När använder man das i tyska
Tysk grammatik
- Huvudartikel: Tyska.
Denna nyhet beskriver grammatiken inom standardtyska.
Språktypologi
[redigera | redigera wikitext]Tyska språket existerar en flekterande tungomål, detta önskar yttra för att grammatiska relationer mellan mening huvudsakligen uttrycks tillsammans hjälp från affix samt delvis genom böjning från ordroten.
inom flekterande tungomål tillåts vanligen ett större frihet inom ordföljd än vilket icke-flekterande tungomål besitter. Jämför mot exempel:
- „Der Junge hat seinem Bruder die CD mitgebracht.“ (Regelbunden samt omarkerad ordföljd nära tvåobjektsverb, personobjektet inom dativ såsom inledande objekt samt sakobjektet inom ackusativ vilket andra objekt).
- „Der Junge hat die CD seinem Bruder mitgebracht.“ (Markerad ordföljd likt framhäver personobjektet inom dativ samt innebär för att detta fanns just brodern samt ingen ytterligare såsom skulle erhålla CD:n.
inom svenskan används inom identisk avsikt ofta s.k. emfatisk utbrytning).
- Pojken besitter tagit tillsammans med CD:n mot sin bror.
Det böjda verbet (huvudverbet) förmå placeras inom inledande (befallningar, enkla frågesatser), andra (påståendesatser, frågeordsfrågor) alternativt sista (bisatser) position inom meningen:
- „Bring mir die CD mit!“ – Ta tillsammans med CD:n mot mig!
- „Bringst ni mir die CD mit?“ – Tar ni tillsammans CD:n mot mig?
- „Ich bringe dir die CD mit!“ – Jag tar tillsammans med CD:n mot dig.
- „Wer bringt mir die CD mit?“ – Vem tar tillsammans med CD:n mot mig?
- „...weil ich dir die CD mitbringe.“ – ...eftersom jag tar tillsammans med CD:n mot dig.
Förutom vilket gäller placeringen från detta böjda verbet inom bisatser överensstämmer placeringen inom allt viktigt tillsammans med svenskans grammatik.
Floder är nästan alltid "die", utom Rhein, Main och NeckarTyskan besitter föremål eller textstycken. inom tyska placeras adpositioner (det önskar yttra prepositioner) samt adjektiv före detta substantiv dessa bestämmer. detta finns fyra kasus samt numeriskt värde numerus. Substantiven kategoriseras inom tre genus – maskulinum, femininum samt neutrum. föremål eller textstycken samt adjektiv tar olika struktur beroende vid genus (och kasus) hos detta substantiv dem bestämmer.
detta deiktiska systemet existerar treställigt (hier här – da där – dort där borta). Tyskan innehåller ett massiv mängd modala partiklar (halt, eben, eh). Karakteristiskt på grund av tyskan existerar även den stora lätthet tillsammans vilken sammansatta mening bildas – (Haus+tür, Kegel+form, Wiki+text, Weihnacht-s-+baum+verkäufer+gehilfe).[1]
Nominella uttryck
[redigera | redigera wikitext]Nominella formulering existerar mening samt fraser liksom refererar alternativt beskriver saker, objekt samt individer.
Morfologiska kategorier
[redigera | redigera wikitext]Nominella formulering inom tyska böjs inom numerus, kasus samt genus.[1]
Numerus
[redigera | redigera wikitext]Substantiv, adjektiv, föremål eller textstycken samt pronomen böjs inom enskild samt plural. kvarlevor från den indoeuropeiskadualformen finns stelnad inom formerna (zween, zwo, zwei) på grund av två, dock även dessa existerar idag för att betrakta likt ålderdomliga.
Dualformer finns dock bevarade inom bayerska dialekter.
Kasus
[redigera | redigera wikitext]Tyskans substantiv böjs inom fyra kasus. Vilket kasus (böjningsform) liksom kommer mot användning beror vid substantivets aktuella funktion såsom satsdel. Subjektet står inom nominativ, ackusativobjekt inom ackusativ samt dativobjekt inom dativ.
Dessutom styrs kasus vid en karakteristiskt sätt från en stort antal prepositioner.
Maskulinum - derenstaka undergrupp från dessa är kapabel styra antingen ackusativ alternativt dativ (förenklat uttryckt) beroende vid angående prepositionen tillsammans tillsammans med en verb uttrycker riktning alternativt ställe.
Genus
[redigera | redigera wikitext]Tyskan besitter tre genus: maskulinum, femininum samt neutrum.
Vanliga genusregler
[redigera | redigera wikitext]Här följer några vanliga regler vilket bestämmer vilket genus en substantiv äger.
Substantiv (maskulinum)
- Levande varelser från manligt kön
- der Mann – mannen
- der Vater – fadern
- der Sohn – sonen
- Årstider, månader, dagar, delar från dagen
- der Winter – vintern
- der Dezember – månaden december
- der Montag – måndagen
- der Vormittag – förmiddag
men:
- die Woche – veckan
- die Nacht – natten
Substantiv (neutrum)
- Substantiverade infinitiver blir neutrala.
Exempelvis "das Essen" (maten) ifrån verbet "essen" (äta), das Lächeln (leendet) ifrån verbet "lächeln".
- Ord såsom slutar vid -chen samt -lein, dvs diminutiv, exempelvis "das Mädchen", "das Fräulein". samtliga substantiv förmå förses tillsammans diminutivändelse samt används särskilt inom emotionellt färgat språk.
Det används oftast då man talar mot små små människor alternativt någon man älskar: "Kläuschen", "Schätzchen", "das Büchlein", "ein Püppchen".
inom dialekterna förekommer flera olika diminutivändelser.
Substantiv (femininum)
- Levande varelser från kvinnligt kön
- die Frau – kvinnan
- die Mutter – modern
- die Schwester – systern
- die Tante – fastern/mostern
- die Kuh – kon
men:
- das Mädchen – flickan
- Många tvåstaviga mening likt slutar vid -e
- die Blume – blomman
- die Torte – tårtan
- die Frage – frågan
- die Fliege – flugan
- die Wiese – ängen
- die Platte – CD-skivan
men:
- der Name – namnet
- der Junge – pojken
- das Auge – ögat
- Ord såsom slutar vid -ei, -heit, -in, -keit, -schaft, -ung
- die Partei – partiet
- die Freiheit – friheten
- die Freundlichkeit – vänligheten
- die Lehrerin – läraren (kvinnlig, s.k.
"moverad" ordform, dvs. genom tillägg från ändelsen -in bildas den feminina formen från en mening vilket betecknar enstaka manlig levande varelse).
- die Gemeinschaft – gemenskapen
- die Fernbedienung – fjärrkontrollen
Böjningsmönster
[redigera | redigera wikitext]Här existerar samtliga böjningarna från das Haus (huset)
| Bestämd artikel | Obestämd artikel | ||
| Kasus | Singular | Plural | Singular |
| Nominativ | das Haus | die Häuser | ein Haus |
| Ackusativ | das Haus | die Häuser | ein Haus |
| Dativ | dem Haus(e) | den Häusern | einem Haus(e) |
| Genitiv | des Hauses | der Häuser | eines Hauses |
Ordklasser
[redigera | redigera wikitext]De typer från mening vilket förekommer inom nominella formulering existerar substantiv, dem adjektiv, föremål eller textstycken samt räkneord såsom bestämmer dessa samt olika typer från pronomen.
Artiklar
[redigera | redigera wikitext]I tyskan finns numeriskt värde sorters artiklar: bestämda (definita) samt obestämda (indefinita). Artiklarnas form eller gestalt bestäms från kasus, numerus samt genus samt dem placeras före huvudordet.[2]
| Bestämd nyhet | ||||
|---|---|---|---|---|
| Maskulinum | Neutrum | Femininum | Plural (alla genus) | |
| Nominativ | der | das | die | die |
| Ackusativ | den | das | die | die |
| Dativ | dem | dem | der | den |
| Genitiv | des | des | der | der |
Bestämda artiklar:
Exempel:
- Das Krankenhaus (n) liegt an der Straße.
– Sjukhuset ligger nära vägen.
- Das Haus (n) ist grün. – Huset existerar grönt.
Precis liksom inom svenska existerar gränsdragningen mellan den bestämda artikeln samt dem demonstrativa pronomenen (dies-, jen-) något vag. inom tyska visar detta sig bland annat genom för att dessa senare böjs vid identisk sätt likt den bestämda artikeln.
Även detta relativa pronomenet (welch- vilken) följer identisk böjningsmönster.
| Obestämd skrivelse | ||||
|---|---|---|---|---|
| Maskulinum | Neutrum | Femininum | ||
| Nominativ | ein | ein | eine | |
| Ackusativ | einen | ein | eine | |
| Dativ | einem | einem | einer | |
| Genitiv | eines | eines | einer | |
Obestämda artiklar:
Den allmänna obestämda artikeln existerar identisk inom struktur tillsammans räkneordet på grund av en.
detta finns ingen pluralform från denna.
Exempel:
- Ein Krankenhaus (n) liegt an einer Straße. – Ett vårdinrättning ligger nära enstaka väg.
- Ein Haus (n) ist grün – Ett bostad existerar grönt.
På identisk sätt böjs den negativa obestämda artikeln (kein- ingen) samt även dem possessiva pronomenen (mein-, dein-, sein-, ihr-, unser-, euer/eur-).
Substantiv
[redigera | redigera wikitext]Ett substantiv inom tyska existerar ett från dem tre grammatiska genuskategoriernamaskulinum, femininum samt neutrum, samt böjs i enlighet med en från tre deklinationsmönster. en substantiv tillhör ständigt identisk genus samt deklination oavsett böjningsform, dock formens faktiska formulering varierar tillsammans genus samt deklination.
Substantivets genus påverkar vilken struktur dem föremål eller textstycken, adjektiv samt pronomen vilket bestämmer detta får. Observera för att grammatiskt kön (genus) ej ständigt överensstämmer tillsammans med naturligt kön (sexus).[2] (Exempel: das Mädchen – flickan, existerar neutrum)
Pluralbildning: Plural bildas antingen genom för att en pluralsuffix fogas mot singularformen, alternativt genom för att singularformens vokal förändras – omljud (Umlaut), alternativt genom enstaka kombination från dessa båda metoder.
Artiklarna ovan gäller då ordet står i nominativ, som är ett av tyskans fyra kasusFörekommande pluralsuffix existerar -e, -en, -er, -s samt nollsuffix. Omljud förmå enbart kombineras tillsammans med pluralsuffixen: -e, -er samt nollsuffix.
Det finns ej någon generell regel till vilka substantiv likt tar omljud inom plural, dock feminina substantiv tillsammans med pluralsuffixet -e (med undantag till lånord) samt samtliga substantiv likt bildar plural tillsammans hjälp från suffixet -er äger inom regel omljud.
- "Der Mann" – "Die Männer"
Förekomst inom enskild samt plural: Vissa substantiv finns enbart inom enskild samt vissa enbart inom plural:
- "Das All", "Der Durst", "der Sand" (världsalltet, törst, sand)
- "Die Kosten", "die Ferien" (kostnader, semester)
Detta existerar en fenomen likt ej existerar begränsat mot tyska, dock vilka mening likt enbart existerar singulara samt vilka såsom enbart existerar plurala existerar språkspecifikt.
I vissa fall sker ett betydelseförskjutning då numerus ändras:
- Wein (vin) – die Weine (vinsorter)
Ett fåtal mening besitter mer än enstaka plural, vilka då skiljer sig betydelsemässigt åt. mot exempel:
- Wort (ord) – Wörter (isolerade mening, mot modell "fem ord") – Worte (sammanhängande mening, likt inom 'hans sista ord')
- Band – Bande (fjättrar, "band" inom bildlig bemärkelse, mot modell "kärleksband") – spänner ut (band)
Generella regler till substantivböjning:
- Utifrån nominativ enskild, genitiv enskild samt nominativ plural är kapabel man härleda en substantivs att vara berusad eller övermättad böjningsmönster.
- För feminina substantiv existerar samtliga singularformer identiska
- Dativ plural från varenda substantiv tar ändelsen -n, ifall dem ej redan slutar vid -n.
Undantag existerar dem substantiv (huvudsakligen lånord) liksom tar plural tillsammans med hjälp från suffixet -s.
- De flesta substantiv äger identisk form eller gestalt inom ackusativ samt dativ likt inom nominativ. enstaka små assemblage från huvudsakligen maskulina substantiv, vilka kallas svaga substantiv tar ändelsen -n alternativt -en inom samtliga kasus förutom nominativ.
| Tyska deklinationer | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Nominativ | Ackusativ | Dativ | Genitiv | ||
| der/das/die die | den/das/die die | dem/dem/der den | des/des/der der | ||
| -(e)s, -e der kulle, des Berg(e)s, die Berge | Singular | -0-: Berg | -0-: Berg | -(e): Berg(e) | -(e)s: Berg(e)s |
| Plural | -e: Berge | -e: Berge | -en: Bergen | -e: Berge | |
| -(e)s, -er das foto, des Bild(e)s, die Bilder | Singular | -0-: Bild | -0-: Bild | -(e): Bild(e) | -(e)s: Bild(e)s |
| Plural | -er: Bilder | -er: Bilder | -ern: Bildern | -er: Bilder | |
| -(e)s, -en der Staat, des Staat(e)s, die Staaten | Singular | -0-: Staat | -0-: Staat | -(e): Staat(e) | -(e)s: Staat(e)s |
| Plural | -en: Staaten | -en: Staaten | -en: Staaten | -en: Staaten | |
| -s, -0- der Fahrer, des Fahrers, die Fahrer | Singular | -0-: Fahrer | -0-: Fahrer | -0-: Fahrer | -s: Fahrers |
| Plural | -0-: Fahrer | -0-: Fahrer | -(n): Fahrer(n) | -0-: Fahrer | |
| -s, -e der Lehrling, des Lehrlings, die Lehrlinge | Singular | -0-: Lehrling | -0-: Lehrling | -0-: Lehrling | -s: Lehrlings |
| Plural | -e: Lehrlinge | -e: Lehrlinge | -en: Lehrlingen | -e: Lehrlinge | |
| -s, -s das Radio, des Radios, die Radios | Singular | -0-: Radio | -0-: Radio | -0-: Radio | -s: Radios |
| Plural | -s: Radios | -s: Radios | -s: Radios | -s: Radios | |
| -en, -en der lärling, des Studenten, die Studenten | Singular | -0-: Student | -en: Studenten | -en: Studenten | -en: Studenten |
| Plural | -en: Studenten | -en: Studenten | -en: Studenten | -en: Studenten | |
| -0-, -0- die Mutter, der Mutter, die Mütter | Singular | -0-: Mutter | -0-: Mutter | -0-: Mutter | -0-: Mutter |
| Plural | -0-: Mütter | -0-: Mütter | -(n): Müttern | -0-: Mütter | |
| -0-, -en die Meinung, der Meinung, die Meinungen | Singular | -0-: Meinung | -0-: Meinung | -0-: Meinung | -0-: Meinung |
| Plural | -en: Meinungen | -en: Meinungen | -en: Meinungen | -en: Meinungen | |
| -0-, -e die Kraft, der Kraft, die Kräfte | Singular | -0-: Kraft | -0-: Kraft | -0-: Kraft | -0-: Kraft |
| Plural | -e: Kräfte | -e: Kräfte | -en: Kräften | -e: Kräfte | |
| -0-, -s die Kobra, der Kobra, die Kobras | Singular | -0-: Kobra | -0-: Kobra | -0-: Kobra | -0-: Kobra |
| Plural | -s: Kobras | -s: Kobras | -s: Kobras | -s: Kobras | |
| -(e)ns, -(e)n der Name, des Namens, die Namen | Singular | -0-: Name | -(e)n: Namen | -(e)n: Namen | -(e)ns: Namens |
| Plural | -(e)n: Namen | -(e)n: Namen | -(e)n: Namen | -(e)n: Namen | |
Pronomen
[redigera | redigera wikitext]Ett pronomen existerar en mening likt huvudsakligen används såsom ställföreträdare på grund av en fullt substantiv.
Men Mädchen är ett ord som slutar på -chen, vilka liksom -lein är "das"Pronomen böjs efter kasus, numerus samt genus. inom tyska finns personliga pronomen, reflexiva pronomen, reciproka pronomen, possessiva pronomen, demonstrativa pronomen, relativa pronomen, interrogativa pronomen samt indefinita pronomen.
Personliga pronomen:
| Personliga pronomen | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Singular | Plural | |||||||||
| Första | Andra | Tredje | Första | Andra | Tredje | |||||
| jag | du | han | hon | det | vi | ni | de | |||
| Nominativ | ich | du | er | sie | es | wir | ihr | sie | ||
| Ackusativ | mich | dich | ihn | sie | es | uns | euch | sie | ||
| Dativ | mir | dir | ihm | ihr | ihm | uns | euch | ihnen | ||
| Genitiv | mein(er) | dein(er) | sein(er) | ihr(er) | sein(er) | unser | euer | ihrer | ||
De personliga pronomenen indelas inom inledande individ (refererar mot talaren), andra individ (refererar mot åhöraren) samt tredjeplats individ (refererar mot den/det omtalade).
- "Ich rufe den Hund" – Jag ropar vid hunden.
- "Ich rufe ihn" – Jag ropar vid den.
Förutom dem pronomen liksom listas inom tabellen finns även en formellt samt artigt Sie vilket böjs vilket sie. Observera för att inom tyska existerar Sie både formellt samt artigt inom motsats mot detta avståndskapande, formella, dock ej särskilt artiga Ni inom svenska vilket detta ofta sammanblandas tillsammans.
detta används nära tilltal från både enstaka samt flera personer.
- "Ich grüße Sie" – Trevligt för att träffas. (ordagrant: Jag hälsar er.)
Precis liksom inom svenska förmå inledande individ plural ibland användas till för att referera mot andra individ.
- Wie geht es uns denn heute? – Och hur mår oss idag då?
Reflexiva pronomen:
| Reflexiva pronomen | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Singular | Plural | |||||||||
| Första | Andra | Tredje | Första | Andra | Tredje | |||||
| mig | dig | sig | oss | er | sig | |||||
| Nominativ | - | - | - | - | - | - | - | - | ||
| Ackusativ | mich | dich | sich | sich | sich | uns | euch | sich | ||
| Dativ | mir | dir | sich | sich | sich | uns | euch | sich | ||
| Genitiv | meiner | deiner | seiner | ihrer | seiner | unser | euer | ihrer | ||
De reflexiva, alternativt tillbakasyftande, pronomenen existerar ett undergrupp från dem personliga pronomenen, samt indelas liksom dessa inom inledande, andra samt tredjeplats individ enskild samt plural.
Dessa existerar identiska tillsammans med dem personliga pronomenen inom inledande samt andra individ, dock skiljer sig åt inom tredjeplats individ, var formen sich används inom både enskild samt plural ackusativ samt dativ.
De reflexiva pronomen används då ett samt identisk individ alternativt objekt fyller år mer än enstaka funktion inom ett samt identisk sats, mot modell existerar både subjekt samt objekt.
Då används dem personliga pronomenen på grund av subjektsrollen, samt dem reflexiva på grund av andra roller inom satsen. Därför besitter heller ej dem reflexiva pronomenen någon nominativform, då dem var ersätts från personliga pronomen.
- "Sie denkt nur an sich." – Hon tänker bara vid sig (själv).
- "Er liebt sich" – Han älskar sig själv.
- "Sie verstecken sich" – De gömmer sig.
Reciprokt pronomen:
noggrann likt svenska sålunda besitter även tyska en reciprokt pronomen einander – varandra.
- "Wir kennen einander" – Vi känner varandra.
När einander används såsom prepositionsobjekt, således skrivs detta samman tillsammans med prepositionen; mot modell miteinander, nebeneinander etc.
I tyska kunna dessutom pluralformerna från dem reflexiva pronomenen användas reciprokt, samt är kapabel då förstärkas tillsammans med gegenseitig.
Observera för att gegenseitig i enlighet med standardnormen inte är kapabel användas till för att förstärka einander.
Nominalfraser
[redigera | redigera wikitext](Innehållet inom detta segment existerar ännu ej tillämpligt vid egennamn.)
En nominalfras inom tyska består inom allmänhet från dem nästa komponenterna inom nedan given ordning:[2]
- artikel, [ räkneord ], [ adjektiv], [ substantiv ], [ genitivattribut ], [ adpositionsfras(er) ], [ relativsatser ] [ reflexiva pronomen ]
- "Die dritte umwerfende Vorstellung des Schillerdramas in dieser Woche in Hamburg"
- den tredjeplats omvälvande uppsättningen från Schillers skådespel denna sju dagar inom Hamburg
Naturligtvis existerar dem flesta nominalfraser ej således denna plats komplicerade; adjektiv, räkneord, genitivattribut, adpositionsfraser, relativsatser samt emfatiska formulering existerar varenda valfria.
En nominalfras måste innehålla åtminstone en från en räkneord, en adjektiv, en pronomen alternativt en substantiv. Den innehåller ständigt ett skrivelse, såvida huvudordet ej existerar en obestämt pluralt substantiv, alternativt refererar mot enstaka oräknelig massa.
- "Die Drei" – de tre (personerna)
- "Der Große" – den långe (mannen)
- "Der Mann" – mannen
Om substantivet existerar oräkneligt, förändras meningens innebörd angående enstaka produkt används.
- "Ich kaufe billiges Bier" – Jag köper prisvärd öl
- "Ich kaufe ein billiges Bier" – Jag köper ett prisvärd öl(flaska)
- "Ich habe Geld" – Jag besitter pengar
- "Ich habe das Geld" – Jag besitter pengarna alternativt Jag äger nog tillsammans med pengar...
En nominalfras är kapabel betraktas vilket enstaka objekt.
Den besitter kasus, numerus samt genus.
Ord som betecknar kvinnliga varelser är "die", manliga "der"Kasus samt numerus bestäms från kontexten, samt genus från huvudordet.
Ordet "selbst" alternativt "selber" förmå användas till för att ge mer emfas mot nominalfrasen, dock detta blir alltmer ovanligt inom talad tyska.
- "Der ledare selbst hat ihn gefeuert" – chefen egen avskedade honom
Genitivattribut
[redigera | redigera wikitext]En nominalfras kunna innehålla enstaka genitivfras på grund av för att mot modell uttrycka ägande.
Detta genitivattribut existerar helt enkelt enstaka ytterligare nominalfras inom genitiv likt förmå användas till för att modifiera ett nominalfras.
- "Der Beruf des alten Mannes" – Den gamle mannens yrke
- "Die Hütte des Häuptlings des Stammes" – Stammens hövdings hydda
- Kommentar:Genitivfrasen besitter på denna plats ett personlig genitivfras.
Detta existerar ovanligt inom modern tyska, var man föredrar: "Die Hütte des Stammeshäuptlings" – Stamhövdingens hydda
I äldre tyska kunde genitivattributet existera en pronomen inom genitiv, dock inom modern tyska använder man hellre detta motsvarande possessiva pronomenet.
- Äldre: "Die Gnade seiner" – hans nåd (nåden hans)
- Modern: "Seine Gnade" – hans nåd
Adpositionsfras
[redigera | redigera wikitext]En nominalfras kunna innehålla ett alternativt flera adpositionsfraser.
Dessa förmå ses såsom ett ytterligare nominalfras liksom innehåller enstaka pre- alternativt postposition.[2]
- "Eine Wolke am Himmel" – ett moln vid himmeln
- "Der Bundeskanzler während des Bürgerkriegs im Kongo" – Kanslern beneath inbördeskriget inom Kongo – adpositionsfrasen innehåller ett adpositionsfras
- "Der Regen im Dschungel im Sommer" – regnet inom djungeln beneath sommaren – flera vid varandra nästa adpositionsfraser
- "Der kulle dort" – berget därborta
Det substantiv vilket ingår inom adpositionsfrasen – adpositionsobjektet – står antingen inom ackusativ, dativ alternativt genitiv.
Man brukar yttra tyska adpositionerna styr kasus. tillsammans detta menar man för att valet från kasus vid substantivet inom flera fall beror helt samt hållet vid adpositionen; efter vissa förekommer enbart ackusativ, efter andra enbart dativ samt därför vidare. enstaka team varierar beroende vid kontext, därför för att angående adpositionsfrasen beskriver ett rörelse alternativt papper inom en självklart, slutet sektor används dativ, medan ifall den beskriver enstaka rörelse ovan ett gräns således används ackusativ.
Till exempel:
- "Ich schlafe in dem Haus." (dativ) – Jag sover inom huset.
- "Ich laufe in das Haus." (ackusativ) – Jag springer in inom huset.
- "Ich laufe in dem Haus." (dativ) – Jag springer (runt) inom huset.
Observera för att adpositioner ej ständigt existerar lokativa, detta önskar yttra besitter tillsammans område alternativt läge för att utföra, utan kunna även artikel modala alternativt temporala (tidsrelaterade).
En adpositionsfras kunna inom satsen fungera antingen likt enstaka bestämning (adverbial) mot en verb alternativt adjektiv, alternativt liksom enstaka bestämning (attribut) mot ett nominalfras.
- "Ich gehe in das Haus" – Jag går in inom huset.
- "(Eis ist) während der Sommerzeit begehrt" – (Glass är) enstaka många eftersökt artikel beneath sommaren.
I vissa fall därför dras adpositionen samt substantivets produkt ihop (elideras), mot modell ej "*von dem Himmel" dock istället "vom Himmel".
| Översikt ovan adpositioner samt kasus | |||
|---|---|---|---|
| Ackusativ | Dativ | Genitiv | Ackusativ/Dativ |
| durch genom | aus från/ut ur | während under | an vid/på |
| für för/till | außer förutom | trotz trots | auf på |
| gegen mot | bei hos | anstatt istället för | hinter bakom |
| ohne utan | gegenüber mittemot | wegen på bas av | in i |
| um runt | mit med | neben bredvid | |
| nach till/efter | über över | ||
| entlang längs (med) | seit sedan | unter under | |
| bis till/tills | von av/från | vor framför | |
| wider mot | zu till | zwischen mellan | |
Relativsats
[redigera | redigera wikitext]Nominalfrasen innehåller ofta ett alternativt flera relativsatser.
Verb
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel: Tyska verb
I tyska äger varenda verb personändelser inom varenda tempus vilket berättar ifall vem liksom fullfölja handlingen.
Tyska verb kunna klassificeras likt antingen svaga, såsom böjs genom tillägg från ett dental konsonant, alternativt starka, vilket uppvisar vokalgradering (avljud).
Båda dessa existerar regelbundna struktur.
Jag vet att "der" är före maskulina ord tdem flesta verb från båda typer existerar regelbundna, dock olika undergrupper samt oregelbundenheter förekommer. detta enda fullständigt oregelbundna verbet inom tyskan existerar "sein" (att vara). Läroböcker på grund av utlänningar klassar ofta varenda starka verb vilket oregelbundna. detta finns färre än 200 starka samt oregelbundna verb samt detta finns ett allmän trend för att starka verb förändras mot svaga.[3]
Infinitiv
[redigera | redigera wikitext]Det finns ett infinitiv-grupp, vilket slutar vid -en.
Exempel:
- wohnen – bo
- leben – leva
- verstehen – förstå
Det finns undantag, mot modell bland dem oregelbundna verben.
Exempel:
Böjning
[redigera | redigera wikitext]Exempel: Presens
[redigera | redigera wikitext]| ich | wohne |
| du | wohnst |
| er, es, sie | wohnt |
| wir | wohnen |
| ihr | wohnt |
| sie | wohnen |
Prepositioner
[redigera | redigera wikitext]| Ackusativ | ... | Dativ | ... | Genitiv | ... | Ackusativ/Dativ | ... |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| durch | genom | aus | av/från | während | under | an | på |
| für | för/till | außer | utom (med undantag) | trotz | trots | auf | på |
| gegen | mot | bei | vid/bredvid | anstatt | istället för | hinter | bakom |
| ohne | utan | gegenüber | mittemot | wegen | eftersom | in | i |
| um | runt | mit | med | neben | bredvid | ||
| nach | till/mot | über | över | ||||
| seit | sedan | unter | under | ||||
| bis | till/tills | von | av | vor | framför | ||
| wider | mot | zu | till | zwischen | mellan |
För för att anlända minnas prepositionerna vilket styr ackusativ är kapabel man nyttja ”Blinka lilla stjärna” melodin – Durch, für, gegen, ohne, um.
Genom, för/till, mot, utan, runt.
Prepositioner vilket styr dativ
[redigera | redigera wikitext]| aus | av/från/ur |
| außer | utan(med undantag) |
| bei | på/bredvid |
| binnen | inom |
| gegenüber | motsats till |
| mit | med |
| nach | till/mot |
| nächst | näst/alldeles nära |
| tillika med/jämte | |
| samt | jämte |
| seit | sedan |
| von | av |
| zu | till |
Prepositioner liksom styr genitiv
[redigera | redigera wikitext]Während, wegen, trotz, anstatt, anstelle, oberhalb, unterhalb, diesseits, jenseits, laut, längs, mangels.
Denna samling från prepositioner ökar kvar, framför allt inom modern tysk sakprosa.
Prepositioner liksom styr både ackusativ samt dativ
[redigera | redigera wikitext]| An | på/vid/ |
| auf | på, ovanpå |
| hinter | bakom |
| in | Inne i/In/ |
| neben | bredvid |
| über | över/ovanför |
| unter | under |
| vor | framför |
| zwischen | mellan/i mellan |
RiA samt BeDa
[redigera | redigera wikitext]RiA samt BeDa existerar en sätt för att anlända minnas då detta existerar ackusativ samt då detta existerar dativ.
- RiA = Riktning + Ackusativ (När objektet existerar inom rörelse. mot exempel: legen: Max legt das Buch auf den Tisch. högsta lägger boken vid bordet.) Man frågar: vart, varthän?
- BeDa = Befintlighet + Dativ (När objektet existerar konkret. mot exempel: liegen: Das Buch liegt auf dem Tisch. Boken ligger vid bordet.) Man frågar: var?
Det på denna plats kommer mot nytta inom Prepositioner likt styr både ackusativ samt dativ.
På tyska har vi tre: der, die, dastillsammans detta på denna plats knepet avgör man då prepositionerna styr ackusativ alternativt dativ då satsen innehåller en rumsadverbial.
I verb tillsammans prepositionsobjekt måste preposition samt korrekt kasus läras in nära varenda verb eftersom prepositionen då ej längre anger något läge inom rummet utan äger den grammatiska uppgiften för att knyta objektet mot verbet.
RiA- samt BeDa-regeln är kapabel ej tillämpas inom dessa fall.