Vilket rike är en orchid i

För andra betydelser, titta Rike (olika betydelser).

Inom biologin används riken (latin: regnum, pl. regna, engelska: kingdom) vilket näst högsta, tidigare högsta, nivån på grund av ordnad indelning från organismer. Riken indelas inom antingen stammar (djur) alternativt divisioner (svampar samt växter).

Stammar samt divisioner indelas inom sin tur inom klasser samt vidare inom bland annat ordningar, familjer samt arter.

Tidigare ägde man bara numeriskt värde riken på grund av biologiska organismer: djurriket samt växtriket. på grund av för att indelningen förbättrad bör spegla organismernas tillväxt besitter man föreslagit tre, fyra, fem samt slutligen mot samt tillsammans sex riken.

nära indelning inom sex riken äger rikena varit arkebakterier, eubakterier, protister, svampar, växter samt vilt.

Numera använder man enstaka indelning inom tre domäner: arkéer, eubakterier samt eukaryoter. Eukaryoterna indelas inom sin tur inom rikena vilt, växter, svampar samt varierande indelningar från främst dem tidigare protisterna.

Definition samt tillhörande terminologi

[redigera | redigera wikitext]

När Carl von Linné införde enstaka rangordnad nomenklatur inom biologin inom inledande upplagan från Systema Naturae 1735 gav denne den högsta nivån namnet ”rike”, vilket följdes från ”klass”, ”ordning” (vilket närmast motsvarade detta oss idag benämner ”familj”), ”släkte” samt ”art”.^[1] Senare infördes numeriskt värde ytterligare nivåer därför för att rangordningen blev rike, fylum (stam alternativt division), klass, ordning, släkt, släkte samt art.^[2] vid 1960-talet infördes ytterligare ett nivå ovanför rike, nämligen domän, således för att rike ej längre existerar den högsta nivån.

Svenska	Latin	Engelska
Domän	Regio	Domain (empire)
Rike	Regnum	Kingdom
Fylum (stam/division)	Phylum	Phylum
Klass	Classis	Class
Ordning	Ordo	Order
Familj	Familia	Family
Släkte	Genus	Genus
Art	Species	Species

Prefix är kapabel läggas mot således för att underrike samt infrarike existerar dem numeriskt värde nivåerna omedelbart beneath rike.

Även parvrike besitter använts på grund av för att beteckna ytterligare ett lägre nivå.^[3] Överrike är kapabel betraktas såsom ett synonym mot domän, alternativt liksom enstaka mellanliggande nivå. inom vissa struktur sätts även ett nivå gren (latin: ramus) in mellan underrike samt infrarike, mot modell Protostomia samt Deuterostomia inom Cavalier-Smiths system.^[4].

Den moderna uppfattningen

[redigera | redigera wikitext]

Livets tre domäner

[redigera | redigera wikitext]

Ungefär ifrån mitten från 1970-talet samt vidare besitter detta varit ett ökande betoning vid genetiska jämförelser vid molekylnivå (i start ribosom-RNA gener) liksom den viktigaste faktorn nära sortering – genetisk likhet fick prioritet framför utseende samt beteende.

In the 1990s, orchid taxonomy began to be influenced by molecular phylogenetics based on DNA sequences

Taxonomiska nivåer, inklusive riken, skulle existera grupper från organismer tillsammans gemensamt ursprung, antingen monofyletiska (alla tillsammans med enstaka gemensam förfader) alternativt parafyletiska (bara vissa från dem tillsammans med ett gemensam förfader). Grundat vid sådana RNA-studier ansåg Carl Woese för att allt liv kunde föras mot ett från tre stora grupper samt refererade mot dessa liksom modellen tillsammans med tre primärriken (”three primary kingdoms”) alternativt urrikesmodellen (”urkingdom”).^[5][6] Namnet ”domän” till den högsta nivån föreslogs 1990.^[7] Woese delade prokaryoterna (tidigare klassificerade såsom riket Monera) inom numeriskt värde grupper liksom denne kallade Eubacteria samt Archaebacteria alternativt Archea samt betonade härigenom för att detta fanns lika massiv skillnad mellan dessa numeriskt värde grupper liksom mellan dem samt varenda eukaryoter.

Enligt genetiska uppgifter, trots för att eukaryotgrupper likt vilt, växter samt svampar förmå tyckas titta väldigt olika ut, existerar dem närmare släkt tillsammans varandra än tillsammans med Eubacteria alternativt Archaea. Man fann även för att eukaryoterna plats närmare släkt tillsammans Archaea än tillsammans med Eubacteria samt även ifall detta äger ifrågasatts, sålunda besitter detta upprätthållits från senare forskning.^[8] detta råder ingen konsensus vilket beträffar hur flera riken vilket ingår inom Woeses schema.

Hur flera riken finns detta inom Eukaryota?

[redigera | redigera wikitext]

I enstaka översiktsartikel från Alastair Simpson samt Andrew bekräftelse 2004 konstaterades detta för att Protista fanns ett ”uppsamlingspåse” (”grab bag”) såsom innehöll varenda eukaryoter vilket ej fanns varelse, växter alternativt svampar.

dem fanns från meningen för att bara monofyletiska grupper skulle accepteras formellt inom klassifikationen samt för att detta idag, medan detta ägde varit opraktiskt tidigare (och varit nödvändigt tillsammans ”bokstavligen dussintals från eukaryotriken”), blivit möjligt för att dela eukaryoterna inom ”bara några ett fåtal större grupper liksom varenda sannolikt existerar monofyletiska”.

vid denna bas visade diagrammet mot motsats till vänster (omritat ifrån deras artikel) eukaryoternas riktiga ”riken”.^[9] ett sortering såsom följde identisk tillvägagångssätt upprättades 2005 åt International gemenskap of Protistologists från enstaka kommitté vilket ”samarbetade tillsammans med specialister ifrån flera områden”. Denna sortering delade eukaryoterna inom sex ”supergrupper”.^[10] inom den publicerade klassificeringen undveks medvetet användandet från formella taxonomiska nivåer, således även ”rike”.

Liv Domän Eukarya Excavata — Diverse flagellförsedda protozoer Amoebozoa — huvudsakligen lobartade amöbor samt slemsvampar Opisthokonta — varelse, svampar, choanoflagellater, etc. Rhizaria — Foraminiferer, Radiolarier, samt olika andra amöboida protozoer Chromalveolata — Stramenopiles (eller Heterokonta), Haptophyta, en typ av encelliga alger som lever i vattenmiljöer (eller kryptomonader) samt Alveolata Archaeplastida (eller Primoplantae) — landväxter, grönalger, rödalger, samt glaukofyter

I detta på denna plats systemet besitter dem flercelliga djuren Metazoa identisk ursprung likt dem encelliga choanoflagellaterna samt svamparna såsom bildar Opisthokonta.^[10] Växterna anses existera mera avlägset besläktade tillsammans med vilt samt svampar.

Men, identisk kalenderår såsom protologistsällskapets klassifikation publicerades (2005), uttrycktes tvivel vid om några från supergrupperna plats monofyletiska, speciellt gällde detta Chromoalveolata,^[11] samt ett översyn 2006 påpekade bristen vid bevis till flera från dem sex grupperna..^[12]

Senare äger Rhizaria betraktats såsom hörande samman tillsammans med Stramenopila samt Alveolata inom enstaka klad kallad SAR-supergruppen,^[13] sålunda för att Rhizaria ej längre anses existera ett från eukaryoternas huvudgrupper.^{[14][15][16][17][18]} Bortsett ifrån detta förefaller detta ej finnas konsensus.

I.B. Rogozin et al. noterade 2009 för att ”eukaryoternas inre fylogeni existerar en extremt svårt samt kontroversiellt problem”.^[19] nära slutet från 2010 föreföll detta vilket angående detta rådde konsensus för att modellen ifrån 2005 tillsammans med sex supergrupper ej återgav eukaryoternas sanna släktskap alternativt hur dem skulle indelas; detta finns dock ingen enighet ifall vilket såsom skall ersätta systemet.^[15][16][20]/y68H57./

Historisk utveckling

[redigera | redigera wikitext]

Klassificerandet från dem levande organismerna existerar äldre.

Aristoteles (384–322 f.Kr.) klassificerade djurarter inom sin Peri zoon historias (Περί ζώων ιστορίας), medan hans student Theofrastos (c.371–c.287 f.Kr.) skrev en sidled sysselsättning Peri fyton historia (Περί φυτών ιστορία) angående växterna.^[21]

Carl von Linné (1707–1778) lade 1735 grunden mot den moderna biologiska nomenklaturen, vilket för tillfället regleras från dem internationella nomenklaturreglerna.

han särskilde numeriskt värde riken från levande organismer: Regnum Animale (djurriket) samt Regnum Vegetabile (växtriket). Linné inkluderade även bergarter samt mineral inom sitt klassifikationssystem samt placerade dem inom en eget rike Regnum Lapideum.

	liv Regnum Vegetabile Regnum Animale

Antonie van Leeuwenhoek, ofta kallad ”mikroskopins fader”, sände 1674 enstaka kopia från sina inledande observationer från encelliga organismer mot Royal kultur inom London.

mot dess ägde existensen från liknande organismer varit helt okänd. Trots detta medtog ej Linné några mikroorganismer inom sitt ursprungliga struktur.

Till enstaka start klassificerades mikroorganismer likt växter alternativt vilt, dock mot mitten från 1800-talet ägde detta blivit tydligt till flera för att den föreliggande tvådelningen inom en växtrike samt en djurrike snabbt ägde blivit suddigt inom kanterna samt omodernt.^[22]Ernst Haeckel föreslog 1866 en tredjeplats organismrike, Protista, på grund av ”neutrala organismer” liksom fanns varken vilt alternativt växter.

denne reviderade detta nya rikets definition en antal gånger innan denne valde enstaka indelning grundad vid angående organismerna plats encelliga (Protista) alternativt flercelliga (växter samt djur).^[22]

	liv Riket Plantae Riket Protista Riket Animalia

Utvecklandet från elektronmikroskopet avslöjade viktiga skillnader mellan dem organismer såsom ej äger enstaka klar cellkärna (prokaryoter) samt dem encelliga samt flercelliga organismer vars celler besitter enstaka klar cellkärna (eukaryoter).

Herbert F. Copeland föreslog 1938 enstaka uppdelning vid fyra riken genom för att upphöja protistklasserna bakterier (Monera) samt grönblå alger^[23] (Phycochromacea) mot fyla inom detta nya riket Monera.^[22]

Betydelsen från skillnaden mellan prokaryoter samt eukaryoter blev successiv uppenbar. vid 1960-talet populariserade bekräftelse Stanier samt Cornelius van Niel en många tidigare förslag ifrån Édouard Chatton för att erkänna denna delning genom enstaka formell klassifikation.

Detta fordrade på grund av inledande gången ett nivå ovan rike, en överrike alternativt imperium (”empire”), senare kallat domän.^[24]

liv	Domän Prokaryota Domän Eukaryota Rike Protista Rike Plantae Rike Animalia

Skillnaden mellan svampar samt andra organismer likt betraktades vilket växter ägde länge erkänts från vissa: Haeckel ägde flyttat ut svamparna ur Plantae samt fört ovan dem mot Protista efter sin inledande klassificering,^[22] dock ignorerades inom stort från sina samtida.

Robert Whittaker erkände en ytterligare rike på grund av svamparna samt detta från honom 1969 föresklagna femrikessystemet besitter blivit ett populär standard samt tillsammans med enstaka viss förfining används detta ännu inom flera verk, liksom detta bildar bas på grund av nya flerrikessystem. detta baserar sig huvudsakligen vid skillnader inom ämnesomsättning: hans Plantae fanns huvudsakligen flercelliga autotrofer, hans varelse flercelliga heterotrofer samt hans svampar flercelliga saprotrofer.

dem numeriskt värde kvarvarande rikena, Protista samt Monera, inbegrep encelliga organismer samt enkla cellkolonier.^[25] Femrikessystemet kunna kombineras tillsammans tvådomänssystemet:

liv	Domän Prokaryota Domän Eukaryota Rike Fungi Rike Protista Rike Plantae Rike Animalia

I Whittakers struktur inkluderades ett sektion alger inom Plantae.

inom andra struktur (till modell Margulis system) innefattade Plantae bara landväxter (Embryophyta).

Inom biologin används riken (latin: regnum, pl

Trots utvecklingen ifrån numeriskt värde riken mot fem hos dem flesta vetenskapsman, fortsatte flera författare för att sålunda sent likt 1975 för att upprätthålla enstaka traditionell tvårikesindelning inom växter samt varelse samt delade växtriket inom underrikena Prokaryota (bakterier samt grönblå alger), Mycota (svampar samt förmodade släktingar) samt Chlorota (alger samt landväxter).^[26]

Carl Woeses tre domäner samt sex riken

[redigera | redigera wikitext]

Detta existerar ifrån Carl Woeses upptäckter:^[5][7]

liv	Domän Bacteria Domän Archaea Rike Archaeabacteria Domän Eukarya Rike Protoctista Rike Fungi Rike Plantae Rike Animalia

Cavalier-Smiths system

[redigera | redigera wikitext]

Åtta riken

[redigera | redigera wikitext]

Thomas Cavalier-Smith ansåg inledningsvis, eftersom detta nästan rådde konsensus vid den tiden, för att skillnaden mellan Eubacteria samt Archaebacteria plats därför massiv (speciellt inom beaktande från detta genetiska avståndet till ribosomgener) för att dem behövde separeras inom numeriskt värde skilda riken, samt sålunda dela domänen Bacteria inom numeriskt värde riken.

Eubacteria delades inom numeriskt värde underriken: Negibacteria (gramnegativa bakterier) samt Posibacteria (grampositiva bakterier).

Tekniska framsteg inom elektronmikroskopin möjliggjorde separationen från Chromista ifrån riket Plantae. Faktum existerar för att chromisternas kloroplaster existerar belägen inom detta endoplasmatiska nätverketslumen inom stället på grund av inom cytosolen.

Vidare innehåller bara chromister klorofyll c. Efter detta äger flera ickefotosyntetiserande protiststammar vilket ansetts för att äga tappat bort eller missat sina kloroplaster sekundärt blivit överförda mot Chromista.

Vidare upptäcktes några protister såsom saknar mitokondrier.^[27] eftersom mitokondrier fanns kända liksom resultatet från endosymbios från ett protobakterie, antog man för att dessa amitokondriata eukaryoter plats liknande från primitiva skäl samt utgjorde en viktigt steg inom eukaryogenesen.

vilket effekt från detta separerades dessa amitokondriata protister ifrån Protista inom överriket (och riket) Archezoa. Detta blev känt såsom Archezoa-hypotesen. Detta överrike stod inom motsättning mot överriket Metakaryota likt samlade dem fem övriga eukaryota rikena (Animalia, Protozoa, Fungi, Plantae samt Chromista).

Sex riken

[redigera | redigera wikitext]

Cavalier-Smith publicerade 1998 ett sexrikesmodell^[4] såsom äger reviderats inom därpå nästa arbeten.

Den utgåva vilket publicerades 2009 framträda nedan.^[14] (Jämfört tillsammans den utgåva liksom denne publicerade 2004,^[28] äger Alveolata samt Rhizaria flyttats ifrån riket Protozoa mot riket Chromista.) Cavalier-Smith accepterar ej längre betydelsen hos den fundamentala Eubacteria/Archaebacteria-splittringen likt framlagts från Woese samt andra samt liksom supportas från sentida forskning.^[8] Hans rike Bacteria inkluderar Archaebacteria vilket en fylum inom underriket Unibacteria såsom endast innehåller en fylum till: Posibacteria.

dem numeriskt värde underrikena Unibacteria samt Negibacteria inom riket Bacteria (och detta enda riket inom domänen Prokaryota) åtskils genom sina membrantopolgier. Övergången mellan en samt numeriskt värde membran tros artikel mer fundamental än detta långa genetiska avståndet mot Archaebacteria, vilket ej anses äga någon speciell biologisk signifikans. Cavalier-Smith accepterar ej kravet vid för att taxa skall artikel monofyletiska (”holofyletiska” i enlighet med hans terminologi) till för att artikel giltiga.

denne definierar Prokaryota, Bacteria, Negibacteria, Unibacteria samt Posibacteria likt giltigt parafyletiska (och därför ”monofyletiska” i enlighet med hans bruk från ordet) taxa, liksom markerar viktiga framsteg från biologisk signifikans (betraktat ifrån detta biologiska nischbegreppet).

It covers all of the known orchids, including a description of each genus

På identisk sätt inkluderar hans parafyletiska rike Protozoa föregångarna mot Animalia, Fungi, Plantae samt Chromista. Framgångarna inom fylogenin tillät Cavalier-Smith för att inse för att samtliga fyla vilket troddes existera archezoer (det önskar yttra primitivt amitokondriata eukaryoter) faktiskt ägde tappat bort eller missat sina mitokondrier sekundärt samt till detta mesta omvandlat dem mot andra organeller: hydrogenosomer.

Detta betyder för att varenda för tillfället levande eukaryoter dem facto existerar metakaryoter, inom den innebörd såsom givits från Cavalier-Smith. Några från detta övergivna riket Archezoas medlemmar, vilket fylat Microsporida omklassificerades likt svampar.

Orchids are cosmopolitan plants that are found in almost every habitat on Earth except glaciers

andra omklasificerades mot Protozoa vilket Metamonada vilket för tillfället tillhör underriket Excavata.

Diagrammet nedan föreställer inget evolutionärt träd:

Virus

[redigera | redigera wikitext]

En pågående argumentation rör om virus, obligat intracelluläraparasiter vilket ej existerar kapabla för att föröka sig utanför ett värd kunna innefattas inom organismvärlden.^[29][30] en principiellt skäl till för att räkna in dem kommer ifrån upptäckten från ovanligt stora samt komplexa virus, såsom Mimivirus, likt äger typiska cellulära gener.^[31]

Sammanfattning

[redigera | redigera wikitext]

En sammanställning ovan dem olika föreslagna klassifikationsschemana liksom beskrivits ovan summeras inom nästa tabell:

Klassificeringen inom riken används kvar allmänt vilket enstaka användbar teknik för att gruppera organismer.

• Det råder till närvarande ej konsensus vad gäller antalet riken inom Eukarya.^[46]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]