När börjar veckodagar på arab länderna

Veckodagarna anger dagarnas alternativt dygnensnamn samt relativa ordning inom ett sju dagar.

I land betyder måndag Månes dygn, tisdag Tyrs solens tid, onsdag Odens ljus, torsdag Tors solens tid, fredag Freja alternativt Friggs ljus, veckodag lögurdagen, vilodag Sunnas dygn. Förutom veckodag existerar varenda veckodagarna uppkallade efter dem fornnordiska gudarna.

Veckodag, vilket ej existerar sön- alternativt helgdag, kallas vid svenska dagligt liv. en äldre mening till dagligt liv existerar söckendag vilket ursprungligen betydde solens tid, då man kunde söka någon inför rätta.^[1] dem fem inledande dagarna (måndag mot fredag) räknas normalt såsom veckodagar. Hur man beräknar veckodag varierar.

Svenska banker brukar åtgärda motsättningarna mellan den juridiska formen samt den vardagligt uppfattade formen tillsammans för att nyttja termen bankdag.

Kr

detta existerar då enstaka helgfri måndag-fredag sålunda vanliga bankärenden kunna göras. äger man autogiro därför dras räkningsbelopp oftast vid ett bankdag (helgfri måndag-fredag) samt ej enstaka juridisk dagligt liv (helgfri måndag-lördag). Den reella förfallodagen till räkningar påverkas från vilka dagar likt existerar bankdagar.

I Nordeuropa brukar man räkna måndag likt veckans inledande ljus (följer ISO 8601).

inom Nordamerika samt inom katolska länder beräknar man ofta söndagen liksom veckans inledande solens tid, inom islamiskt dominerade länder existerar veckodag veckans inledande dygn.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Den västerländska veckan tillsammans med sina sju veckodagar började tidigt användas inom detta gamla Babylonien (Irak), från vilket ställe den sedan spreds mot folken runt östra Medelhavet samt även mot vissa delar från Asien.

Islamic calendar 2024 is available on IslamicFinder so if you want to make plans according to the Islamic dates or holidays, have a look at it now! Find the most accurate Islamic calendar 2024 with Islamic month names and Hijri calendar 1446 to the Gregorian calendar on IslamicFinder

Dagarna kopplades från grekerna mot dem sju himlakroppar såsom tillsammans blotta ögat förmå ses röra sig ovan sky – solen, månen samt dem fem planeter vilket fanns kända vid den tiden. Den ordning inom vilken dagarna kopplades mot dem himlakropparna (och motsvarande gudaväsen) tycks äga bestämts tidigt. dem moderna västerländska veckodagarna fastställdes officiellt inom en dekret utfärdat från den romerska kejsaren Konstantin den store kalenderår 321, dock deras inbördes ordning fanns då sedan länge etablerad samt ursprunget mot den redan då något oklar.

enstaka vanlig förklaring fanns för att planeterna/gudarna ansågs härska ovan olika timmar vid dygnet samt utgående ifrån detta även ett viss solens tid (se nedan), dock även andra förklaringar såsom hänvisning mot ”sfärernas musik” finns. Romarna använde egentligen ett åttadagarsvecka, troligen från etruskiskt ursprung, dock övergick successiv beneath 100/200-talet mot sjudagarsveckan samt slutligen inom samband tillsammans Konstantins dekret 321.

Det arabiska ordet för flykt är hijra och den muslimska kalendern kallas därför även hijrakalendern

Enligt den geocentriska världsbild vilket fanns förhärskande beneath antiken rörde sig himlakropparna inom cirklar alternativt sfärer runt jorden. Den ordning man tidigt kom fram mot kunna ses inom bilden mot motsats till vänster.

saturnus liksom ligger längst bort ifrån jorden troddes röra sig inom den yttersta cirkeln, medan månen vilket existerar närmast rörde sig inom den innersta. Man föreställde sig för att fanns samt enstaka från dessa himlakroppar härskade ovan olika timmar vid dygnet inom identisk ordning såsom deras banor. saturnus, vars väg eller spår nedsänkt längst bort ut, ansågs härska ovan den inledande timmen den inledande dagen samt därefter kom dem andra himlakropparna inom tur samt ordning.

Efter sju timmar började man angående ifrån start således för att saturnus vid nytt fick ett 60 minuter samt därför vidare. Man fortsatte för att dela ut timmar vid detta sätt tills man efter sju dygn åter kom tillbaks mot identisk mönster tillsammans med saturnus härskande ovan den inledande timmen vid dygnet.

Att känna till veckodagarna och månaderna är grundläggande för att kunna tala om tid

Den himlakropp liksom härskade ovan den inledande timmen vid dygnet ansågs sedan härska ovan bota dygnet samt fick därmed ge namn åt detta.

Timme	Saturnus ljus	Solens dygn	Månens dygn	Mars solens tid	Merkurius dygn	Jupiters solens tid	Venus solens tid
1	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus
2	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius
3	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen
4	Solen	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus
5	Venus	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter
6	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen	Mars
7	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen
8	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus
9	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius
10	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen
11	Solen	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus
12	Venus	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter
13	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen	Mars
14	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen
15	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus
16	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius
17	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen
18	Solen	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus
19	Venus	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter
20	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen	Mars
21	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen
22	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus
23	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius
24	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen

Veckodagarna vid olika språk

[redigera | redigera wikitext]

I flera tungomål existerar ett sektion från veckodagsnamnen avledda ifrån räkneord.

vid vilken ljus startpunkten ligger varierar. vid arabiska existerar vilodag siffra en (Aḥad), måndag siffra numeriskt värde (Ithnain), tisdag siffra tre (thalāthā), onsdag siffra fyra (arbiʿā), samt torsdag siffra fem (ẖamīs) dock fredag existerar ej räkneord. vid swahili existerar veckodag siffra en, vid portugisiska vilodag, samt vid kinesiska måndag.

Även ryskan är kapabel sägas starta tillsammans med måndag, även angående detta kommer mot formulering bara inom namnen vid tisdag, torsdag samt fredag.

Veckodagsnamnen inom europeiska tungomål äger präglats från dem tidigare romerska planet- samt gudanamnen.

När börjar mötet? – متى يبدأ الاجتماع؟ (matā yabda’ al-ijtimā’?) – Mötet börjar klockan fyra: الاجتماع يبدأ الساعة الرابعة (al-ijtimā’ yabda’ as-sā’a ar-rābi’a) Veckodagar och månader

inom germanska tungomål byttes gudanamnen inom dem flesta fall ut mot närmast motsvarande germanska gudaväsen. vilodag, efter solen Indiges alternativt stjärna Invictus (solens gud) inom romersk mytologi),^[2], motsvarar den germanska stjärna, ett asynja^[3], måndag efter Luna, vilket motsvarar satellit, såsom fanns månens gud,^[4][5] Mars blev Tyr (tisdag), Merkurius blev Oden (Woden) (onsdag), Jupiter blev Tor (torsdag) samt venus blev Frigg alternativt Freja (fredag).

ett ljus uppkallades efter badet (efter den fornsvenska traditionen för att bada; löga sig, ifrån urgermanskans laugō - 'vatten, vattenfall', vid denna dygn, lögardagen). Motsvarande solens tid heter vid engelska Saturday, såsom inom romarriket plats guden saturnus solens tid.

Den muslimska kalendern (anno hegirae, förkortat AH) (eller islamiska kalendern) är en månkalender

I start från medeltiden avgjorde kyrkan för att byta varenda latinska veckodagar: vilodag plats "första dagen". Måndag-fredag blev andra-sjätte dagen samt veckodag blev Sabbatsdagen samt Guds dygn. inom dem flesta romanska tungomål behöll man inom dagligt anförande romersk måndag-fredag samt behöll den kristna lördag/söndag. inom Norden samt vid Brittiska öarna behölls samtliga veckodagarna medan tyskan äger spår från detta tidigare systemet.

Veckodagarna inom Fjärran östern äger relaterats mot planeter i enlighet med identisk struktur vilket inom Rom. dem besitter fått namn efter dem attribut samt namn himlakropparna ägde inom dem asiatiska kulturerna, vilka ej direkt motsvarade Västerlandets gudaväsens.

Tideräkningen börjar med den dag (16 juli 622 e

Veckodagarna inom olika religioner

[redigera | redigera wikitext]

I islam säger Koranen för att Gud äger skapat världen inom sex "dagar" detta önskar yttra "ayam" (أيام) vid arabiska^[6], dock "ayam" betyder ej ständigt dem jordiska dagarna utan på denna plats menar man sex perioder. Inom bahá'i äger veckodagarna namn efter Guds attribut (fullkomlighet, nåd, rätt och jämlikhet, höghet, oberoende, härlighet samt skönhet).

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]