkliga kvinnoöden ifrån radioserien Värt för att veta (): sid.&#;&#;&#;Libris
• Scheutz, Lisbet (). Berömda samt glömda Stockholmskvinnor: sju stadsvandringar&#;: kvinnoporträtt (Uppdaterad samt utök.

  nyutg.). Stockholm: MBM förl. Libris ISBN &#;

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]