Sverige ska vara klimaneutrail o 2030

Sverige besitter detta enskilt tuffaste kravet på utsläppsminskning från samtliga EU:s medlemsländer.

för att oss förändrar, anpassar samt ser mot för att den svenska politiken överensstämmer tillsammans EU:s mål är helt avgörande för för att bibehålla en konkurrenskraftigt näringsliv samtidigt likt klimatmålen eftersträvas.
Hur detta är kapabel göras är ämnet för den här rapporten. 

Sammanfattning

Denna sammanfattning syftar mot för att ge inspel mot regeringens klimatpolitik samt primärt den klimathandlingsplan likt väntas presenteras inom begränsad.

Fokus ligger på hur landet bör förändra samt justera politiken efter EU:s höjda klimatambitioner.

I rapporten analyseras dem förslag vilket äger angivits inom regeringens analys ifall hur Sveriges klimatpolitik bör utvecklas utifrån dem förändringar såsom besitter beslutats alternativt förmå förväntas inom EU:s nya klimatlagstiftning.  Förslagen utvärderas utifrån fyra kriterier vilket Företagarna anser är nödvändiga för ett konkurrenskraftig klimatpolitik.

1. Sverige bör uppfylla målen angående utsläppsminskningar liksom kommer från EU, dock detta finns inget samhällsekonomiskt argument för för att gå längre.
2. Klimatpolitiken måste existera teknikneutral.

   Föreslagna klimatstyrmedel måste artikel neutrala genom för att angripa utsläppen samt ej peka ut specifika tekniker alternativt sektorer. detta snedvrider konkurrenskraften samt hämmar innovationer.

3. Näringslivet behöver stabila spelregler. Mål samt styrmedel såsom införs behöver därmed existera välbalanserade samt genomgått enstaka konsekvensanalys.

   Annars riskerar klimatomställningen för att fördyras samt tvingas mot revideringar, vilket skapar instabilitet.

4. Klimatpolitiken behöver existera kostnadseffektiv. angående klimatmålen ställs högt, krävs detta för att varenda topp likt investeras inom klimatet gör nytta samtidigt liksom detta bidrar mot enstaka ökad tillväxt.

Flera från dem förslag likt presenterades inom regeringens analys angående hur Sveriges klimatpolitik bör utvecklas utifrån dem förändringar likt besitter beslutats alternativt är kapabel förväntas inom EU:s nya klimatlagstiftning, är väl avvägda samt möter en alternativt flera från kriterierna för ett konkurrenskraftig klimatpolitik.

Företagarna ställer sig därför allmänt positiva mot förslagen, vilket redovisas kreditkort nedan, dock föreslår emellertid några tillägg för för att få största möjliga konsekvens för såväl klimatet likt samhällsekonomin:

• Regeringen bör senast 30 juni 2024 presentera en samlat schema liksom säkrar för att landet möter kraven inom EU:s nya klimatlagstiftning.

  Näringslivet uppskattar stabila spelregler samt därav är tidiga signaler angående den kommande klimatpolitiken välkommet. Samtidigt finns detta frågetecken inom för att hinna göra en gediget analysarbete beneath våren 2024. detta finns flera modell på för att förhastade mål stipuleras samt styrmedel införs utan enstaka noggrann konsekvensanalys.

  Samtidigt behöver Sveriges klimatpolitik förändras inom den takt vilket krävs för för att leva upp mot dem krav likt ställs.

• Inför en nationellt utsläppshandelssystem för så massiv andel från ESR-sektorn såsom möjligt: Företagarna ställer sig försiktigt positiva mot förslaget.

  detta förefaller enstaka viss problematik kring en nationellt struktur, eftersom detta ej omfattar fler sektorer samt länder. Däremot är en handelssystem såsom ej kräver utsläppsrätter för biodrivmedel en bättre sätt för att uppnå dem svenska ESR målen än alternativet tillsammans koldioxidskatter samt ett reduktionsplikt.

• Sverige bör omfatta ett så massiv andel från dem svenska ESR-utsläppen vilket är möjligt inom EU:s nya utsläppshandelssystem EU ETS2.

  inom princip all användning från fossila drivmedel, detta önskar säga även sjötrafik samt arbetsmaskiner inom jord- samt skogsbruk bör inkluderas: Grunden inom en handelssystem är för att detta ej agerar någon roll plats utsläppsminskningen sker. Dessvärre är förslaget ifall ETS 2 ej strukturerat på en sådant sätt.

  Därför bör landet först agera för för att ETS 2 utformas på en effektivt sätt, genom för att dem nationella ESR-kraven ej bör gälla för dem sektorer vilket ingår inom ETS 2 inom medlemsländernas territoriella gränser. Därefter är kapabel fler sektorer inkluderas inom handelssystemet.

• Använd ansvarsfördelningen ESR:s flexibilitetsmekanismer inom den mån detta underlättar uppfyllandet från kraven på land samt Förslag: Starta förhandlingar tillsammans med EU–länder tillsammans med låga utsläppsminskningsbeting angående framtida köp från ESR kvotenheter: inom linje tillsammans enstaka kostnadseffektiv klimatpolitik är förslagen är väsentliga för landet för att uppfylla sina klimatmål från EU på en sätt såsom värnar konkurrenskraften.

  Flexibilitetsmekanismer är även viktiga verktyg för för att få länder likt kommit långt inom sin omställning för att finansiera utsläppsminskningar inom andra länder. Ur en europeiskt klimatperspektiv finns detta ej självändamål för att minska utsläppen inom specifika länder.

• Planera för för att överföra utsläppsrätter från EU ETS1 mot den svenska ESR-sektorn.

  Fortsatt inom linje tillsammans med ett kostnadseffektiv klimatpolitik bedömer Hassler (2023) för att detta kommer existera dyrare för att minska utsläppen inom den svenska ESR sektorn jämfört tillsammans priset på utsläppsrätter inom ETS 1. ett överföring från utsläppsrätter reducerar således kostnaden för att uppnå målet.

• Uppdra åt miljömålsberedningen för att skärpa transportsektormålet.

  en skarpare mål bör äga elektrifiering från transportsektorn inom fokus. en hårt formulerat sektorsmål formulerat inom begrepp från bokförda nationella utsläpp behövs ej längre. Företagarna anser för att en klimatstyrmedel bör angripa utsläppen samt ej peka ut tekniker för för att genomföra omställningen.

  Förslaget angående elektrifieringsmålet bör således breddas mot ett fossilfri transportsektor likt även inkluderar tekniker likt exempelvis gasbilar från olika stöt. Biogas fordon skapar massiv klimatnytta samt kunna sänka koldioxidutsläppen mot nästan identisk nivå likt för ett elbil.

Utredningen innehåller även förslag såsom ej helt överensstämmer tillsammans med enstaka konkurrenskraftig omställning.

Nedan följer enstaka begränsad översikt från dessa.

• Behåll malusdelen inom fordonsbeskattningen samt överväg för att öka samt förlänga den samt göra den mer progressiv. detta finns redan en förslag inom utredningen angående för att presentera en utsläppshandelssystem likt kommer för att medföra för att transportsektorns utsläpp fullt ut internaliseras, vilket medför för att ett progressiv malusdel inom fordonsbeskattningen blir obsolet.

  Detta är en förslag såsom ej bör inkluderas inom klimathandlingsplanen.

• Öka den offentliga finansieringen från bio-CCS inom Sverige: Detta är kapabel bli ett viktigt banbrytande teknik för för att minska utsläppen. Samtidigt finns detta få inom storskalig produktion, investeringarna är enorma samt detta finns heller inga operativ affärsmodeller.

  Detta bör artikel enstaka sektion inom detta svenska klimatarbetet, dock för att peka ut samt subventionera vissa specifika lösningar kunna artikel både innovationshämmande samt förvränga konkurrensen. Däremot bör statliga medel behärska finansiera negativa utsläpp, oavsett vilken teknik liksom används.

• Inför ett klimatbonus mot varenda hushåll.

  ett öppning för generella stöd mot allmänheten är ett populistisk väg för att gå vilket kunna artikel svår för att sedan vända. för att detta offentliga, inom detta fall EU, ställer krav, för för att sedan via detta offentliga ersätta allmänheten, är ej god politik.

Slutligen ställer sig Företagarna allmänt positiva mot den analys vilket professor John Hassler presenterat på uppgift från regeringen.

EU är den distrikt inom världen liksom efter implementering från den nya samt reviderade lagstiftningarna kommer för att äga världens maximalt långtgående klimatmål. land besitter detta enskilt tuffaste kravet på utsläppsminskning från varenda medlemsländer.

för att oss förändrar, anpassar samt ser mot för att den svenska politiken överensstämmer tillsammans EU:s mål är helt avgörande för för att bibehålla en konkurrenskraftigt näringsliv samtidigt såsom klimatmålen eftersträvas.

Inledning

Hösten 2023 är enstaka avgörande period för den framtida svenska klimatpolitiken.

detta finns enstaka öppning för för att reformera politiken för för att uppfylla klimatmålen samt samtidigt värna den svenska konkurrenskraften.

EU besitter tagit ett klar lektion mot en klimatneutralt Europa mot 2050. Flera lagförslag äger presenterats, klubbats samt börjar för tillfället implementeras för för att medlemsländerna bör minska utsläppen tillsammans med 55 andel mot 2030 jämfört tillsammans 1990 års nivåer samt på sikt nå nettonollutsläpp.

För för att uppnå etappmålet mot 2030 besitter en särskilt lagstiftningspaket presenterats, passform for 55, likt innehåller uppdaterad samt skärpt lagstiftning inom områdena klimat, energi samt transport.

Utifrån EU:s nya reformagenda är detta därför helt naturligt samt nödvändigt för att land idag ser över politiken, förändrar samt anpassar efter EU:s nya ramverk.

detta är också mot den bakgrunden likt regeringen tillsatte ett analys, vilket presenterades inom oktober 2023 tillsammans syftet för att analysera hur den svenska klimatpolitiken bör utvecklas mot följd från EU:s klimatpaket passform for 55. Därefter äger Tidöpartierna presenterat ett överenskommelse ifall gemensamma principer för klimatpolitiken inför framtagandet från klimathandlingsplanen.

Således är hösten 2023 enstaka avgörande period för den framtida svenska klimatpolitiken.

Utsläppen år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990

detta finns ett öppning för att reformera politiken för för att uppfylla klimatmålen samt samtidigt värna den svenska konkurrenskraften. inom mångt samt många är detta näringslivet likt bör genomföra omställningen genom fräsch teknik, innovationer samt tillväxt. Näringslivets potential inom omställningen måste därför kanaliseras genom ett förnuftigt utformad klimatpolitik.

Företagarna är övertygade angående för att landet tillsammans rätt förutsättningar kunna bidra mot för att minska utsläppen både inom samt utom landets gränser samtidigt såsom oss stärker tillväxten samt möter dem åtaganden likt oss förbundit oss mot inom Europasamarbetet.

För för att detta bör bli verklighet, behövs emellertid en skifte inom klimatpolitiken. För hittills äger land dessvärre använt klimatpolitiken mot för att införa symboliska skatter (som snarare blivit enstaka intäktskälla för staten) samt kortsiktiga styrmedel utan grundliga konsekvensanalyser. sidled äger utbyggnad från elproduktion samt elnät, grundläggande samhällsinfrastruktur samt viktiga komponenter för för att behärska uppfylla EU:s klimatkrav, försummats.

Långa handläggningstider samt krångliga regelverk äger försenat såväl omställningen liksom viktiga investeringar. På sikt riskerar sådan politik för att ej bara urholka trovärdigheten samt legitimeten för den svenska klimatpolitiken, utan även Sveriges konkurrenskraft.

Eftersom detta är företagen liksom mot största delen kommer för att genomföra förändringarna för för att minska utsläppen bygger ett långsiktigt hållbar klimatpolitik på för att detta finns en god företagsklimat tillsammans operativ samhällsinfrastruktur.

Så skapas lönsamma företag likt äger råd samt praktisk möjlighet för att behärska investera inom hållbara lösningar inom den egna verksamheten samt samtidigt bidra tillsammans med jobbtillfällen samt skatteintäkter.

Ett skifte inom klimatpolitiken kräver också förändring från klimatstyrmedel samt åtgärder.

detta är emellertid viktigt för att dessa utformas på rätt sätt. För detta första behöver styrmedel artikel neutrala, genom för att angripa utsläppen samt ej peka ut specifika tekniker alternativt sektorer. detta snedvrider konkurrenskraften samt lämnar lite utrymme mot nya innovationer. För detta andra måste klimatåtgärder existera kostnadseffektiva, där varenda investerad topp leder mot minskade utsläpp samt ett ökad tillväxt.

Varken klimatet alternativt samhällsekonomin besitter råd tillsammans mindre. För detta tredjeplats behövs klimatmål såsom är inom takt tillsammans med omvärlden. ej minimalt tillsammans EU, vilket kommer för att bli den område inom välden tillsammans högst ställda klimatmål. Då är detta helt nödvändigt för att svensk politik anpassas samt förändras för för att behärska uppfylla dem högt ställda målen.

Genom dessa komponenter är Företagarna övertygade ifall för att oss kunna främja etablering från företag, exportmöjligheter samt nya innovationer vilket utvecklar samhället samt konkret skapar miljö- samt klimatnytta.

Rapporten inleds tillsammans enstaka jämförelse från klimatmålen utifrån den svenska klimatlagen samt betingen från EU.

Därefter presenteras fyra kriterier ifall näringslivets förutsättningar för att ta hänsyn mot, när klimatpolitiken utformas. Kriterierna appliceras sedan på dem förslag likt besitter angivits inom regeringens analys ifall hur Sveriges klimatpolitik bör utvecklas utifrån dem förändringar liksom besitter beslutats alternativt är kapabel förväntas inom EU:s nya klimatlagstiftning.

Världens tuffaste klimatmål

Den europeiska gröna given är EU:s färdplan för enstaka hållbar vetenskapen om resurserhandel och finans inom EU likt bör ”ställa ifall EU:s politik mot en rättvist samt välmående samhälle tillsammans ett modern, resurseffektiv samt konkurrenskraftig vetenskapen om resurserhandel och finans tillsammans nettonollutsläpp 2050 samt där den ekonomiska tillväxten besitter frikopplats från resursförbrukningen”.

Färdplanen, liksom presenterades redan 2019, samlar lagstiftningspaket, strategier samt klimatmålsättningar. Därtill äger enstaka klimatlag fastställts tillsammans två utsläppminskningsmål:

• Utsläppen bör minska tillsammans 55 andel mot 2030 jämfört tillsammans 1990 års nivåer
• EU bör existera klimatneutralt mot 2050, för för att därefter sträva mot negativa nettoutsläpp från växthusgaser.

Det är alltså den gröna given liksom ligger mot bas för den förändring likt idag sker inom EU:s klimatpolitik, tillsammans skärpta krav samt hårdare regleringar för utsläppen.

För för att behärska uppnå dem högt uppsatta klimatmålen mot 2030 samt på sikt klimatneutralitet lanserades lagstiftningspaket passform for 55 inom ramen för färdplanen.

Paketet innehåller uppdaterad samt skärpt lagstiftning på området för klimat, energi samt försändelse samt innehåller såväl nya lagförslag likt förslag på ändringar från befintlig EU-lagstiftning.

Lagförslagen inom passform for 55 innebär enorma förändringar samt kräver konkreta åtgärder från varenda enskilt medlemsland för för att behärska uppnå dem krav samt målsättningar vilket för tillfället kommer för att ställas.

När den nya klimatpolitiken är införd är EU den område inom världen liksom äger dem maximalt långtgående klimatmålen. Dessutom får land, tillsammans tillsammans med land, Tyskland, land i norden samt Luxemburg, detta tuffaste kravet på utsläppsminskning från varenda medlemsländer (se foto 1 nedan).

Det är mot denna bakgrund vilket regeringen avgjorde för att utse professor John Hassler mot utredare tillsammans med uppgift för att ta fram övergripande principer för hur ett samhällsekonomiskt produktiv klimatpolitik är kapabel utvecklas inom ljuset från EU:s klimatmålsättningar samt dem svenska målen.

Rapporten presenterade den 18 oktober 2023 samt kommer för att ligga ner mot bas mot regeringens klimathandlingsplan såsom förväntas presenteras mot årsskiftet 2023/2024.

3.1 Sveriges klimatmålsättningar

En utgångspunkt för förståelse angående målen är kapabel tas inom Sveriges klimatpolitiska ramverk liksom antogs från Riksdagen år 2017.

Ramverket består från enstaka klimatlag, en klimatpolitiskt råd samt en klimatmål.

Klimatlagen (SFS 2017:720) stipulerar för att regeringen bör verka för för att uppfylla klimatmålet samt regelbundet meddela angående utvecklingen. varenda år bör enstaka klimatredovisning inkluderas inom budgetpropositionen samt vart fjärde år bör enstaka klimathandlingsplan tas fram.

Utsläppsminskningsmålet såsom sådant är alltså ej inskrivet inom lagtexten.

Den andra delen från ramverket är detta klimatpolitiska rådet, liksom utgör en tvärvetenskapligt expertorgan tillsammans övning för att undersöka regeringens samlade politik. Klimatmålet innebär för att år 2045 bör utsläppen från växthusgaser från svenskt territorium existera 85 andel lägre än utsläppen år 1990.

detta finns även en etappmål för ESR-sektorn – detta önskar säga vägtrafiken, uppvärmning från egendomar samt mindre energianläggningar – ifall för att minska utsläppen år 2030 samt 2040 tillsammans 63 respektive 75 andel jämfört tillsammans med år 1990. Därutöver tillkommer en etappmål för inhemsk transporter, detta s.k.

Utsläppen år 2030 bör vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990

sektorsmålet, likt stipulerar för att inhemsk transporter, förutom inrikesflyg, bör senast år 2030 minska tillsammans med minimalt 70 andel jämfört tillsammans med 2010.

3.2 EU:s klimatmålsättningar

Utöver dem svenska målen tillkommer den europeiska klimatpolitiken. År 2021 beslutades ifall EU:s klimatlag, såsom revideras år 2023.

Lagen reglerar för att EU:s utsläpp bör minska tillsammans med 55 andel mot 2030, jämfört tillsammans 1990 års nivåer. passform for 55 är detta efterföljande lagstiftningspaket vilket syftar mot för att uppnå målet samt innehåller såväl nya lagförslag vilket förslag på ändringar från befintlig EU-lagstiftning inom områdena klimat, energi samt försändelse.

Tre från lagförslagen rör huvudsektorerna inom EU:s klimatpolitik: EU:s utsläppshandelssystem ETS, ansvarsfördelningsförordningen ESR samt förordningen Markanvändning, förändrad markanvändning samt skogsbruk, LULUCF, såsom behandlas inom rapporten nedan.

3.2.1 EU:s utsläppshandelssystem EU-ETS

EU:s utsläppsrättshandel upprättades 2005 samt innefattar samtliga EU-länder samt Norge, Island, Liechtenstein, Schweiz samt Storbritannien.

Sektorerna liksom omfattas är tillverkande industrier, anläggningar likt producerar el samt värme samt flygtrafiken inom EU. detta uppgår mot 13 000 europeiska anläggningar, varav cirka 750 finns inom landet. Systemet går ut på för att varenda företag måste äga enstaka utsläppsrätt såsom ger rätten för att släppa ut en ton koldioxid.

Möjligheten mot köp mellan företagen medför för att dem tillsammans med lägst kostnader för för att minska sina utsläpp är kapabel sälja mot dem tillsammans med högre kostnader. På så sätt kommer kostnaden för för att minska utsläppen minimeras.

För för att nå 55-procentsmålet inom EU bör utsläppen inom EU-ETS minska tillsammans med 62 andel jämfört tillsammans med 2005 års nivåer mot 2030.

Målet inom EU-ETS definieras från hur många utsläppsrätter såsom tillåts inom systemet samt sedan sköter marknaden utsläppsminskningen. Således finns detta inget direkt mål för dem svenska företagen inom EU-ETS. inom passform for 55 ligger även för att inrätta en separat handelssystem för transportsektorn år 2027, EU-ETS 2.

3.2.2 Markanvändning, förändrad markanvändning samt skogsbruk, LULUCF

En sektion inom uppfyllanden från målet angående -55 andel nettoutsläpp mot 2030 innebär en samlat nettoupptag från träd samt mark för unionen angående 225 miljoner ton, likt regleras inom LULUCF-förordningen samt liksom behandlar absorption samt utsläpp från koldioxid från skogsområde samt mark.

Detta äger även fördelats på medlemsländerna. land måste öka den årliga nettoinlagringen tillsammans 4 miljoner ton jämfört tillsammans med snittet 2016–2018, vilket motsvarar enstaka tioprocentig ökning.

För för att uppnå LULUCF-målet ifall växthusupptag ifall fyra miljoner ton inom svensk skogsområde samt mark är kapabel landet vidta åtgärder vilket ökar lagerhållningen från kol inom svensk skogsområde samt mark, likt exempelvis minskat uttag från biomassa alternativt återställande från våtmarker.

Systemet tillåter även ett viss flexibilitet likt gör detta möjligt för att täcka eventuellt underskott tillsammans med utsläppskvoter från den egna ESR-sektorn. angående en medlemsland besitter minskat mer än målet inom ESR-sektorn, förmå dessa kvoter användas mot för att kompensera inom LULCF-sektorn. detta är även tillåtet för att köpa LULUCF-krediter alternativt ESR-kvotenheter (utsläppsutrymme) från annat medlemsland.

3.2.2 Ansvarsfördelningsförordningen ESR

Den sista delen inom passform for 55 avser utsläppen från ESR-sektorerna, såsom ej inkluderas inom utsläppsrättshandeln, detta önskar säga vägtrafiken, uppvärmning från egendomar, mindre energianläggningar, samt jordbrukets utsläpp.

samtliga medlemsländer tilldelas utsläppsminskningsbeting, där landet tillsammans tillsammans med land i norden, land, Luxemburg samt Tyskland besitter dem tuffaste målen samt bör minska sina utsläpp tillsammans 50 andel utifrån 2005 års nivå fram mot 2030, titta foto 1.

För för att uppnå ESR-målet ges medlemsländerna utrymme för att köpa samt sälja utsläppstilldelningar mellan medlemsländer för för att täcka eventuella underskott.

detta är också möjligt för att behärska använda enstaka begränsad mängd krediter liksom skapas genom absorption från växthusgaser inom LULUCF-sektorn för för att klara sina ESR-åtaganden. Nio medlemsländer får också 2021–2030 utnyttja enstaka begränsad mängd utsläppsrätter för för att behärska kompensera för utsläpp inom sina ESR-sektorer.

Bild 1.

Utsläppsminskning mål inom ESR-sektorn

Sveriges samt EU:s utsläppsminskningsmål för ESR-sektorn skiljer inom referensår. i enlighet med detta svenska etappmålet mot 2030 bör utsläppen existera 63 andel lägre än år 1990, vilket innebär för att dem nationella utsläppen får uppgå mot 20,9 miljoner ton år 2030.

(Givet för att kompletterande åtgärder såsom inlagring från kol inom träd samt mark, negativa utsläpp inom form eller gestalt från bio–CCS samt finansiering från utsläppsminskningar inom andra länder nyttjas fullt ut.) Motsvarande siffra för Sveriges utsläpp i enlighet med EU-målet är 21,7 miljoner ton koldioxid.

Målet från EU är marginellt lägre samt skiljer sig tillsammans med 0,8 miljoner ton från detta svenska målet.

detta är dock ännu så för att detta svenska –50-målet bland detta högst ställda inom Europa, tillika inom världen.

Kriterier för ett konkurrenskraftig svensk klimatpolitik

Utmaningen framöver, när EU:s nya regelverk börjar gälla fullt ut, är för att skapa ett klimatpolitik vilket värnar svensk konkurrenskraft samtidigt likt målen uppfylls.

Nedan beskrivs fyra kriterier angående näringslivets förutsättningar, för regeringen för att ta hänsyn mot när klimatpolitiken utformas.

4.1 Klimatpolitik är nödvändig – dock ej gratis

För detta första måste detta erkännas för att klimatpolitiken är nödvändig dock ej kostnadsfri.

Visst bör detta löna sig för företag för att producera utsläppssnåla varor. detta är all poängen tillsammans med för att sätta en kostnad på koldioxid. Däremot finns detta inget dimma för för att samhället samt näringslivet inom stort gynnas från ett progressiv klimatpolitik.

Den så kallade Porterhypotesen, liksom lanserades första gången från ekonomen Michael Porter 1991, gör gällande för att klimatpolitiken kommer finansiera sig själv genom för att strikta miljö- samt klimatregleringar ger upphov mot innovationer, liksom på sikt lönar sig för företagen samt samhället.

angående detta stämmer förses politiker tillsammans argument för att driva ett progressiv klimatpolitik.

1995 lanserades ett tillväxt från resonemanget kring hypotesen från Porter samt van der Linde samt sedan dess besitter detta gjorts enstaka uppsjö från empiriska tester från Porterhypotesen. Från den empiriska forskningen besitter två versioner från Porterhypotesen utkristalliserats (1).

Den svaga varianten undersöker ifall klimat- samt miljöregleringar leder mot mer innovationer.

Den starka formen från Porterhypotesen utgörs från om ett produktiv klimat- samt miljöpolitik kommer existera självfinansierad genom för att nyttan från innovationerna överstiger kostnaderna.

Det råder ett konsensus ifall för att detta finns stöd för den svaga Porterhypotesen, detta önskar säga för att klimat- samt miljöregleringar driver innovationer inom klimat samt miljö.

detta är ej överraskande för att en kostnad på utsläpp kommer medföra för att företagen försöker hitta lösningar vilket reducerar utsläppen (2).

För den starka hypotesen är dem empiriska underlagen ej lika övertygande. Finansdepartementets expertgrupp för miljöstudier gjorde år 2007 ett grundlig sammanställning från litteraturen samt konstaterade för att detta ej finns något empiriskt stöd för den starka Porterhypotesen (3).

Sedan dess besitter den empiriska litteraturen byggts på. Resultaten är spretiga, tillsammans studier från varierande standard såsom pekar för samt mot. detta spretiga resultatet kunna hänföras mot skillnader inom metoder för undersökning, dataunderlag samt mätmetoder.

Den senaste mer grundlig metaanalysen från empiriska studier påvisar för att detta vanligaste sambandet mellan klimat- samt miljöregleringar samt produktivitet är insignifikant inom statistisk fras – detta önskar säga, detta finns inget samband mellan dessa variabler (4).

Den sammantagna slutsatsen är för att detta ej finns något övertygande empiriskt stöd för den starka Porterhypotesen.

Sverige bör uppfylla målen ifall utsläppsminskningar såsom kommer från EU, dock detta finns inget samhällsekonomiskt argument för för att gå längre än så.

för att göra detta kunna tvärtom skada konkurrenskraften.

4.2 Teknik- samt konkurrensneutrala styrmedel

Utgångspunkten för klimatstyrmedel handlar ifall marknadsmisslyckandet tillsammans negativa externaliteter. Finns detta inget kostnad på koldioxid kommer utsläpp för att ske vilket ökar den globala uppvärmningen. Därför är koldioxidskatter alternativt en utsläppsrättshandelssystem berättigat, för för att internalisera dem externa effekterna – detta önskar säga stimulera mindre utsläpp genom för att höja priset på utsläppsintensiva produkter.

I den bästa från världar äger oss en internationellt kostnad på koldioxid, där företag samt individer möter identisk kostnad.

detta skulle utgöra en teknik- samt konkurrensneutralt styrmedel. Där är oss ej än, dock EU:s utsläppsrättshandelssystem är en god styrmedel, där varenda företag inom systemet möter identisk kostnader. detta medför enstaka konkurrensneutral bräda för varenda företag inom Europa.

Den svenska koldioxidskatten är ytterligare en modell likt äger potential för att artikel både konkurrens- samt teknikneutralt.

Priserna på koldioxid medför för att plikterna inom så små utsträckning likt möjligt påverkar hur företagen samt konsumenterna väljer för att genomföra omställningen.

detta är effektivt, då marknaden samt individer tenderar för att artikel bättre lämpade för att hitta lösningar. Riktade subventioner mot utpekade tekniker samt sektorer medför snedvridningar inom konkurrens mellan olika företag. detta skapar oreda bland näringslivet samt är ej eftersträvansvärt.

Samhället vinner på för att företagen konkurrerar angående för att tillhandahålla dem bästa produkterna samt metoderna för omställningen.

Föreslagna klimatstyrmedel samt andra åtgärder för för att uppfylla klimatmålen bör artikel neutrala genom för att angripa utsläppen samt ej peka ut specifika tekniker alternativt sektorer.

4.3 Stabila spelregler

Näringslivet uppskattar stabila spelregler samt tydliga förutsättningar för för att behärska fatta långsiktiga beslut.

Ryckiga ändringar inom regelverk drabbar företagsinvesteringar likt utgått från tidigare gällande förutsättningar. ett långsiktig hållbar klimatpolitik bygger på mål vilket är inom takt tillsammans med omvärlden samt kostnadseffektiva styrmedel. detta finns flera modell på för att förhastade mål stipuleras samt styrmedel införs utan ett noggrann konsekvensberedning.

detta handlar ifall mål där landet går före andra länder samt styrmedel liksom fördyrar vardagen för detta svenska näringslivet samt allmänheten inom onödan. Sådana mål brukar ej bli långvariga, utan måste revideras för för att dem ej får allmän acceptans.

Lösningen för för att undvika oönskade förändringar är för att inledningsvis införa välbalanserade samt konsekvensbredda mål samt styrmedel.

4.4 Kostnadseffektiva styrmedel

Det sista samt möjligen viktigaste kriteriet är för att landet för ett kostnadseffektiv klimatpolitik.

självklart en från världens tuffaste klimatmål är detta från vikt för att varenda topp gör nytta. detta finns inget utrymme för dyr signalpolitik vilket försämrar företagens konkurrenskraft.

Krav på kostnadseffektivitet bör existera okontroversiellt. Historiken från ineffektiva styrmedel handlar ofta angående för att politiker önskar göra enkla poänger såsom påvisar beslutsamhet.

modell inkluderar plastpåseskatten (5), elcykelstöd (6) samt reduktionsplikten. Den välmenande logiken är för att övertyga omvärlden för att följa landet samt EU inom klimatarbetet. Varken Kina alternativt Indien är emellertid intresserade från dyr klimatpolitik. landet bör inom stället existera en föregångsland inom begrepp från kostnadseffektiv klimatpolitik.

en historiskt modell är införandet från koldioxidskatten år 1991, där land (och land i norden, såsom införde koldioxidskatt året innan) visade ledarskap.

Konkurrenskraftsanalys från Hasslers utredning

Nedan utvärderas en urval från förslagen från Hasslers analys utifrån kriterierna ovan.

Fokus ligger på dem konkreta förslagen inom kategorin utsläppsmål samt regler liksom direkt begränsar nettoutsläppen.

Det nya regelverket tillsammans passform for 55 samt flertalet svenska klimatmål föranledde för att John Hassler fick en regeringsuppdrag för att analysera svenska klimatpolitiken mot EU-reglerna.

Uppdraget förmå ses vilket svar på detta klimatpolitiska ramverkets krav ifall för att titta över dem svenska klimatpolitiska etappmålen för 2030 samt 2040 nära ett skärpning från den europeiska klimatpolitiken.

Utredningen, Sveriges klimatstrategi 46 förslag för klimatomställningen inom ljuset från passform for 55, presenterades den 18 oktober 2023 samt innehöll förslag ifall hur svensk klimatpolitik bör utformas för för att möta dem kommande kraven från EU.

Klimathandlingsplanen bör i enlighet med Klimatlagen presenteras vart fjärde år samt anger detta långsiktiga klimatarbetet för för att uppnå dem nationella målen mot 2030 samt 2045, dock även åtaganden på EU-nivå.

Nedan utvärderas en urval från förslagen från Hasslers analys utifrån kriterierna ovan. Fokus ligger på dem konkreta förslagen inom kategorin utsläppsmål samt regler likt direkt begränsar nettoutsläppen.

5.1. Försiktigt positiva förslag

Övergripande konstaterar Hassler för att den svenska konkurrenskraften fungerar likt ett grundpelare inom omställningen samt för att detta är genom ett klimatpolitik utan stora samhälleliga kostnader vilket oss kunna bli en föregångsland.

Företagarna ställer sig positiva mot ansatsen samt finner även för att detta finns en antal konkreta förslag likt är välavvägda ur en näringslivsperspektiv. Även ifall Företagarna ställer sig allmänt positiva mot förslagen nedan, föreslår oss emellertid några tillägg mot förslagen för för att få största möjliga påverkan för såväl klimatet likt samhällsekonomin.

Förslag 1: Regeringen bör senast den 30 juni 2024 presentera en samlat schema likt säkrar för att landet möter kraven inom EU:s nya klimatlagstiftning.

Näringslivet uppskattar stabila spelregler samt därav är tidiga signaler ifall den kommande klimatpolitiken välkommet.

Samtidigt finns detta frågetecken inom för att hinna göra en gediget analysarbete beneath våren 2024. detta finns flera modell på för att förhastade mål stipuleras samt styrmedel införs utan ett noggrann konsekvensberedning.

Reduktionsplikten är en klart modell, där ett undermålig konsekvensberedning föregick införandet, vilket ledde mot världens näst högsta dieselpriser, ett konsumtion från enstaka tredjedel från världens biodrivmedel samt enstaka försämrad svensk konkurrenskraft genom höga transportpriser.

Detta föranledde ett rejäl sänkning från nivåerna 1 januari 2024, dock även ett ryckighet inom regelverkens utformning. Långsiktigt hållbar klimatpolitik bygger på rimliga mål inom takt tillsammans med omvärlden samt kostnadseffektiva styrmedel.

Förslag 2: Inför en nationellt utsläppshandelssystem för så massiv sektion från ESR–sektorn vilket är praktiskt möjligt.

Basen inom EU:s klimatpolitik är utsläppsrättshandelssystemet, EU-ETS.

detta infördes år 2005 samt innefattar många länder samt olika sektorer. Poängen tillsammans med handeln är för att dem företag såsom äger lägst utgift för för att minska sina utsläpp, säljer utsläppsrätter mot företag tillsammans med enstaka högre omställningskostnad samt på så sätt uppnås målet angående för att minska utsläppen mot lägsta möjliga utgift.

Handeln är frivillig för både köpare samt säljare från utsläppsrätter. Systemet äger fungerat god samt i enlighet med passform for 55 kommer antal utsläppsrätter inom systemet för att succesivt minska.

Utredningsförslaget ifall detta nationella utsläppsrättshandelssystemet vilket bör omfatta så massiv sektion såsom möjligt från ESR-sektorns utsläpp besitter vissa brister.

en handelssystem blir effektivare ju fler sektorer samt länder liksom inkluderas. Då detta handelssystem är nationellt samt primärt träffar transportsektorn, dock även uppvärmning från byggnader, jordbruk, avfallshantering samt småskalig industri, så är uppsidan begränsad. detta förmå jämföras tillsammans EU-ETS 1 liksom omfattar flera länder samt sektorer.

en bredare struktur där företagens kostnader för för att minska sina utsläpp ger potential för köp tillsammans utsläppsrätter. ifall så ej är fallet, likt detta vilket föreslås inom utredningen angående en svenskt struktur, är alternativet tillsammans med enstaka avgift för att föredra, då dem administrativa kostnaderna är grundlig för en handelssystem.

Givet den svenska situationen tillsammans utmaningen för att uppfylla ESR-betingen från EU samt detta kommande ETS 2, förmildras bristen tillsammans enstaka mindre omfattade nationellt handelssystem genom för att systemet kommer för att utvidgas framgent.

detta framtida införandet från ETS 2 medför också för att dem administrativa kostnaderna tillsammans med för att upprätta en handelssystem ändå kommer för att uppstå.

Därutöver hanterar handelssystemet biodrivmedel på en effektivare sätt än enstaka koldioxidskatt. EU:s energiskattedirektiv medför nämligen för att biodrivmedel måste beskattas på identisk sätt liksom fossil diesel samt bensin.

Även dem delar från etanol samt HVO såsom blandas in inom bensinen respektive dieseln beskattas på identisk sätt såsom detta fossila. detta besitter därmed ej funnits några incitament för biodrivmedel inom bränsleskatterna.

För för att således behärska sänka utsläppen inom transportsektorn samt uppfylla klimatmålen inom ESR- sektorn infördes därför reduktionsplikten, ett tvingande team för drivmedelsleverantörer för att blanda in biodrivmedel inom fossilt bränsle, likt enstaka klimatåtgärd.

liksom enstaka resultat från för att biodrivmedel är betydligt dyrare än fossila bränslen samt för att landet valde extremt höga nivåer från inblandning resulterade detta inom för att land fick en från världens högsta dieselpriser.

Ett handelssystem såsom ej kräver utsläppsrätter för biodrivmedel är effektivare än reduktionsplikten.

Desto mer klimatvänligt bränsle såsom används, ju mindre utsläppsrätter behövs. Sänks samtidigt bränsleskatterna, såsom är desamma för biodrivmedel samt fossila bränslen, skapas tydliga incitament för att använda förnybart bränsle samtidigt vilket priset hålls nere.

Ur detta perspektiv framstår en nationellt handelssystem vilket en bättre sätt för att uppnå dem svenska ESR-målen än alternativet tillsammans koldioxidskatter samt ett reduktionsplikt.

från förslaget följer även för att bränsleskatterna bör läggas på EU:s miniminivå.

Förslag 3: land bör omfatta enstaka så massiv andel från dem svenska ESR-utsläppen likt är möjligt inom EU:s nya utsläppshandelssystem EU ETS 2. inom princip all användning från fossila drivmedel, dvs.

även sjötrafik samt arbetsmaskiner inom jord- samt skogsbruk, bör inkluderas.

Utsläppen från transporter står ungefär för enstaka tredjedel från EU:s totala utsläpp samt är enstaka kamp för för att uppnå målet angående -55 andel nettoutsläpp mot 2030. Hitintills besitter transportsektorn likt samtliga ESR-sektorer varit enstaka nationell angelägenhet.

dem flesta länder besitter någon variant från koldioxidskatt på diesel samt bensin, dock även olika typer från stöd (för elbilar) samt varianter från reduktionsplikten. Flera länder besitter dock haft relativt låga skatter på bränsle vilket ej är linje tillsammans EU:s mål. Då gemensamma EU-skatter är svåra för att implementera på bas från medlemsländernas vetorätt, uppkom diskussionen angående en omfatta transporter inom den befintliga utsläppsrättshandeln.

Förslaget är för att mot 2027 upprätta en separat handelssystem för transportsektorn, ETS-2, liksom senare bör införlivas inom ETS 1. Kompromisser inom förhandlingarna kring ETS 2 äger dock medfört för att systemet uppvisar grundlig problem.

Grunden inom en handelssystem är för att detta ej agerar någon roll fanns utsläppsminskningen sker.

Är detta mer prisvärd för att minska utsläppen inom landet än inom Tyskland medför handeln för att svenska utsläppsminskningar finansieras från tyska företag. Således vore detta naturligt för att lyfta ut transportsektorn ur dem nationella betingen inom ESR, vilket definierar utsläppsminskningar inom medlemsländernas territoriella gränser.

Dessvärre är förslaget angående ETS 2 ej designat på en sådant sätt. Utsläppsminskningarna för transportsektorn måste fortsatt ske inom Sveriges gränser, vilket förtar läka poängen tillsammans enstaka utsläppsrättshandel.

Företagarna anser för att förslaget inom utredningen skulle behärska bidra mot för att klimatmålen nås.

självklart resonemanget ovan bör dock landet agera för för att ETS 2 utformas på en mer effektivt sätt, där klimatmålen nås, dock mot enstaka lägre utgift likt därmed gynnar konkurrenskraften.

Regeringen bör därför jobba aktivt för för att dem nationella ESR-kraven ej bör gälla för dem sektorer likt ingår inom ETS-2.

detta önskar säga en renodlat ETS 2 såsom är separerat från dem territoriella målen inom ESR-betinget. Därefter förmå fler sektorer inkluderas inom handelssystemet.

Förslag 6: Uppdra åt miljömålsberedningen för att skärpa transportsektormålet. en skarpare mål bör äga elektrifiering från transportsektorn inom fokus.

en hårt formulerat sektorsmål formulerat inom begrepp från bokförda nationella utsläpp behövs ej längre.

Klimatstyrmedel bör angripa utsläppen samt ej peka ut tekniker för för att genomföra omställningen. Principen springer ur för att näringslivet är bättre rustat än offentliga tjänstepersoner samt politiker för att förutspå framtida lösningar.

detta svenska sektorsmålet för utsläppsminskningar inom just transportsektorn är en avsteg från principen ifall neutrala styrmedel. Målet är en utpekande angående för att utsläppsminskningen måste ske inom enstaka bestämd sektor.

Mycket talar för för att detta är relativt kostsamt för att minska utsläppen inom transportsektorn.

för att då gå före tillsammans tuffa mål inom just den sektorn är således enstaka dyr åtgärd. Varken den samlade svenska konkurrenskraften, samhällsekonomin alternativt klimatet vinner på för att just land bör minska sina utsläpp inom enstaka unik zon. Således är detta välkommet för att slopa sektorsmålet, dock för att detta bör ersättas tillsammans med en elektifieringsmål motsäger kriteriet angående teknikneutralitet.

Elektrifieringsmålet bör således breddas mot ett fossilfri transportsektor likt även inkluderar tekniker liksom exempelvis biogasbilar från olika slag.

Biogas är en förnybart bränsle samt framställs genom rötning från mot modell livsmedelsavfall, gödsel alternativt avloppsslam. Biogas ger därför massiv klimatnytta samt i enlighet med energimyndigheten kunna fordon vilket körs på svensk biogas sänka koldioxidutsläppet mot nästan identisk nivå liksom för enstaka elbil.

Förslag 7: Snvänd ansvarsfördelningen ESR:s flexibilitetsmekanismer inom den mån detta underlättar uppfyllandet från kraven på Sverige.

Förslag 8: Starta förhandlingar tillsammans med EU-länder tillsammans med låga utsläppsminskningsbeting ifall framtida köp från ESR kvotenheter.

I linje tillsammans ett kostnadseffektiv klimatpolitik är förslag 7 samt 8 väsentliga för land för att uppfylla sina klimatmål från EU på en sätt såsom värnar konkurrenskraften.

Flexibilitetsmekanismen inom passform for 55 är en viktigt verktyg för för att få länder likt kommit långt inom sin omställning för att finansiera utsläppsminskningar inom andra länder samtidigt liksom EU:s övergripande mål angående utsläppsminskningar nås mot ett lägre utgift.

Ur en europeiskt klimatperspektiv finns detta ej en självändamål för att minska utsläppen inom vissa länder, då detta finns en utsläppstak för all EU vars uppfyllnad regleras från utsläppsrätterna. självklart den konstruktionen kommer utsläppsbudgeten för att följas samt klimatmålen nås oavsett angående land använder sig från möjligheten för att sälja alternativt köpa krediter från andra länder.

Då omfattningen från dessa utsläppsrätter inom ESR-sektorn är begränsade, är detta från vikt för land för att anlända inom gång tillsammans förhandlingar.

Tyskland besitter redan köpt kvotenheter motsvarande 11 miljoner ton koldioxid från Bulgarien, Tjeckien samt Ungern.

Förslag 9: organisera för för att överföra utsläppsrätter från EU ETS 1 mot den svenska ESR–sektorn.

Fortsatt inom linje tillsammans med enstaka kostnadseffektiv klimatpolitik bedömer Hassler (2023) för att detta kommer artikel dyrare för att minska utsläppen inom den svenska ESR-sektorn jämfört tillsammans med priset på utsläppsrätter inom ETS 1.

ett överföring från utsläppsrätter reducerar således kostnaden för att uppnå målet.

5.2 Konkurrenshämmande samt ineffektiva förslag

I utredningen föreslås en antal förslag likt strider mot någon alternativt flera från dem kriterier såsom är stipulerade för enstaka konkurrenskraftig klimatpolitik.

detta handlar dels angående kostsam ineffektiva styrmedel, dels för att staten aktivt bör bistå näringslivet inom strukturomvandlingen mot klimatneutralitet. energisk näringspolitik tillsammans med riktade stöd snedvrider konkurrens samt är sällan en anvisning för framgång.

Inte heller, vilket regeringen brukar påstå, är den tillräcklig för målet om nollutsläpp 2045

modell inkluderar satsningar på etanol (7).

Förslag 13. Behåll malusdelen inom fordonsbeskattningen samt överväg för att öka samt förlänga den samt göra den mer progressiv.

Bonus-malus fanns en styrmedel liksom introducerades den 1 juli 2018. Bonusen utgjordes från en direkt stöd för inköp från miljöbilar samt malusen innebar enstaka förhöjd fordonsskatt på fossilbilar.

Klimatbonusen blev tagna försvunnen år 2022 dock malusen finns kvar.

Utvärderingar från styrmedlet äger påvisat för att detta är en kostsamt sätt för att minska transportsektorns koldioxidutsläpp (8). Därutöver finns detta även koldioxidskatten samt reduktionsplikten såsom redan internaliserar trafikens utsläpp.

Det finns redan en förslag inom utredningen angående för att presentera en utsläppshandelssystem, vilket kommer för att medföra för att transportsektorns utsläpp fullt ut internaliseras, vilket medför för att enstaka progressiv malusdel inom fordonsbeskattningen blir obsolet.

Detta är en förslag såsom ej bör inkluderas inom klimathandlingsplanen.

Förslag 16.

Öka den offentliga finansieringen från Bio-CCS inom Sverige.

Bio Energy Carbon Capture and Storage, Bio-CCS, även kallat BECCS- teknik, innebär för att koldioxidutsläpp från förbränning från biobränslen, exempelvis inom en kraftvärmeverk, fångas in samt lagras.

Eftersom förbränningen kommer från biogent ursprung finns detta möjligheten för att producera så kallade negativa utsläpp.

Samma teknik förmå användas nära fossil förbränning, vilket exempelvis större punktutsläpp från koldioxid, nära kolkraftverk, gaskraftverk, stålverk samt cementindustrier, dock kallas då för Energy Carbon Capture and Storage, CCS.

mot skillnad från Bio-CCS skapas ingen negativa utsläpp eftersom detta tillförs nytt koldioxidutsläpp mot atmosfären, utan inom stället är målet för att minska fossila utsläpp.

Detta är kapabel bli ett nödvändig banbrytande teknik för för att minska utsläppen. Samtidigt finns detta få inom storskalig produktion, investeringarna är enorma samt detta finns heller inga operativ affärsmodeller.

Detta bör artikel ett sektion inom detta svenska klimatarbetet, dock för att peka ut samt subventionera vissa specifika lösningar förmå existera både innovationshämmande samt förvränga konkurrensen. Däremot bör statliga medel behärska finansiera negativa utsläpp, oavsett vilken teknik vilket används.

Förslag 33.

Inför ett klimatbonus mot varenda hushåll.

Ett från världens tuffaste klimatmål är ett prov, dock lösningen är ej generella stöd mot allmänheten alternativt subventioner. för att detta offentliga, inom detta fall EU, ställer krav för för att sedan ersätta allmänheten är ingen utmärkt politik.

detta är populistisk väg för att gå. Subventioner är heller ej en långsiktigt hållbart styrmedel, detta medför snarare för att förutsättningar för näringslivet för att organisera sin aktivitet blir instabila. inom stället bör politiker eftersträva ett så kostnadseffektiv klimatpolitik liksom möjligt.

5.3 utmärkt inriktningar dock oprecisa förslag

Utöver dem konkreta åtgärderna ifall mål samt svenska styrmedel, föreslås inom utredningen en antal förslag likt är från mer allmän karaktär.

Genom det finns nu skarpa krav på plats för att EU:s totala utsläpp ska minska med 55 procent till år 2030, inom fler sektorer än tidigare

Ur en näringslivsperspektiv är förslag angående enstaka stadig energiförsörjning välkommet.

Företagare drabbades hårt från dem höjda elpriserna samt flera från våra medlemmar aviserade beneath elkrisen 2022 för att dem riskerade såväl neddragningar på investeringar liksom varsel från anställda. detta är givetvis enstaka seriös situation för Sveriges småföretagare samt kurera samhällsutvecklingen.

Kommuner besitter också uppgett för att dem gått miste angående såväl företagsetableringar likt laddinfrastruktur på bas från begränsningar inom elnätet.

En större utbyggnad från område elproduktion samt elnät är helt nödvändigt för för att producera en kraftig energisystem.

Företagarnas önskar även öka möjligheter för att ta existera på spillvärme från industrier samt verksamheter.

Företagarna ställer sig även positiva mot förslag ifall för att effektivisera miljötillståndsprocesser. Samtidigt ser oss också en behov från för att reformera Miljöbalken såsom inom flera fall är en regelrätt hinder mot klimatomställningen.

land äger exempelvis unik tillgång mot sällsynta jordartsmetaller, dock på bas från hårda miljökrav samt långa tillståndsprocesser riskerar oss inom stället för att gå miste ifall såväl viktiga tillgångar mot klimatomställningen likt investeringar samt exportmöjligheter.

Mot denna bakgrund är detta därför välkommet för att utredningen, angående än oprecisa inom utformning, lyfter behoven från för att stärka försörjningstryggheten inom energisektorn samt effektivisera tillståndsprocesser.

Slutsats

EU är den distrikt inom världen, efter reformeringen från EU:s klimatpolitik, tillsammans dem maximalt långtgående klimatmål samt dessutom besitter land detta enskilt tuffaste kravet på utsläppsminskning från varenda medlemsländer. tillsammans EU:s nya politik finns detta ej utrymme för symboliska handlingar.

bör landet lyckas samt dessutom fortsatt existera en föredöme inom klimatområdet behöver oss artikel inom framkant genom för att utforma ett klimatpolitik liksom gör avgörande nytta mot lägsta möjliga utgift samt samtidigt bidra mot ett ökad tillväxt.

John Hasslers analys är en steg mot en skifte inom klimatpolitiken vilket krävs för för att behärska sänka utsläppen samt uppfylla klimatmålen tillsammans bibehållen alternativt ökad konkurrenskraft.

Beträffande dem konkreta förslagen välkomnas en nationellt utsläppsrättshandelssystem för ESR-sektorn.

detta är ej enstaka optimal utformning på en sådant struktur tillsammans enbart en nation samt primärt enstaka zon, dock överträffar alternativet tillsammans ett hög reduktionsplikt samt bränsleskatt.

Ett välkomnade betingar dock för att dem administrativa kostnaderna för upprättande från systemet hålls nere samt för att detta kommande ETS 2 är kapabel nyttja identisk struktur.

Därutöver följer även för att både bränsleskatter samt reduktionsplikten läggs på EU:s miniminivå. På lite längre sikt bör landet jobba för en renodlat ETS 2 likt är separerat från dem territoriella målen inom ESR-betinget.

Vidare är detta väsentligt för att land använder dem tillåtna flexibilitetsmekanismerna samt därmed köper krediter från länder liksom besitter överträffat sitt klimatmål.

självklart för att EU idag besitter satt ett utsläppsbudget såsom sätter en överdel för hur många såsom får släppas ut årligen för för att EU bör nå klimatmålen, vars uppfyllnad regleras från utsläppsrätterna (då antalet utsläppsrätter inte någonsin överstiger taket kommer den förutbestämda nivån bibehållas), finns detta inget självändamål för att minska utsläppen inom en visst nation.

Oavsett angående land väljer för att köpa krediter från andra länder vilket besitter överträffat sitt utfall på klimatområdet alternativt ifall oss reducerar utsläppen nationellt kommer utsläppen fortsatt artikel inom linje tillsammans EU:s utsläppsbudget. Skillnaden är för att angående land väljer för att köpa krediter kommer oss sannolikt nå våra nationella klimatmål från EU mot en många lägre kostnad än vad oss skulle gjort angående oss minskade utsläppen nationellt.

Samtidigt skapar flexibilitetsmekanismer incitament för länder tillsammans med lägre BNP såsom ej äger kommit lika långt inom omställningen (och likt fått en lägre beting för att uppfylla) för att minska utsläppen.

Genom för att överprestera samt minska utsläppen mer än deras mål får länderna mot godo krediter vilket dem sedan kunna sälja mot en högre kostnad än vad utsläppsminskningarna kostade. Effekten blir för att rikare länder, vilket besitter kommit längre inom klimatomställningen dock samtidigt fått högre ställda krav från EU för att minska utsläppen, bidrar mot för att återstående länder ställer ifall inom enlighet tillsammans EU:s krav.

Samtidigt når båda länderna klimatmålen på en kostnadseffektivt sätt.

Som resonemanget visar ovan är flera från dem förslag vilket presenterades inom regeringens senaste klimatutredning väl avvägda ifall dem utformas på rätt sätt tillsammans vissa tillägg.

Regeringens politik ger inte svar på hur Sveriges klimatmål till 2030 ska nås

dock samtidigt innehåller utredningen förslag likt ej helt överensstämmer tillsammans ett konkurrenskraftig omställning.

Utredaren John Hassler önskar för att land inför en elektifieringsmål inom transportsektorn. många talar för för att detta är relativt kostsamt för att minska utsläppen inom transportsektorn.

för att då gå före tillsammans tuffa mål just där är sannolikt ett dyr åtgärd. Således är detta välkommet för att slopa sektorsmålet dock för att detta bör ersättas tillsammans med en elektifieringsmål motsäger kriteriet ifall teknikneutralitet. Elektrifieringsmålet bör således breddas mot fossilfri transportsektorn där exempelvis gasbilar kunna inkluderas.

Av identisk anledning ställer sig Företagarna skeptiska mot dem offentliga medel vilket föreslås mot bio- CCS.

Tekniken är kapabel anlända för att spela ett betydelsefull roll för klimatomställningen, dock för att subventionera just denna teknik riskerar för att förvränga samt fördyra processen. Däremot skulle staten behärska fokusera på för att köpa negativa utsläpp samt därmed lämna utrymme mot andra tekniker för att utvecklas sidled tillsammans med bio-CCS.

För för att minska utsläppen från atmosfären, besitter Företagarna tidigare föreslagit inom rapporten Reduktionspliktens kommande enstaka negativ koldioxidskatt.

detta innebär för att för sådana åtgärder likt reducerar mängden koldioxid inom atmosfären införs ett negativ koldioxidskatt. ifall man tar täckt område likt modell, beskattas inom ljus företag för försäljning från varor från skogsbruk. Omvänt skulle företag samt individer likt planterar skogsområde, vilket lagrar koldioxid ur atmosfären, behärska få ett minskad avgift för detta, inom proportion mot mängden koldioxid såsom fångas.

Incitament likt både ökar den naturliga kolsänkan samt dem tekniska lösningarna för negativa utsläpp skulle sannolikt spela ett massiv roll för för att minska utsläppen på en kostnadseffektivt sätt.

Slutligen behöver också förslaget ifall för att behåll malusdelen inom fordonsbeskattningen adresseras.

År 2050 ska EU bli världens första klimatneutrala kontinent

detta fanns en ineffektiv struktur likt äger spelat ut sin funktion. öka samt förlänga den samt göra den mer progressiv är överflöd. detta finns redan en förslag inom utredningen angående för att presentera en utsläppshandelssystem vilket kommer för att medföra för att transportsektorns utsläpp fullt ut internaliseras, vilket medför för att ett progressiv malusdel inom fordonsbeskattningen blir obsolet.

När detta idag finns enstaka öppning för för att reformera politiken, är Företagarnas förhoppning för att regeringen idag genomför välavvägda förslag vilket faktiskt sänker utsläppen samt bidrar mot en rikt samt konkurrenskraftigt näringsliv.

detta handlar dels ifall välutformade klimatstyrmedel vilket bygger på kostnadseffektivitet, teknikneutralitet samt långsiktig stabilitet. Dels ifall enstaka operativ infrastruktur samt en företagsklimat såsom gynnar etablering samt innovationer. tillsammans dessa komponenter äger land goda förutsättningar för att uppnå klimatmålen, öka konkurrenskraften samt existera enstaka förebild för andra länder för att ta efter.

Medlemskapet ger dig rabatter, rådgivning samt nätverk.