Gula giftiga växter i hagar
Giftiga växter alternativt inte
Input mot följande funderingar äger jag fått genom dem viktiga samt intressanta diskussioner angående växters ”giftighet” samt farlighet vilket pågår inom olika grupper på Facebook liksom intresserar sig för växter ur olika aspekter. idag när växtsäsongen ännu pågår kvarstår denna typ från frågor.
eftersom detta möjligen finns en nyfikenhet även utanför dessa grupper lägger jag ut texten även här:
Den blomstertid idag kommer – tillsammans olust samt okunskap stor?
Varje vår samt sommar inom land samt Europa – samt tillsammans enstaka förutsägbar regelbundenhet inom resten från världen – förekommer frågor, undringar, spekulationer, eftertankar samt omdömen angående ”giftiga” växter samt eventuella risker tillsammans med dem, både inom traditionell press samt på internet liksom inom sociala medier såsom Facebook.
Den spekulativ delen från dessa eftertankar är dessvärre onödig samt skulle behärska ersättas från vetenskapliga detaljer liksom sedan lång period ansamlats genom empirisk klinisk upplevelse på vårdinrättning samt frågor mot giftinformationscentraler inom olika länder.
Det finns sedan hundratals år igen ett väl utvecklad metodik utarbetad från tusentals botanister för för att känna igen enskilda växter – både inom landet samt inom övriga världen – samt detta finns även enstaka god förståelse angående vilka växter såsom är kapabel existera skadliga för att förtära alternativt äga hudkontakt med.
Men detta verkar finnas enstaka historielöshet idag inom den digitala tidsåldern när tilltron mot internet möjligen är osunt massiv, samt när man önskar få fram väsentlig data på några sekunder.
dock för att lära känna naturen är enstaka långsam – ofta livslång – dock belönande process.
Det går inte att se på en växt att den är giftigför att leva existensen beneath övervakning samt studium från existensen själv inom samtliga dess former samt från den levande omvärlden inom både teori samt erfarenhet skänker säkerhet, samt reducerar osäkerhet samt bekymmer inför möglich risker inom naturen.
Allt inom naturen är livsfarligt – alternativt ofarligt!
Uppfattningen ifall giftiga växter går brett isär samt omfattar å en sidan både överdrifter grundade inom rädsla samt bekymmer för inom praktiken ofarliga växter, samt arrogant nonchalans och/eller okunskap angående växter likt verkligen förmå artikel farliga.
I detta första fallet kunna man urskilja en beteende vilket liknar den definition såsom kännetecknar enstaka fobi: En rädsla vilket ej står inom rimlig proportion mot den verkliga faran.
Mycket ofta är detta föräldrar såsom upptäckt alternativt misstänker för att ungar stoppat inom sig delar från någon växt likt dem tror kunna artikel farlig.
inom detta fall är detta okunskap inom kombination tillsammans med ett naturlig vård angående barnen såsom utlöser oron samt rädslan. ej sällan får media tag på sådana fakta inom en tidigt etapp samt publicerar larmartiklar angående epidemiska förgiftningar. en ungar är enstaka information, två är en scoop samt tio är enstaka naturkatastrof.
9 giftiga svenska växter som kan bli din dödLika notabelt är för att tidningarna normalt inte någonsin följer upp dessa händelser. dem skulle då upptäcka för att barnen oftast efter illamående samt kräkning får återvända bostad efter några timmars alternativt något dygns odramatisk insamling på vårdinrättning – tillsammans alternativt utan medicinsk symtombehandling, beroende på den ansvarige läkarens bedömning samt erfarenhet.
Det bekräftas också från den statistik likt inhämtas på giftinformationscentraler världen runt.
Många förfrågningar gäller ofarliga växter, samt detta är blotta oron alternativt rädslan liksom utlöst telefonsamtalet. från nyfikenhet inom sammanhanget är också för att detta ofta handlar ifall växter såsom föräldrarna medvetet inköpt såsom krukväxter alternativt planterat inom sin trädgård, alternativt såsom planterats inom offentliga miljöer – detta senare undviks dock inom ökande omfattning idag.
Kollektiv bestraffning utplånar detta kollektiva minnet
Insatt inom en större kontext är detta hushållskemikalier vilket orsakar dem flesta förgiftningsfallen hos ungar.
för att vägtrafiken – bortsett från mikroorganismer – är ett från världens största dråpare från både unge samt vuxna tillsammans med sina drygt 1 miljon årliga dödsfall (ett dödsfall plats 25:e sekund) bortses också från inom dem flesta kontext.
Här presenterar SVA ett urval av växter indelade i bokstavsordningdock människan äger ständigt haft enstaka trend för att skylla sin tragedi på naturen samt hitta ”syndabockar” utanför sig själv, samt för att tillämpa ”kollektiv bestraffning” genom utrotningskampanjer mot vissa växter (och djur) istället för för att inse sin personlig okunskap samt göra något åt den. samt angående man bevarar dem farliga växterna (och djuren) inom rimlig omfattning samt visar dem för små människor, samt lär barnen för att känna igen dem samt respektera dem uppnår man ett mer långvarig påverkan än för att försöka utplåna dem potenziell farorna från jordens yta.
ungar äger ett massiv inlärningsförmåga samt detta är så människan lärt sig skilja nyttiga samt skadliga växter samt vilt åt beneath sin tidsperiod på jorden.
Allt vilket smakar gott samt milt är ofarligt
I detta andra fallet är detta ej sällan personer vilket känner mot växtens farlighet samt liksom medvetet förtärt delar från den.
inom flera fall handlar detta angående personer såsom velat begå självmord (eller inom undantagsfall mord) alternativt drogliberala personer liksom sökt nya sätt för att få kickar dock likt ej mot fullkomligt förstått riskerna utan överdoserat. inom bägge fallen äger dödsfall inträffat, dock flera besitter också kunnat räddas mot existensen genom intensivvård.
detta äger också inträffat förgiftningsfall tillsammans dödlig utgång hos personer såsom övat sig inom ”överlevnadsteknik” – alternativt hos veganer alternativt vegetarianer likt inom jaktverksamhet på ätliga vilda växter, dock tillsammans med otillräcklig artkunskap, råkat illa ut. enstaka grundläggande missförstånd är för att varenda farliga växter smakar klart alternativt obehagligt samt för att samtliga liksom ej gör detta är ätliga samt ofarliga.
ett sektion farliga växter (och svampar) besitter enstaka smakupplevelse likt avskräcker – medan flera farliga växter (och svampar) äger enstaka mild samt behaglig smakförmåga. smakupplevelse allena är ingen garanti för för att ett växt är ofarlig.
Faktum är att några av de allra giftigaste växterna i Sverige är till förväxling lika ätbara arterParadoxen här är för att dem likt velat ta existensen från sig haft adekvat insikt ifall den aktuella växten – medan dem vilket vilket ej haft för intention för att ta sitt eget liv saknat motsvarande kunskap.
Dosis sola facit venenum
Redan Paracelsus (1493–1541) myntade truismen: ”Dosis sola facit venenum” – inom svensk översättning mer känd som: ”Giftighet är enstaka dosfråga.” detta grekiska termen ”tamakon” besitter den dubbla betydelsen ”medicin” samt ”gift” vilket belyses inom den naturmedicinska användningen från växtsubstanser såsom läkemedel.
dock noggrann såsom moderna syntetiska mediciner kunna artikel höggradigt giftiga samt orsaka både sjukdom samt död nära felaktig dosering är kapabel också växter artikel lika farliga – oavsett angående dem används vilket föda, läkemedel alternativt likt drog. Ibland tycker man sig skönja uppfattningen för att ”allt såsom växer inom naturen är ofarligt” – vilket förstås är ett både okunnig samt farlig perception.
detta är enstaka kulturantropomorfism eftersom allt vuxit inom naturen innan människor inom växtförädlingen selekterat fram dem arter samt sorter vilket mestadels är ofarliga för att äta (men även enstaka sektion födoväxter innehåller toxiner samt många prydnadsväxter gör detta inom ännu högre grad).
Att rutinmässigt kalla ett växt för ”giftig” utan för att förklara innebörden alternativt angående den inom praktiken är farlig, är samt förblir därför intetsägande samt meningslöst.
Förutom Paracelsus förtjänstfulla beskrivning bör man ej förlita sig på medeltida örtaböcker när detta kommer mot resultat ifall enskilda växtarter.
Före Linné fanns ingen enhetlig vetenskaplig nomenklatur såsom otvetydigt indikerade vilken växt man talade ifall utan bara en myller från dialektala namn likt dessutom ofta klumpade ihop likartade växter utan för att urskilja detta oss idag erkänner likt arter. Dessutom plats den förtärda mängden, liksom vilka växtdelar såsom förtärdes, ofta höljt inom dunkel.
I den stora volymen från litteratur genom historien såsom på något sätt berör växternas farlighet alternativt farlighet dominerar den typen från föråldrade böcker, tillsammans tillsammans mer anekdotiska skrifter alternativt muntliga utsagor mer avsedda för att roa än för att utbilda samt därtill rena vandringssägner tillsammans kittlande samt spektakulära data utan angiven källa alternativt referens mer än ”någon såsom kände någon vilket kände någon…”.
Växternas substanser
Växter innehåller olika kemiska substanser från vilka flera inom massiv mängd kunna orsaka sjukdomstillstånd hos varelse samt människor, samt även dödsfall.
De flesta växter som är giftiga är taggiga, beska, oåtkomliga, stickiga – ddock koncentrationen samt mängden från dessa ämnen förmå variera stort mellan olika delar inom växten – rötter, jordstammar, rotknölar, ark, stjälk, blommor, frukter samt frön. Många varelse samt tidigare naturfolk äger lärt sig för att känna skillnad på dessa olika delar – djuren troligen genom lukt- samt smaksinne kombinerat tillsammans naturligt urval – samt människorna troligen genom trial-and-error.
Dessa erfarenheter besitter förts vidare genom muntlig tradition från generation mot generation – ett kunskapsskatt vilket håller på för att erodera dock vilket dokumenterats från moderna etnologer. Naturfolk känner inom medeltal mot hundratals ätliga växter (och växter användbara mot andra ändamål), samt internationellt finns tusentals ätliga växter från vilka dem flesta bara utnyttjas lokalt samt regionalt.
Bara en litet fåtal nyttjas internationellt inom större omfattning.
De substanser inom växter såsom feldoserade förmå orsaka sjukdom alternativt dödsfall är från många olika stöt i enlighet med kemisk taxonomi: aromatiska oljor, alkaloider, aminosyror, kumariner, furanokumariner, glykosider, garvämnen, organiska syror, fenoler, proteiner samt peptider, saponiner, terpener samt andra.
dem är kapabel orsaka symtom inom matspjälkningskanalen, inom förbindelse tillsammans slemhinnor alternativt blod inom sår, alternativt utvärtes inom förbindelse tillsammans ögon alternativt hud.
Många från dem finns även hos vilt, dock inom andra kemiska sammansättningar, samt speglar bara dem levande organismernas strävan för att överleva samt för att skydda sig från fiender (och inom djurens fall även mot för att fånga sin föda).
dem tillhör existensen på jorden samt kunna bemästras tillsammans med förståelse samt erfarenhet.
Många från substanserna finns inom samtliga växter samt ingår även inom dem växter oss använder såsom föda.
Lär dig identifiera giftiga växter som jätteloka, odört, sprängört, palsternacka, brännässla och stormhatt med hjälp av bilder och symtomBeroende på innehållet doserar oss dessa växter på en förnuftigt sätt så för att oss ej tar skada från dem. oss överdoserar ej pepprig, chili, vitlök, saffran, bittermandel, rabarber, något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör äpplen, citroner alternativt nässlor samt spenat mot spädbarn.
En sektion från ämnena ingår inom kosmetika samt varor för hudvård, inom bakverk samt andra kulinariska anrättningar samt inom både legala samt illegala droger samt inom substanser liksom används medicinskt inom sjukvården.
Förnuftets fiende
I kvällstidningar sprids ej sällan anekdotisk desinformation tillsammans karaktär från vandringssägner.
Syftet för att sprida rädsla samt osäkerhet samt för att hetsa mot naturliga företeelser likt olika arter från flora samt fauna är påfallande. Tyvärr är dessa tidningar samt dessa föremål eller textstycken inom sin värsta form eller gestalt fiender mot förnuft samt förståelse. Sådana tidningar finns inom dem flesta länder på jordklotet.
dem skapar ett stämning från yttre hot, samt hetsar ofta mot detta främmande samt dåligt kända. Rubriker såsom ”Växten vilket dödar flest människor”, ”Giftiga spindlar anfaller Skåne” samt ”Ormen vars gift är kapabel döda 10 människor inom en bett” är modell på sådan ovetenskaplig skrämselpropaganda syftande mot för att misstänkliggöra detta främmande samt detta dåligt kända – istället för för att tillsammans insikt samt nyfikenhet närma sig detta okända.
Om detta sedan är ormar, spindlar, växter, judar, muslimer, ursprungsbefolkningar alternativt kulturer vilket demoniseras är sekundärt inom sammanhanget.
detta uppenbara syftet är för att producera känsla, turbulens, indignation, alternativt för att uppvigla samt producera motsättningar mellan människor inom avsikt för att sälja lösnummer.
Antiintellektualismen samt oviljan för att sätta sig in inom uppgifter samt presentera enstaka ärlig samt nyanserad foto är detta vilket kännetecknar denna typ från föremål eller textstycken inom denna särpräglade avart bland media.
Den samlade vetenskapliga toxikologiska erfarenheten från människors relation mot ”giftiga växter” sammanfattas väl från följande citat: ”the major human problems associated with poisonous plants derive from the basic bekymmer of a confused, seriously inadequate, and often misunderstood body of literature on the subject (… ) A significant amount of upplysning in contemporary compendia fryst vatten derived innocently from ancient sources or observations.” (Kingsbury)
I översättning: ”De främsta mänskliga problemen tillsammans med giftiga växter besitter sitt upphov inom enstaka förvirrad, djupt inadekvat samt ofta missförstådd perception från litteraturen inom ämnet (…) ett avgörande andel från informationen inom samtida media härstammar från föråldrade källor.”
Redaktörens giftiga funderingar
Owe Jaktlund
Jag tycker för att detta blivit mer märkbart på senare period för att så fort såsom vissa växter omnämns alternativt ställs på försäljningsborden på våra växtmarknader så hamnar man inom ett lång samtal angående farlighet.
Uppfattningen om giftiga växter går brett isär och omfattar å ena sidan både överdrifter grundade i rädsla och oro för i praktiken ofarliga växter, och arrogant nonchalans och/eller okunskap om växter som verkligen kan vara farligaPå Facebook förmå detta diskuteras inom dagar ifall enstaka växt är giftig alternativt ej – samt detta bara för för att någon demonstrerat ett foto på t.ex. enstaka liljekonvalj samt undrat vad växten heter.
Alla tillgängliga källor säger för att förgiftningar i huvudsak sker när vuxna personer medvetet äger ätit någon växtdel.
Dödsfall bland små människor liksom råkat äta någon växtdel äger ej hänt inom modern period. Giftinformationscentralen säger: ”Att smaka på en par bär, vilken växt detta än gäller, är ofarligt.” dem säger dessutom för att dricksvatten från blomvaser ej är farligt för att förtära, samt dem poängterar särskilt för att detta även gäller blomvatten från liljekonvaljer.
Den otroliga rädslan för tibast Daphne mezereum är för mig obegriplig. Bären smakar riktigt illa samt för att något små människor ens skulle svälja detta första liksom detta smakade på är osannolikt.
Jag hoppas verkligen för att denna panik när detta gäller ”giftiga” växter kommer ner på enstaka rimlig nivå.
likt Torbjörn Peterson här besitter argumenterat för är detta meningslöst för att bara ropa ”giftigt!” utan för att säga något ifall vilken dos vilket krävs innan man ens märker några symptom!
de skyddar sig mot angreppGiftig är dessutom ofta en felaktigt formulering, oftast skulle detta räcka väl ifall man sade oätlig. i enlighet med min åsikt är dem enda riktiga problemen inom trädgården dem växter vilket ger fototoxiska reaktioner angående man råkar få växtsaft alternativt olja på huden samt sedan blir exponerad för solljus.
Resultatet blir då brännsårsliknande skador på huden.
Det är inom första grabb Mose brinnande lågväxtväxt Dictamnus albus, där detta är kapabel räcka för att man snuddar nära ark alternativt frökapslar för för att man bör få blåsor samt brännsår på huden. Lokor Heracleum samt släktingar såsom t.ex. palsternacka Pastinaca sativa förmå ge identisk påverkan, dock först när växtens stjälk skadas samt växtsaften hamnar på huden.
En ytterligare fara är för att ej artikel medveten ifall riskerna från mjölksaften på törelarter Euphorbia vilket är kapabel existera irriterande.
Detta särskilt ifall man råkar gnugga sig inom ögonen. oss ägde enstaka redogörelse ifall detta inom TA för några år sedan, där ett medlem fick åka mot vårdinstitution för ögonsköljning.