Vilka jordarter har lägst hållfasthet
Jords tekniska egenskaper
För varenda undersökningar gäller för att jordproven liksom undersöks måste artikel framtagna vid en särskilt sätt till för att existera representativa på grund av detta aktuella jordmaterialet.
Kornstorleksfördelning
En egenskap likt bestäms ofta samt likt ger omväg resultat angående flera andra attribut existerar kornstorleksfördelningen.
Den äger innebörd till hur enkel detta existerar för att packa en jordmaterial mot en stabilt lager, hur tjälfarligt (hur många jorden expanderar då vattnet inom den fryser) detta existerar och om detta existerar lämpligt såsom dräneringsmaterial.
Jordart är ett begrepp som används när man vill uttrycka jordens innehåll av sönderdelat berg, exempelvis morän, lera, rester av organismer exempelvis torv, dy eller kemiska utfällningar exempelvis kalkgyttjadetta existerar t.ex. enklare för att packa en ämne stabilt ifall kornen existerar olika stora på grund av då passar dem små kornen in inom hålrummen mellan dem stora kornen. inom dräneringen däremot önskar man äga hålrum mellan kornen samt då passar detta förbättrad ifall varenda kornen existerar lika stora.
Av tradition används kornstorleksfördelningen såsom bas på grund av både geologisk samt geoteknisk kategorisering från mark.
Kornstorleken används även till för att att ge ett namn till någon eller något olika bergmaterialprodukter, t.ex. 0-2 alternativt 0-18.
I finkorniga kohesionsjordar (lerjordar) är den odränerade skjuhållfastheten oftast styrande direkt efter en belastningsändringinom detta sistnämnda fallet visar siffrorna vilken diameter dem minsta samt största kornen inom materialet äger, mätt inom millimeter.
Egenskapen bestäms tillsammans hjälp från siktning genom enstaka serie nät tillsammans olika täthet. Avstånden mellan trådarna inom nätet antas motsvara kornstorleken.
Permeabilitet
Permeabiliteten visar hur många en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig jorden släpper igenom.
Egenskapen äger betydelse då man bör välja dräneringsmetod liksom då man bedömer tjälfarlighet samt lakningshastighet. Grus har upphöjd permeabilitet samt dricksvatten dräneras fort igenom en gruslager utan för att bli stående.
Här är en översiktlig guide för jordarters olika egenskaperinom mark tillsammans nedsänkt permeabilitet tar dräneringen utdragen tidsperiod samt detta förmå behövas extra åtgärder, såsom något som är kortvarigt eller inte permanent extrabelastning ovanpå jorden, dränerande lager (vertikaldräner) eller mot samt tillsammans undertryck (sug), på grund av för att ett fåtal försvunnen vattnet.
En jords permeabilitet påverkas från materialets kornstorleksfördelning, vilka mineral jorden innehåller, vilken struktur mineralkornen har och hur många atmosfär samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig jorden innehåller.
Även vattnets attribut såsom temperatur samt viskositet agerar roll.
Den cementerande egenskapen vilket finns hos vissa ämne, mot modell ett sektion alternativa anläggningsmaterial, besitter innebörd till permeabiliteten vid längre sikt.
Kapillaritet och kapillär stighöjd
Det existerar viktigt för att uppleva mot den kapillära stighöjden i samband tillsammans med tjälfrågor (frågor vilket rör hur många jorden expanderar då vattnet inom den fryser), bestämning från dräneringsdjup, dimensionering från kapillärbrytande skikt samt evaluering från porvatten- samt jordtryck.
Kapillaritet existerar enstaka vätskas förmåga för att, mot resultat från ytspänning, stiga alternativt behållas kvar inom en rör alternativt en poröst ämne, mot exempel ett jordmaterial.
enstaka jords största kapillära stighöjd existerar den höjd mot vilken vattnet därför småningom stiger inom ett jordpelare vilket tillsammans med sin nederända står inom vatten.
De normalt tjällyftande jordarnas kapillaritet ligger mellan 2 samt 10 meter.
Brunjord kännetecknas att den är näringsrik, har ett högt pH och innehåller ett rikt liv av mikroorganismer och daggmaskardetta existerar mark tillsammans med kornstorlek runt 0,006-0,06 millimeter. vilket jämförelse kunna nämnas för att maximal kapillaritet på grund av småsten existerar 0-5 centimeter. detta existerar därför småsten kunna användas som kapillärbrytande skikt, detta önskar säga ett skikt liksom bryter alternativt hejdar den kapillära stigningen. Den tidsperiod detta tar för att nå den största kapillära stighöjden varierar många mellan olika mark beroende vid deras permeabilitet.
De räknas som icke tjälfarliga jordarterinom lera kunna detta ta flera månader, inom finkornig jordart några månader samt inom småsten ingen tidsperiod alls. Detta besitter innebörd på grund av jordens tjälfarlighet.
Tjällyftning hänger ihop tillsammans jords kapillära vattenuppsugningsförmåga samt uppsugningshastighet. dem tjälfarligaste jordarna utmärks från för att dem existerar tillräckligt finkorniga för kapillär vattenuppsugning, dock samtidigt tillräckligt genomträngliga till snabb vattentillförsel underifrån.
Siltrika mark äger därmed störst förutsättningar på grund av stora tjällyftningar.
Sand och grus tillhör friktionsjordarna och en slänt i sand eller grus kan bli nästan obegränsat hög, så länge som lutningen inte överstiger friktionsvinkeln (ca 30–40°)Jordlagerföljden, hur väl packad jorden existerar och vattentillgången besitter även massiv betydelse.
Deformationsegenskaper
En jords deformationsegenskaper beskriver hur många materialet trycks ihop då detta belastas, samt äger innebörd exempelvis på grund av hur många jorden sätter sig angående en bostad byggs vid den. Deformationsegenskaperna är beroende från bland annat kornstorleksfördelningen, permeabilitet, vatteninnehåll och tidigare tryck från jorden.
Vid enstaka given tryck trycks enstaka med små korn, vattenmättad mark ihop mer än enstaka grovkornig mark eftersom den innehåller mer dricksvatten såsom är kapabel pressas ut.
Hur utdragen period detta tar för jorden att tryckas ihop beror på hur massiv belastningen existerar, hur tjockt jordlagret liksom trycks ihop existerar, hur tät jorden existerar (permeabilitet) och fanns grundvattenytan finns. Sättningar går fortast inom start, dock till finkorniga mark förmå detta ta flera kalenderår innan den är klar.
Vanligen delas deformationen från mark in inom konsolidering samt krypning.
tillsammans konsolidering menas sättning beneath samtidig vattenminskning mot resultat från ett ökad tryck. tillsammans krypning menas enstaka sättning vilket sker utan enstaka ökad tryck samtidigt likt alternativt efter konsolideringen.
Skjuvhållfasthet
En jords skjuvhållfasthet existerar en mått vid jordpartiklarnas motstånd för att röra sig inom förhållande mot varandra.
De vanligaste naturliga jordmånerna är brunjord och podsol: BrunjordSkjuvhållfastheten besitter innebörd exempelvs på grund av hur brant ett slänt kunna existera innan den rasar alternativt till hur en brofundament utformas. Skjuvhållfastheten existerar beroende från bland annat hur jordkornens storlekar existerar blandade/sammansatta/kombinerade (alternativ angående oss ej förmå nyttja termen kornstorleksfördelning såsom inledande stycket vid sidan handlar om), struktur, vatteninnehåll, aktuell och tidigare tryck från jorden.
Vanligen talar man ifall odränerad samt dränerad skjuvhållfasthet inom mark.
en odränerat alternativt dränerat status inom jorden handlar ej angående kvantiteten en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom jorden utan angående porvattentrycket inom jorden. tillsammans odränerad skjuvhållfasthet menas hållfastheten i situationer var porvattentrycket inom jorden ej hinner utjämnas inom identisk takt liksom enstaka tryck läggs vid.
inom finkorniga kohesionsjordar (lerjordar) existerar den odränerade skjuhållfastheten oftast styrande direkt efter ett belastningsändring.
Jordarter med stor mängd sönderdelat berg indelas efter kornstorlek i olika klasserEfter enstaka period utjämnas porvattentrycket samt den dränerade skjuvhållfastheten blir styrande. tillsammans dränerad skjuvhållfasthet menas hållfastheten inom situationer var läka belastningsökningen bärs från kornskelettet. inom grovkorniga friktionsjordar (sand- samt grusjordar) existerar endast den dränerade skjuvhållfastheten från intresse.
önskar ni känna till mer angående jords egenskaper?
En introduktion mot hur mark fungerar inom geotekniska kontext hittar ni inom vår rapport Information 1. Där kan ni studera mer om:
- Jordarternas uppbyggnad
- Grundbegrepp
- Klassificering från jordarter
- Permeabilitet samt kapillaritet
- Deformationsegenskaper
- Skjuvhållfasthet
- Exempel vid portrycksändringar samt spänningsvägar
Ladda ner rapporten (.pdf) (PDF, 2,59 MB)