waybail.pages.dev






Vad äter man till dovhjort

Dovhjort

Dovhjort (Dama dama) existerar en hjortdjur likt existerar mindre än kronhjorten.

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

Dovhjort äger ofta ifall sommaren rödbrun päls tillsammans med vita prickar, mörk rygglinje samt ljus mage.

Från Västergötland finns en liten studie på vad de äter

vid vintern existerar den mer gråbrun. detta finns däremot enstaka massiv variation inom pälsfärgen mellan olika individer. Vissa dovhjortar besitter ett svart- alternativt vitaktig grundfärg. Handjuren balanserar omkring 46–94 kg, medan hondjuren balanserar 35–56 kg. Hanarnas mankhöjd existerar oftast 85 mot 95 cm samt honornas mankhöjd existerar 73 mot 91 cm.[2] Vanligen blir dovhjorten 130 mot 175 cm utdragen (huvud samt bål) samt därtill kommer enstaka 15 mot 23 cm utdragen svans.[3] Underarten D.

Dessutom är det en bra cirkulär produkt

d. mesopotamica existerar allmänt större samt var når vissa hanar enstaka kroppslängd från 200 cm samt enstaka vikt från 110 kg.[4]

Horn

[redigera | redigera wikitext]

Hornen bärs från hanen samt besitter fyra stadier: spetsar nära 7–8 månaders ålder, stånghorn, halvskovel samt helskovel. Djuren kallas då spetshjort respektive stånghjort.

Vuxna vilt karakteriseras från dess typiska skovlar. Fejningstiden inträffar inom augusti. då djuret uppnår tillgångar ålder, utvecklas hornen ej mer.

Lucas Eriksson bjuder på perfekt stekt viltkött i form av dovhjort som han serverar med en ljuvlig pärakaka (potatiskaka) med en klassisk rödvinssås

Hornen fälls inom april-juni.

Utbredning

[redigera | redigera wikitext]

Dovhjorten kommer ursprungligen ifrån medelhavsområdet, dock existerar utbredd ovan centrala Europa samt inplanterades inom Storbritannien från romarna. beneath 1500-talet utplanterades dem vid flera kungliga jaktområden samt besitter därifrån spridits sig inom norra Europa. Den centraleuropeiska populationen blev flera gånger utökad tillsammans individer ifrån ursprungsregionen.

31 ingredienser

Dessutom förekommer dovhjorten inom Centraleuropa bara fläckvis. Ofta lever hjordarna inom större inhägnade områden. Flera från dessa hjordar existerar beroende från stöd ifrån människan samt borde klassificeras likt domesticerad.[1]

Arten existerar senare introducerad inom bland annat Australien, Nya Zeeland, Sydafrika, USA, Kanada samt flera sydamerikanska stater.[1]

Förekomst inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Dovviltet något som har transporterats eller flyttats sannolikt in mot land beneath senare hälften från 1500-talet samt hölls mot för att börja tillsammans inom djurgårdar alternativt hägn.

Den återfinns numera inom vilt tillåtelse vanligast inom Skåne,[5] samt små fläckvisa bestånd inom Götaland samt ända upp mot Västmanland samt svensk region.

Den svenska populationen existerar utsläppta dovhjortar ifrån kungsgårdar. detta skånska beståndet härstammar ifrån hjortar vilket inplanterats nära Vrams Gunnarstorp, Börringe samt Näsbyholms slott.

Beståndet inom Svealand kommer ifrån enstaka samling dovhjortar liksom släpptes ut 1877 vid Lövön inom Hjälmaren, samt sedan spridit sig.[6]

En kalkyl från dovhjortsstammens storlek nationellt innan jaktverksamhet tid 2016 bedömdes mot 126 000 vilt. Beräkningarna förutsatte för att den skattade avskjutningen motsvarade kurera tillväxten, detta önskar yttra för att stammen ej ökade.

angående stammen kvar tillväxte fick beräkningarna istället ses vilket lägsta värden[7].

Vi slipper det klimatavtryck som finns runt boskapsskötseln med byggnader, foder och uppvärmning

enstaka motsvarande kalkyl på grund av 2005 visade 110 000 dovvilt.

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Dovhjorten förmå artikel energisk beneath varenda tider vid dygnet. Nära människans samhällen existerar den oftast nattaktiv.[2] Utanför brunstperioden lever hanar allmänt isolerad medan honor samt deras ungar bildar grupper tillsammans med 7 mot 14 medlemmar.[3] nära utmärkt resurser mot att ge liv sammansluter sig flera grupper mot större hjordar.[2] beneath sensommaren bildar hanar ungkarlsflockar tillsammans med upp mot 6 individer.[3]

Fortplantning

[redigera | redigera wikitext]

Brunsttiden infaller normalt inom oktober samt varar mot start från november,[2] samt dräktighetstiden existerar ca.

230 mot 245 dagar.[3] Populationer liksom introducerades inom varmare delar från norra jordklotet är kapabel para sig mellan september samt januari. Hondjuret, alternativt hinden, får normalt enstaka kalv, ibland numeriskt värde, likt föds inom maj-juni.


  • vad äter man mot dovhjort

    • Den balanserar nära födelsen mellan 2 samt 4 kg.[3] Kalvarna diar inom cirka 7 månader dock redan 2 mot 3 veckor efter födelsen provar dem fast att ge liv. Djuren blir könsmogna nära 1,5 års ålder, samt lever inom medelvärde 20 år.[3] Hannarna brukar dock ej överleva inom mer än 8–10 år.[8] nära tillgångar ålder existerar djuret vilket "starkast".

    Detta inträffar nära ca 6–10 års ålder. Efter detta går djuret inom retur.

    Föda

    [redigera | redigera wikitext]

    Dovhjorten existerar normalt gräs- samt lövätare.[3] vid våren dominerar färska löv, vid sommaren fältens odlade växter, rotfrukt, rotfrukter, lövträdsprodukter, spillsäd, små frukter från växter. vid vintern äter dem hederväxt, lingon samt blåbärsris, bok- samt ekollon.

    ifrån Västergötland finns ett små undersökning vid vilket dem äter.

    Dovhjorten samt människan

    [redigera | redigera wikitext]

    Status samt hot

    [redigera | redigera wikitext]

    Dovhjorten kategoriseras från IUCN vilket livskraftig (LC).[1]. Underarten D.

    Lyxig bjudmiddag med vilt på dovjortsfilé serverad med en len och gräddig puré på jordärtskocka och en magiskt god sås

    d. mesopotamica vilket förekommer inom Iran, kategoriseras dock vilket känslig (VU) samt endast 340 individer tros finnas kvar.[9]

    Även inom Turkiet existerar dovhjorten hotad. Den största populationen inom landet finns idag inom en stort område med staket sektor inom Termessos nationalpark.[1]

    Dovhjorten liksom jaktvilt

    [redigera | redigera wikitext]

    Huvudartikel: jaktverksamhet inom Sverige

    Dovhjortar existerar fredade samt jakten vid dem existerar strikt reglerad i enlighet med jaktlagen.

    detta behövs jägarexamen samt för att man besitter jaktprivilegium vid marken man jagar.[10] Jakten bör bedrivas utan onödigt lidande till hjortarna samt utan fara på grund av människor alternativt egendom.[11]

    Skadeskjutning existerar då ett påskjutning träffar viltet utan för att artikel dödande, vilket leder mot livslångt lidande.

    Detta sker oftast då kulan förlorar vitala kroppsdel likt hjärta, lungor alternativt hjärnan. inom enstaka undersökning vid fyra olika arter från hjortdjur inom Storbritannien visades för att mellan 3 samt 17% fanns skadeskjutna.[12]

    Namn

    [redigera | redigera wikitext]

    Ordet "dovhjort" existerar belagt sedan 1600-talet, troligen ytterst ifrån något keltiskt tungomål.

    Latinetsdama äger troligen identisk ursprung.[13] Ursprungsbetydelsen existerar oviss, möjligen "oxe", "hjorthanne".[14]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, Fallow Deer, 10 april 2004.

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [abcde] Masseti, M.

      & Mertzanidou, D. 2008 Dama dama . Från: IUCN 2008. IUCN Red List of Threatened Species. utgåva 2018.1. Läst 9 augusti 2019.

    2. ^ [abcd] R. Edwards (25 oktober 2011). ”Fallow deer”. ARKive. Arkiverad ifrån originalet den 9 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140709133657/http://www.arkive.org/fallow-deer/dama-dama/. Läst 3 oktober 2014. 
    3. ^ [abcdefg] A.

      Dharmani (25 oktober 2000). ”Dama dama” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.ummz.umich.edu/accounts/Dama_dama/. Läst 3 oktober 2014. 

    4. ^Jochen Langbein & Norma Chapman (2003): Fallow Deer. The Mammal kultur and The British Deer gemenskap, London, ISBN 0-906282-40-3
    5. ^”Dovhjort | Viltuppslagsverk”. www.jagarexamenonline.se.

      https://www.jagarexamenonline.se/viltuppslagsverk.php?djur=dovhjort. Läst 27 november 2022. 

    6. ^Handbok på grund av jägare samt jagtvänner, Th. Hahr
    7. ^Bergqvist, Göran (2015). ”Utbredning samt förekomst från kron- samt dovhjort inom Sverige”. Viltforum (Stockholm: Svenska Jägareförbundet) (2). 
    8. ^”British Deer samhälle Fact Sheet – Nov 2002 (PDF)”.

      Arkiverad ifrån originalet den 2 september 2005. https://web.archive.org/web/20050902043130/http://www.bds.org.uk/downloads/FALLOW.PDF. Läst 26 september 2006. 

    9. ^Rabiei, A. 2005. Dama dama ssp. mesopotamica. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Läst 26 september 2006.
    10. ^Lindroth, Ulf (2023). Jägarskolan: allt ni behöver på grund av för att ta jägarexamen (Tredje upplagan, fjärde tryckningen).

      Svenska Jägareförbundets förlag. ISBN 978-91-86971-49-6. Läst 8 augusti 2024 

    11. ^”Jaktlag (1987:259)”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/jaktlag-1987259_sfs-1987-259/. Läst 23 juli 2024. 
    12. ^Aebischer, Nicholas J.; Wheatley, Christopher J.; Rose, Hugh R. (2014-10-15).

      Cédric Sueur.

      Ugnsstekt dovhjort med svart vitlökssås är en underbar varmrätt att servera till nyår eller andra festliga tillfällen

      red. ”Factors Associated with Shooting Accuracy and Wounding Rate of fyra Managed Wild Deer Species in the UK, Based on Anonymous Field Records from Deer Stalkers” (på engelska). PLoS ONE 9 (10): sid. e109698. doi:10.1371/journal.pone.0109698. ISSN1932-6203. PMID 25334012.

      – Djuren äter mer varierat och får som en egen terroir

      PMC: PMC4198128. https://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0109698. Läst 8 augusti 2024. 

    13. ^Strahan & Conder (2007). ”Dama”. Dictionary of Australian and New från guinea Mammals. Csiro Publishing. sid. 41 
    14. ^SAOB DOF- samt SAOB DOFHJORT

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]