Ett lands utveckling hur de behandlar gamla

Historia bygger vid individuella tolkningar från detta förflutna. enstaka individ såsom skapar bakgrund måste utföra en urval bland tillgängliga källor samt besluta egen vad vilket existerar viktigt för att återberätta.

I detta denna plats avsnittet kunna ni studera ifall historiska källor, källkritiska kriterier, historisk teknik, historiska epoker, begreppen kontinuitet, förändring, förklaring samt identitet.

oss bör även titta vid några olika historiesyner, dvs olika sätt för att titta vid historien.

Koppling mot kurs- samt ämnesplaner hittar ni längre ner inom texten.

Historiska källor

För enstaka forskare existerar källorna utgångspunkten samt grunden på grund av historieskrivandet. tillsammans hjälp från olika analysverktyg tolkas källmaterialet samt skrivs ifall mot detta oss inom vardagligt anförande kallar historia.

Det existerar skillnad vid historiska källor samt andra källor.

Källkritik används vanligen till för att granska enstaka källas sanningshalt samt dess tillförlitlighet.

detta existerar viktigt då man bör att fatta beslut eller bestämma något ifall man förmå lita vid mot modell ett tidningsartikel. på grund av ett forskare existerar detta däremot svårare. till även detta likt ej existerar sant alternativt tillförlitligt är kapabel faktiskt användas från enstaka forskare på grund av för att tolka alternativt dra slutsatser angående historien.

detta gäller bara för att nyttja källan mot riktig frågeställning (som bör besvaras från historikern).

Historia existerar ej någon noggrant vetenskap. till för att behärska tolka samt förstå bakgrund utgår oss ifrån olika synsätt vid historien. Därtill används olika historieteoretiska verktyg då oss bör tolka samt förstå historiska källor.

Ett modell vid ett källa vilket kunna äga nedsänkt objektivitet existerar skrivelse var enstaka individ ger ett subjektiv samt överdriven foto från ett incident alternativt från andra samtida personer.

dock till ett forskare vilket t.ex. önskar forska angående hur människor äger tyckt samt berättat angående ett viss incident alternativt individ (som skildras inom brevet), existerar detta ännu enstaka god källa. detta likt existerar kritisk till ett forskare existerar därför vilken fråga liksom ställs mot källan, dvs vilken frågeställning såsom historikern försöker besvara tillsammans hjälp från sina källor.

Källkritiska kriterier

För för att behärska tolka källorna används enstaka rad olika kriterier.

Dessa används ej på grund av för att för att att fatta beslut eller bestämma något ifall källan existerar utmärkt alternativt dålig utan snarare på grund av för att känna till hur källorna är kapabel användas.

För för att att fatta beslut eller bestämma något detta behöver man ursprunglig känna till ifall källan existerar enstaka kvarleva alternativt berättande källa.

• En kvarleva (en rest, lämning) existerar ett källa liksom genom för att finnas mot berättar något.

  detta kunna mot modell existera enstaka byggnad, en rapport alternativt en fotografi. en slags direkt bevis vid för att något hänt.
   

• En berättande källa existerar ett källa likt vid något sätt berättar angående enstaka incident, oavsett angående detta existerar en meddelande, ett tidningsartikel alternativt en enstaka muntlig källa.

  dem berättande källorna förmå inom sin tur delas upp primära källor samt sekundära källor (primär = ursprunglig/först. sekundär = underordnad/andra hands). dem huvudsakliga källorna existerar ursprungliga samt kommer direkt ifrån någon vilket upplevt detta vilket skildras. detta är kapabel t.ex. artikel en ögonvittne, enstaka dagbok alternativt liknande.

  Sekundära källor existerar överförda, dvs andrahandskällor liksom någon annans beskrivning från enstaka källa alternativt för att man sammanfogat flera olika primärkällor mot ett text.

Historikerns arbetsuppgift existerar för att ta reda vid vilket detta fanns vilket hände samt hur detta påverkade samtiden, dock även hur detta förmå äga påverkat nutiden.

Källorna existerar pusselbitar såsom används på grund av för att förklara detta. Ju längre igen inom tiden, desto färre blir bitarna samt desto otydligare blir konturerna. till tolkningen används ofta nästa källkritiska kriterier:

• Äkthetskriteriet. existerar källan äkta?
   
• Samtidskriteriet. Ju närmare enstaka källa befunnit sig ett incident inom tidsperiod, desto mer pålitlig existerar den.

  Avstånd inom period samt plats fullfölja källan mindre trygg. oss förlorar alternativt minns detta vilket passar oss samt minnet existerar enstaka sämre källa ju mer tidsperiod likt passerar.
   

• Tendenskriteriet. förmå den liksom skapat källan äga något för att vinna vid dess innehåll? Skulle den såsom skapat källan äga någon anledning för att stå till osanningar alternativt överdrifter?
   
• Beroendekriteriet. besitter källan tillkommit vid personlig grabb alternativt existerar den beroende från andra källor?

  kunna upphovsmannen påverkats från tidigare källor?
   

• Relevanskriteriet. existerar källan betydelsefull på grund av den fråga likt ställs? Källan blir betydelsefull inledningsvis då den förmå besvara, alternativt avfärda, enstaka fråga.

Historiska begrepp

Ett annat verktyg liksom behövs till för att behärska tolka samt förstå bakgrund existerar dem olika term likt används från forskare.

Begreppen fungerar ungefär vid identisk sätt såsom grammatiken utför inom tungomål. dem behövs till för att tolka samt förstå historia.

I kursplanen nämns några term likt ni behöver förstå:

Kontinuitet samt förändring: Begreppen kontinuitet samt förändring existerar numeriskt värde term liksom hänger samman.

Kontinuitet står till detta likt ej förändras alternativt likt förändras många lite.

Man förmå yttra för att begreppet kontinuitet beskriver saker likt hänger ihop oavbrutet alternativt existerar snarlika ovan tid.

Begreppet förändring existerar dess motsats. detta beskriver istället dem saker vilket förändras ovan tidsperiod. detta såsom blir speciell alternativt avslutas. detta existerar viktigt för att dessa numeriskt värde term ej nödvändigtvis säger för att något blivit bättre.

Förklaring: inom bakgrund används begreppet förklaring på grund av för att ange orsaker, skäl alternativt liknande mot ett incident.

på grund av för att ge ett förklaring är kapabel man alltså ej för att bara förklara alternativt återberätta vilket liksom hänt, utan även varför, hur samt möjligen även - angående detta efterfrågas - ange vilka följder (konsekvenser) händelsen fick på grund av samtiden samt den efterföljande historien.

Identitet: Begreppet identitet används på grund av för att förklara samt förklara samtliga dem saker vilket utför för att oss upplever oss vid en visst sätt.

detta förmå handla ifall för att enstaka människa tillhörde ett etnisk team, könstillhörighet alternativt möjligen fanns enstaka sektion från ett folkgrupp alternativt liknande inom historisk tidsperiod. detta handlar helt enkelt ifall hur människor inom historien uppfattat sig själva såsom individer samt grupp.

Historiska epoker

Inom saga använder man begreppet epok på grund av för att dela in tiden inom mindre samt mer hanterbara perioder.

varenda historiska epoker existerar efterhandskonstruktioner samt bygger vid uppfattningen för att vissa händelser varit kritisk till hur historien tagit struktur. mot modell brukar man yttra för att medeltiden inledes då den siste romerske kejsaren avsattes tid 476 (men man brukar avrunda samt ange tid 500 såsom uppstart på grund av medeltiden eftersom detta existerar enklare för att hantera).

Eftersom varenda epoker existerar konstruerade från forskare finns detta olika uppfattningar angående hur dessa bör delas in (periodiseras).

vad vilket bör dela dem samt varför existerar ett ständigt pågående samtal bland historiker.

Europeisk epokindelning brukar ofta delas in inom förhistorisk tidsperiod, forntid, antiken, medeltiden, tidigmodern tidsperiod samt modern tid.

På SO-rummet används ett alternativ samt lite mer omfattande epokindelning till för att enklare behärska illuminera epokernas historiska innehåll: förhistorisk period, forntiden samt antiken, medeltiden, nya tiden, detta långa 1800-talet samt detta korta 1900-talet.

Historisk metod

Inom historisk undersökning finns ett rad olika metoder för att närma sig en källmaterial.

Tillsammans tillsammans teori utgör dessa numeriskt värde delar grunden till för att analysera saga vetenskapligt.

Man förmå dela in historisk teknik inom numeriskt värde olika huvudkategorier; kvantitativ samt kvalitativ metod:

• Den kvantitativa metoden fokuserar vid mängd. Ofta analyseras källmaterialet tillsammans med hjälp från statistik samt matematik.

  dem forskare likt fokuserar vid strukturer snarare än aktörer brukar oftare nyttja sig från kvantitativa metoder. detta existerar mot modell enstaka teknik likt skulle behärska användas på grund av för att ta reda vid ekonomiska förhållanden till franska bönder år innan den franska revolutionen bröt ut. dock metoden existerar å andra sidan mindre användbar angående man önskar känna till något angående dem franska böndernas uppfattningar angående revolutionen likt sådan.

  till den liksom använder ett kvantitativ teknik blir ämne liksom kyrkoböcker, skattelängder, löneuppgifter, officiell befolkningsstatistik, enkäter alternativt liknande viktigt.
   

• I motsats fokuserar kvalitativa metoder vid för att producera fras inom detta lilla. Den vilket önskar arbeta tillsammans med tolkningar från en mindre ämne såsom texter samt bilder använder lämpligen enstaka kvalitativ teknik.

  på grund av den likt önskar undersöka varför något skedde blir detta inom större utsträckning ett nödvändig teknik. Intervjuer, närläsning från meddelande, rapport alternativt föremål eller textstycken existerar modell vid ämne såsom är kapabel användas.

Det existerar viktigt för att komma minnas för att detta ej finns någon motsättning mellan detta numeriskt värde metoderna.

Den vilket arbetar tillsammans med ett kvantitativ modell måste nästan ständigt äga någon struktur från kvalitativa inslag inom sitt forskningsarbete samt detta identisk gäller till detta omvända. Vilken teknik likt lämpar sig bäst hör ihop tillsammans med såväl teoretisk utgångspunkt vilket vilket källmaterial man arbetar tillsammans med samt vilken fråga såsom bör besvaras.

Historiesyn

Avgörande till hur forskare förhåller sig mot källor samt term existerar historikerns historiesyn.

Denna existerar hårt kopplad mot hur historikern betraktar historien, vilket är kapabel artikel knutet mot vilken sorts forskare (vilken historisk skola) detta rör sig angående, dock även angående annat likt politik, historikerns uppfattningar angående identitet samt många annat.

Precis liksom allt annat liksom hanterar tolkningar från saga, fokuserar forskare vid vad samt varför någonting hände.

Enkla förklaringar inom stil tillsammans för att Hitler startade andra världskriget brukar oftast avfärdas från forskare eftersom liknande enkla förklaringar ger oss en tillfredsställande svar.

De vanligaste tolkningarna från bakgrund förmå delas in inom fyra huvudgrupper: aktör/struktur samt materialism/idealism.

Aktör samt struktur

En från varenda dem saker liksom påverkar enstaka historikers tolkningar existerar hur dem uppfattar samt arbetar tillsammans med aktör samt struktur inom saga (aktör = agerande individ.

struktur = system/konstruktion/sammansättning). dem numeriskt värde begreppen existerar inom flera fall varandras motsatser. Ibland förmå dessa beskrivas likt individ samt samhälle. tillsammans detta menas för att historien är kapabel beskrivas liksom för att den drivs vidare antingen från enskilda människors handlingar, alternativt likt ett resultat från saker liksom sker vid samhällsnivå, var istället väldigt flera människor existerar inblandade.

Aktörer kunna inom detta kontext beskrivas såsom enskilda personer tillsammans stort effekt vid historien medan strukturer kunna beskrivas såsom sociala, politiska samt ekonomiska struktur likt hänger samman.

Strukturer används ofta likt ett bakomliggande förklaring mot ett historisk incident, medan aktörer är kapabel användas vilket ett utlösande faktor.

Ett modell vid detta existerar inledande världskrigets eruption.

Gavrilo Princip avlossade skotten liksom dödade Franz Ferdinand samt Sophie von Chotek inom Sarajevo. inom äldre historieskrivning angavs detta ofta vilket orsaken mot detta inledande världskriget. Moderna historieskrivning brukar istället fokusera vid orsaker vilket nationalism, imperialism samt militära spänningar mellan dem inblandade länderna. Dessa existerar modell vid strukturförklaringar mot krigets eruption medan skotten inom Sarajevo existerar modell vid enstaka aktörsförklaring.

Idealism samt materialism

Den idealistiska (idealism = tron vid idealet, primär idéer) tolkningen från bakgrund tar sitt ursprung inom 1700- samt 1800-talets Tyskland var filosofer vilket Immanuel Kant samt Friedrich Hegel plats verksamma.

Hegel, likt fanns enstaka från den idealistiska historieskolans främsta tänkare, menade för att historiens drivkrafter gick för att återfinna inom mänsklighetens gemensamma förnuft, samt inom detta han kallade till “världsanden”. till honom fanns därför ej människors levnadsvillkor alternativt liknande saker såsom drev utvecklingen vidare. till ett forskare innebär detta för att man ser idéer samt personligheter såsom historiens främsta drivkrafter.

Idealismens motsats existerar ett materialistisk ögonkontakt vid historien (materialism = detta enda viktiga existerar den materiella världen, idéer existerar bara enstaka reflektion från den materiella/verkliga världen).

inom denna utgår man ifrån för att ekonomiska alternativt sociala förhållanden existerar drivande inom historiens tillväxt. Denna ögonkontakt vid saga härstammar ifrån Karl Marx samt Friedrich Engels samt kallas ibland även historiematerialism.

Deras idéer angående historien grundade sig inom uppfattningen för att den historiska utvecklingen existerar enstaka påverkan från dem materiella villkor liksom oss människor lever.

Villkoren påverkar människan såsom inom sin tur agerar (på bas från dem samhällsvillkor denna påverkats av). Samhället formar människan. Detta medför för att mot modell en samhälles tradition existerar enstaka vara från detta omgivande samhället.

En kritisk koncept hos Marx samt Engels fanns för att motsättningarna inom en samhälle plats detta vilket drev historien vidare (den historiska drivkraften).

varenda samhälles specifika produktionsförhållanden skapar motsättningar mellan olika grupper samt detta existerar denna konflikt vilket driver den historiska utvecklingen vidare. Marx samt Engels menade för att detta fanns klasskamp samt kampen ifall produktionsmedlen liksom drev vid den historiska utvecklingen. Produktionsförhållandena samt klasserna varierar mellan olika samhällen samt inom olika tider.

Marx använde mot modell formulering såsom slav samt slavägare alternativt person som arbetar samt kapitalist såsom modell vid grupper inom konflikt tillsammans varandra.

Moderna historiematerialister använder därför gärna strukturförklaringar samt ser saker vilket ekonomiska skillnader vilket enstaka förutsättning på grund av för att olika grupper bör agera vid en alternativt annat sätt.

Exempel vid hur modellerna fungerar skulle behärska artikel orsaker mot den franska revolutionen.

ett materialistisk tolkning söker troligtvis ett förklaring inom dem ekonomiska samt sociala motsättningar vilket fanns inom detta franska samhället, missväxt, fattigdom samt orättvisa sociala förhållanden. Medan enstaka idealistisk tolkning möjligen skulle leta förklaringarna inom idéer ifrån upplysningen alternativt detta franska borgerskapet.

Andra tolkningsmodeller

Materialism-idealism samt aktör-struktur existerar långt ifrån dem enda förklaringarna såsom finns mot hur saga utvecklas, alternativt vilket ger svar vid hur bakgrund är kapabel tolkas.

Inom den moderna historieforskningen finns mängder från metoder samt perspektiv såsom används.

Ett vanligt sätt för att analysera bakgrund existerar genom hermeneutisk teknik. Hermeneutik tar sin utgångspunkt inom textanalys samt lägger massiv vikt vid själva tolkningen från detta skrivna. detta gäller för att söka förstå varför personer agerat likt dem gjort alternativt vilka stämningar liksom legat vilket bas till vissa historiska skeenden.

Inom hermeneutiken förmå meningen hos enstaka små sektion endast förstås angående den sätts inom samband tillsammans med helheten.

Denna teoretiska utgångspunkt kallas ibland även på grund av kulturhistorisk därför för att den även är kapabel sägas innehålla tolkning från bilder, ljud samt liknande (allt möjligt liksom ger intryck vid oss människor samt liksom är kapabel påverka vårt agerande inom vissa situationer).

Inom hermeneutiken betraktar man ej historien likt lagbunden, utan istället framhävas enskilda människors agerande, formulering samt liknande.

Historikern bör tolka genom för att försöka förstå sammanhanget liksom enstaka papper alternativt en skeende utspelar sig inom samt hur detta besitter påverkat dem enskildas agerande inom detta historiska förloppet.

Under 1960-talet fick socialhistoria ett kraftfull ställning. Den denna plats typen från historieskrivning fokuserar vid sociala aspekter från historien.

Socialhistoria kallas ibland "historia underifrån" eftersom dess fokus existerar vid vanliga människors perspektiv. Socialhistorien försöker lyfta fram dem grupper vilket tidigare varit marginaliserade inom historieskrivningen alternativt stått utanför historien. modell vid sådana grupper existerar kvinnor, person som arbetar samt etniska minoriteter. eftersom synen vid utsatta grupper förändrats, besitter även socialhistorien förändrats vilket fört tillsammans sig för att nya grupper besitter fått träda fram ur detta förflutnas dunkel.

En från dem grupper vilket vuxit fram liksom ett utlöpare ur socialhistorien existerar genushistoria.

Denna skolbildning fokuserar vid studierna från kön såsom enstaka social konstruktion. enstaka genushistoriker försöker alltså spåra hur olika formulering på grund av könstillhörighet äger formats genom historien, dock även hur detta besitter format historien. mot modell vad likt ansetts liksom manligt respektive kvinnligt samt hur dessa företeelser besitter påverkat samhället (och vice versa).

Historiker liksom äger genus såsom utgångspunkt granskar även ytterligare historieskrivning då detta behövs då dem menar för att historieskrivningen ofta existerar blind till dessa perspektiv.

en modell existerar då den europeiska epokindelningen ifrågasattes från Joan Kelly-Gadols. denna utgick ifrån renässansen - enstaka period vilket bland annat framhäver individens ökade frihet inom samhället - samt visade för att kvinnor inom flera avseenden fick minskad frihet beneath perioden, mot skillnad ifrån män.

Olika perspektiv vid historia

Man kunna självklart välja för att skildra saga utifrån ett rad olika perspektiv vid ett samt identisk gång.

Politisk, finansiell alternativt social bakgrund är kapabel även beskrivas tillsammans hjälp från andra perspektiv såsom en kvinnoperspektiv, klassperspektiv alternativt t.ex. ur en nationellt, europeiskt alternativt internationellt perspektiv.

LÄS MER: Historia(huvudtexten inom avsnittet Historia)

LÄS MER: Källkritisk metod

LÄS MER: Historiesyn

LÄS MER: Historiebruk

LÄS MER: Historiekultur samt historiemedvetande

LÄS MER:Tre sätt för att titta vid tid: angående jordens, människans samt civilisationernas historia

PODCAST:Historiesyn - olika perspektiv vid historia

PODCAST:Historiebruk

PODCAST:Historiska epoker samt den europeiska epokindelningen

PODCAST:Historisk källkritik

Det förflutna: Allt såsom äger hänt genom tiderna fram mot nuet.

detta innefattar samtliga människors liv samt leverne fram tills idag. Man är kapabel därför yttra för att detta förflutna täcker allt liksom ägt utrymme, inklusive varenda människors erfarenheter samt ögonkontakt vid sin omvärld.

Epok: Tidsålder, period

Hermeneutik handlar dels ifall metoder till medvetande samt tolkning, dels angående skildring från själva förståelsen samt dess villkor.

inom grova drag är kapabel man yttra för att den hermeneutiska forskaren försöker svara vid frågan: "Vad existerar detta likt visar sig samt vad existerar innebörden inom det?". tillsammans med denna utgångspunkt försöker man inom hermeneutiken nyttja tolkningen liksom huvudsaklig forskningsmetod. ett förutsättning till hermeneutisk undersökning existerar insamlandet från ämne.

på grund av för att behärska dra slutsatser måste forskningen baseras vid stora underlag.

Historia existerar alltså ej identisk sak vilket detta förflutna (se ovan). Något förenklat kunna man istället yttra för att bakgrund bygger vid händelser inom förfluten period samt vid utforskningen från dessa händelser.

Läs mer >

Historiekultur: Hur saga uppfattas vid enstaka kollektiv nivå.

Historiemedvetande: Hur saga uppfattas vid enstaka individuell nivå.

Historiesyn: Olika sätt för att tolka historien. Tolkningen bestäms från vilka "glasögon" vilket används inom den historiska analysen. detta handlar bl.a. ifall vilka drivkrafter man anser ligger på baksidan den historiska utvecklingen - historiens väg framåt.

Kvalitativ teknik (någots inre konsistens, karaktär, värde och/eller kvalitet): Kvalitativ undersökning söker genom vetenskapliga metoder (för data samt tolkning från löpande skrivelse samt ytterligare icke-numerisk data) fånga ej bara människors handlingar utan även tolka dessa handlingars innebörder.

Kvantitativmetod (mätbar): Kvantitativ undersökning innebär för att man studera strukturerade uppgifter, detta önskar yttra information såsom förmå kvantifieras inom kategorier alternativt inom siffror.

Källkritik: teknik till för att undersöka källors karaktär samt innehåll inom avsikt för att fastställa deras användbarhet likt underlag till studier alternativt forskning.
 

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Vad existerar skillnaden mellan kvarlevor samt berättande källor inom historisk forskning?
    
2. Vilka existerar dem primära källkritiska kriterierna såsom används från historiker?
    
3. Hur definieras begreppen kontinuitet samt förändring inom historieanalys?
    
4. På vilka sätt skiljer sig kvantitativa samt kvalitativa metoder inom historisk forskning?
    
5. Hur påverkar historikers historiesyn deras tolkning från historiska händelser samt skeenden?
    
6. Ge modell vid hur olika historiska perspektiv, vilket filosofi som betonar ideal samt materialism, förmå ge olika tolkningar från ett bestämd historisk händelse.
    
7. Reflektera ovan betydelsen från socialhistoria samt genushistoria på grund av vår medvetande från historien.

   Hur besitter dessa perspektiv bidragit mot för att bredda synen vid historiska skeenden samt grupper?
    

Litteratur samt referenser:
Anders Berge, Att begripa detta förflutna: förklaring, kategorisering samt kolligation inom historievetenskapen, Studentlitteratur, 1995
Louise Berglund & Agneta Ney, Historikerns hantverk: ifall historieskrivning, teori samt metod, 1.

uppl., Studentlitteratur, 2015
Bjarne Larsson, Gabriela (red.), Forma historia: metodövningar, Studentlitteratur, 2002
Christina Carlsson Wetterberg & Anna Jansdotter (red.), Genushistoria: ett historiografisk exposé, Studentlitteratur, 2004
Joan Kelly-Gadol, Did women have a Renaissance?, 1977
https://winchester.rl.talis.com/items/EA94FC59-6505-793B-3C21-A89462B14E8A.html.

[Hämtad 2019-01-05]
Hegel, Oskar Mark. https://www.filosofer.se/hegel.html. [Hämtad 2019-01-12]
Ingvar Johansson & Sven-Eric Liedman, Positivism samt marxism, 4.

uppl., Daidalos, 1993
Bo Petersson & Alexa Robertson (red.), Identitetsstudier inom praktiken, 1. uppl., Liber vetenskapen om resurserhandel och finans, 2003
Rolf Torstendahl & Thorsten Nybom, Historievetenskap likt teori, erfarenhet, ideologi, Författarförl., 1988
 

FÖRFATTARE

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare samt föreläsare

Webbplats:gothiafortbildning.se
Boken SO-ämnena inom blickfånget från Mikael Bruér innehåller konkreta råd vid hur ni kunna förbättra din utbildning.

Tillsammans tillsammans lektionsförslag samt didaktiska reflektioner presenteras enstaka klar samt nytänkande modell på grund av användningen från Lgr 11 inom arbetet tillsammans med dem fyra SO-ämnena.. tillsammans med utgångspunkt inom författarens eget förhållningssätt mot SO-ämnet behandlas historik, styrdokument samt bedömning.

SO-ämnena inom blickfånget existerar inom inledande grabb inriktad mot pedagog vid högstadiet, dock även pedagog vid mellanstadiet samt gymnasiet är kapabel äga nytta från boken.

Den besitter ett klar koppling mot skolans styrdokument samt existerar skriven på grund av för att passa varenda såsom jobbar tillsammans SO.

Koppling mot skolans styrdokument

Innehållet existerar kopplat mot grundskolans läroplan till bakgrund åk 7-9 samt mot gymnasiets ämnesplaner till bakgrund 1a1, saga 1a2, saga 1b, bakgrund 2a, bakgrund 2b samt bakgrund 3.

Genomgång (8:24 min) från SO-läraren Johan Vickberg (Blå ugglan) likt på denna plats redogör varför oss besitter olika epoker inom historien samt hur man delar in historien inom olika epoker.

Sättet för att utföra detta vid kallas till periodisering. detta vanligaste sättet oss tar sektion från epoker existerar den klassiska europeiska indelningen från historien. inom klippet nämns även Kinas sätt för att periodisera dess bakgrund samt varför oss införde epoken "vikingatid" inom Norden.