Hur ofta ska en pedagogisk utredning göras

Dyslexi äger genom åren definierats på olika sätt. Numera anser man för att läs svårigheter beror på brister inom fonologisk medvetenhet samt bearbetning. 

Två vanliga definitioner från läs svårigheter är formulerade från Høien samt Lundbergs (2013) samt Lyon, Shaywitz samt Shaywitz (2003).

Båda definitionerna betonar för att läs svårigheter ej påverkar språket allmänt utan för att detta handlar angående för att äga svårt för att avkoda samt för att stava. dem betonar också för att svårigheterna är medfödda samt ej beror på brister inom undervisningen. samt man poängterar för att svårigheterna är direkt knutna mot läsning, ej mot någon ytterligare nedsättning inom utvecklingen.  

Det krävs ingen bedömning för för att ett student inom läs- samt skrivsvårigheter bör få stöd inom struktur från ytterligare anpassningar alternativt särskilt stöd.

detta centrala är ej ifall nedsättningen medför ett bedömning alternativt ej, utan för att man äger svårigheter samt behöver stöd inom sitt lärande.

Det är ej reglerat vem liksom äger rätt för att ställa enstaka dyslexidiagnos. Den likt besitter tillräcklig förståelse angående funktionsnedsättningen samt kompetens inom utredningsförfarande förmå ställa diagnosen.

Inom hälso- samt sjukvård ställs medicinsk bedömning i enlighet med en klassifikationssystem. Skolan bör ej använda sjukvårdens klassifikationssystem, dock skolan bör utreda, känna igen samt konstatera ett svårighet såsom mot modell lässtörning. Personer inom ett samt identisk yrke besitter olika kompetens för för att göra läs- samt skrivutredningar.

Kommuner samt regioner äger valt olika sätt för att genomföra läs- samt skrivutredningar. 

Om analys från läs svårigheter på Vårdguidens webbplats

Kartläggning från skolsituation samt läs- samt skrivfärdigheter

En kartläggning beskriver hur ett elevs styrkor samt svårigheter ser ut på skol-, grupp- samt individnivå.

På skolnivå kunna detta handla angående hur skolan organiserar sin aktivitet samt fördelar sina tillgångar. På gruppnivå förmå detta handla hur lärmiljö samt utbildning är organiserade.

På individnivå kunna man illuminera tidigare ytterligare anpassningar samt vilket dem äger lett mot. inom den kartläggningen är kapabel också elevens samt vårdnadshavares perception ingå.  

Kartläggningen förmå innehålla områden som:

• bakgrundsbeskrivning 
• elevens, vårdnadshavares samt lärares uppfattning 
• pedagogiska förutsättningar
• kartläggning från läs- samt skrivfärdigheter.

Bakgrundsbeskrivning

Bakgrundsbeskrivningen förmå mot modell ta upp: 

• genomförda kartläggningar
• utredningar
• extra anpassningar
• åtgärdsprogram
• övrigt, såsom skolbyten, närvaro, annat modersmål, syn- samt hörselbedömning. 

Samtal tillsammans med eleven

Självklart är detta nödvändigt för att ta sektion från elevens perspektiv.

Målet tillsammans samtalet är för att ta sektion från elevens erfarenheter, idéer samt åsikter. Ofta besitter eleven själv också konkreta förslag på hur lärmiljön kunna utvecklas.

Lärare samt andra vuxna samtalar inom många olika kontext tillsammans med studenter, dock detta finns utmaningar samt möjligheter inom just en utforskande konversation.

Vissa studenter uppskattar lugnet samt strukturen inom en avgränsat diskussion. andra samtalar hellre spontant inom anslutning mot enstaka handling. detta finns studenter vilket utan bekymmer förmå svara på frågor samt berätta ifall sånt dem varit tillsammans ifall, medan andra är mer avvaktande samt fåordiga.

Man får försöka hitta detta sätt såsom passar den enskilda eleven bäst. inom diskussion tillsammans med studenter tillsammans kommunikativ alternativt kognitiv funktionsnedsättning krävs detta för att man är ytterligare lyhörd. Ibland behövs detta särskilda strategier liksom underlättar för eleverna för att berätta ifall sina erfarenheter.

Råd för en utforskande samtal:

• Berätta ifall syftet tillsammans samtalet – samt för att eleven bör säga mot ifall detta är något likt ej får föras vidare mot någon annan. 
• Utgå gärna från konkreta händelser samt aktiviteter liksom observeras inom lärmiljön
• Ställ först lockande, enkla samt öppna frågor samt övergå sen mot mer specifika frågor likt bygger på detta likt eleven tidigare sagt.
• Använd uppmaningarna berätta, förklara alternativt beskriv inom öppna frågeformuleringar.
• Frågor likt förmå locka fram idéer samt lösningar är kapabel inledas: Hur tänker ni nu?

  Hur önskar ni gå mot väga? vilket tror du?

• Frågorna skall existera utforskande samt ej påståenden vilket skall bekräftas alternativt förkastas från eleven. 
• Ställ enstaka fråga inom taget samt vänta in elevens svar. Ge eleven period för att formulera sina tankar. 

Tänk på att:

• samtalets avsikt är för att få känna till mer angående elevens upplevelser
• anpassa språket mot elevens förmåga 
• förmedla för att detta är eleven såsom är specialist på sin situation
• lyssna mer än för att prata själv, dock svara på elevens frågor 
• berätta för eleven vad liksom kommer för att hända tillsammans detta liksom äger blivit sagt samt hur detta skall följas upp, mot modell ifall detta blir fler diskussion för för att följa upp samt för för att prata ifall eventuella förändringar.

I Specialpedagogiska skolmyndighetens sammanfattning Delaktighet – en arbetssätt inom skolan, finns mer kunskap ifall utforskande konversation samt observationer.

Delaktighet – en arbetssätt inom skolan.

Pedagogiska förutsättningar 

I enstaka lärorik analys kartlägger samt observerar man elevens förutsättningar för lärande på skol-, samling samt individnivå samt hur detta hänger samman tillsammans verksamhetens pedagogiska, sociala samt fysiska miljöer. 

Områden för att kartlägga kunna mot modell vara:

• tillgång mot digitala verktyg
• elevens delaktighet
• möjligheten för att redovisa insikt på olika sätt
• möjligheten för att skilja lästräning från kunskapsinhämtning
• hur detta särskilda stödet är organiserat
• vilka rutiner såsom finns på skolan för tidig upptäckt, uppföljning, handlingsplan för läs- samt skrivsvårigheter 
• gruppsammansättning
• läs- samt skrivfärdigheter.

Att välja kartläggnings- samt utredningsmaterial

Individuella tester är från massiv innebörd för för att få fördjupad resultat angående enskilda elevers styrkor samt svagheter.

dem individuella testerna äger andra syften än screeningen samt saknar därför ibland normer för jämförelse från resultaten. tillsammans individuella tester är kapabel man undersöka hur eleven arbetar tillsammans med enskilda data. Testet förmå också ge upplysning angående vilket stöd eleven är inom behov från. För för att testsituationen bör existera tillförlitlig bör instruktionerna inom manualen följas utan avvikelser.

I enstaka läs- samt skrivutredning används ofta både normerade samt kvalitativa (icke-normerade) tester.

Screeningtesterna bör existera standardiserade samt normerade för för att artikel en utmärkt underlag för granskning samt uppföljning. 

Ett standardiserat test besitter hög validitet samt reliabilitet samt är normerat. en tests tillförlitlighet mäts inom validitet samt reliabilitet.

Validitet är en mått på hur väl testet mäter detta likt bör mätas. Reliabilitet beskriver hur tillförlitligt samt precis ett mätning genomförs. När reliabiliteten är hög är andelen slumpmässiga mätfel låg samt resultatet blir detsamma nära upprepade mätningar. 

Ett normerat test är ej ständigt standardiserat.

för att en test är normerat innebär ej för att detta är en mått på standard alternativt på för att testet mäter detta säger sig för att mäta på en tillförlitligt sätt. detta är endast en sätt för att tolka en testresultat för ett skola inom förhållande mot hur andra svarat på identisk test.

för att göra ett normering innebär för att ett lag genomför en test samt utifrån resultatet beräknas medelvärde samt standardavvikelser (spridningen) för gruppen. Dessa mått används sedan för för att jämföra individuella konsekvens tillsammans med normgruppens.

Normerade, standardiserade tester bedöms vanligtvis efter stanineskalan samt percentilskalan.

Stanine bedöms efter enstaka niogradig skal där stanine 1 är detta lägsta värdet samt stanine 9 detta högsta. Resultatet stanine 4–6 motsvarar medelvärde för åldern alternativt årskursen. Percentil bedöms i enlighet med ett 100-gradig skal.

angående ett skola besitter percentil 15 innebär detta för att 15 andel från eleverna inom enstaka viss årskurs alternativt ålder får lägre påverkan än eleven, medan 85 andel från eleverna får en högre resultat. 

Sammanfattande bedömning

I den sammanfattande bedömningen görs ett granskning från hur skolan är kapabel utforma samt justera lärmiljöerna inom verksamheten, undervisningens innehåll samt förslag mot metoder för för att producera förutsättningar för den enskilda eleven.

ett analys är kapabel visa för att enstaka student är inom behov från särskilt stöd dock också för att detta finns förutsättningar för för att producera ett bättre lärmiljö utan för att upprätta en åtgärdsprogram. 

Den sammanfattande bedömningen är kapabel innehålla: 

• resultat samt analys
• slutsats
• förslag mot pedagogiska åtgärder.

Pedagogiska åtgärder

De pedagogiska åtgärderna på skol-, grupp- samt individnivå bör utgå ifrån utredningens påverkan samt bedömning.

Åtgärderna bör följas upp samt utvärderas.

När eleven är delaktig inom för att utforma åtgärderna ökar förutsättningarna för för att stödet bör få konsekvens. Delaktighet handlar ifall elevens rätt för att uttrycka sin fras, bli lyssnad på samt mot inflytande. 

I utarbetandet från åtgärdsförslagen är fördelningen mellan kompensation samt träning enstaka nödvändig sektion för att förhålla sig mot utifrån ålder samt årskurs.

Efter genomförd läs- samt skrivutredning

Utredningens effekt förankras hos skolans elevhälsa.

Elevhälsan planerar hur utredningens förslag på pedagogiska åtgärder bör genomföras samt följas upp inom samråd tillsammans eleven. Resultatet från utredningen delas tillsammans med eleven samt vårdnadshavare.