Vad är dess ursprung evolutionärt

Evolution inom biologisk fras existerar den process varigenom levande organismers attribut förändras ifrån enstaka form eller gestalt mot enstaka ytterligare mellan successiva generationer. Den innebär för att ärftliga attribut inom enstaka population förändras ifrån generation mot generation genom olika processer.

Evolution existerar ursprunget mot den stora variation liksom finns inom den biologiska världen: dem idag förekommande arterna existerar samtliga besläktade genom en gemensamt ursprung, samt tillsammans med tiden utvecklas nya arter ifrån dem befintlig genom artbildning, enstaka vara från små successiva förändringar ovan stora tidsrymder.

De ärftliga egenskaperna finns inom generna. inom dessa uppstår då samt då slumpvisa förändringar, sålunda kallade mutationer, såsom oftast existerar många små. dem varianter från motsvarande gener liksom uppstår vid detta sätt kallas alleler. Evolutionen inträffar då alleler blir mer vanliga alternativt mindre vanliga.

Med evolutionsteorin menas den vetenskapliga modell liksom beskriver hur allt liv vid jorden besitter utvecklats ifrån enstaka gemensam urform.

Ibland används orden evolution alternativt utvecklingslära liksom synonym mot evolutionsteorin. Evolutionsteorin existerar ett "vetenskaplig sanning" vilket evolutionsbiologenStephen Gould redogör såsom "[en vetenskaplig sanning är] en påstående på grund av vilket detta finns därför många evidens (bevis) för att detta skulle artikel perverst för att förneka det."

Den moderna evolutionsteorins saga började tillsammans med för att Charles Darwin samt Alfred Russel efternamn publicerade enstaka skrivelse var dem införde begreppet detta naturliga urvalet.^[1] Darwins lärobok Om arternas uppkomst introducerade enstaka mer fullödig teori på grund av ett större publik.

vid talet kombinerades Darwins teori tillsammans Gregor Mendelsgenetik vilket gav grunden på grund av den moderna evolutionära syntesen (också kallad neo-darwinism) var evolution samt genetik förenades mot grundvalen till den moderna evolutionsbiologin.

Evolutionsteorin existerar ett från våra maximalt allomfattande vetenskapliga teorier, samt tillämpningar från teorin används inom flera områden inom samhället.^[2] Evolutionsteorin existerar ett omfattande huvudteori liksom kastar ljus ovan varenda biologiska delvetenskaper, mot modell genetik, biokemi, fysiologi, beteendevetenskap, etc.

Teorin supportas inom gengäld från varenda dessa delvetenskaper.^[3] detta finns även enstaka enorm mängd olika vetenskapsgrenar såsom såväl tillsammans liksom plats samt ett på grund av sig bekräftar för att ett evolution ägt plats samt äger rum.^[4][5][6][7]

Arvsmekanismer

[redigera | redigera wikitext]

Arvsmekanismerna inom levande organismer verkar vid enskilda samt särskiljbara egenskaper.^{[ifrågasatt&#;uppgift]}

Ögonfärgen hos människor existerar enstaka egenskap liksom unge ärver ifrån sina föräldrar.^[8] dem nedärvda egenskaperna kontrolleras från gener samt den fullständiga uppsättningen från gener inom enstaka organisms genom kallas genotyp.

Den fullständiga uppsättningen observerbara attribut kallas fenotyp. Hit räknas bland annat organismens uppbyggnad samt inom förekommande fall dess beteende. Dessa attribut uppstår genom enstaka samverkan mellan genotypen samt omgivningens inverkan. Fenotypen existerar alltså långt ifrån helt bestämd från genotypen.^[9] då människans hud exponeras på grund av solstrålning blir den normalt mörkare.

Graden från solbrändhet existerar uppenbarligen ett resultat från hur många solstrålning huden varit tillsammans ifall. dock detta existerar även sålunda för att olika personer blir olika mörka efter för att äga varit inom noggrann identisk strålning. Även detta kunna artikel ett miljöeffekt. detta kunna mot modell bero vid för att dem ätit olika föda.

dock enstaka massiv sektion från skillnaderna beror vid genetiska skillnader. en extremt modell existerar för att albinoer ej alls blir bruna, hur många dem än solar.^[10] detta existerar även välkänt för att typiska nordbor besitter ganska olika hudtyp inbördes samt behöver existera olika försiktiga tillsammans med solbad.

De ärftliga egenskaperna överförs mellan generationerna genom DNA, den molekyl likt små frukter från växter den genetiska informationen.

DNA existerar enstaka kemisk förening bestående av stora molekyler vilket existerar sammansatt från fyra olika delmolekyler, nukleotider. Den genetiska informationen ligger inom den ordningsföljd liksom nukleotiderna äger satts samman inom. Relationen mellan ordningsföljd samt data inom DNA liknar relationen mellan ordningsföljden mellan bokstäverna samt informationen inom ett skrivelse, liksom ordningsföljden mellan bitar inom en datorprogram.

Vissa del längs den långa DNA-molekylen specificerar funktionella enheter inom organismen.

De flesta evolutionsbiologer är övertygade om att organismernas anpassning (adaptationen) till en föränderlig miljö åstadkoms och upprätthålls av det naturliga urvalet (selektionen) bland individer med olika arvsanlag

en sådant del kallas ett gen. Olika gener besitter olika nukleotidsekvenser. inom cellen bildar DNA tillsammans tillsammans vissa proteiner enstaka sammanpackad struktur såsom kallas kromosom samt likt existerar tillräckligt massiv på grund av för att synas även inom ganska enkla mikroskop. varenda gen besitter sin speciella ställe inom kromosomen, genens lokus.

Olika personer äger ofta små skillnader mellan nukleotidsekvenserna inom en visst lokus. Även ifall detta existerar inom princip identisk gen, är kapabel denna gen ge aningen skilda attribut även inom fenotypen till olika individer. dem olika varianterna hos olika individer, dock på grund av identisk lokus, kallas alleler.^[9]

Nukleotidsekvensen inom DNA förändras slumpmässigt då samt då.

enstaka sådan förändring kallas mutation. vid detta sätt skapas nya alleler. enstaka sektion mutationer får synbar påverkan vid organismens yttre samt påverkar därmed alltså fenotypen. andra mutationer ger ingen yttre skillnad alls. Förhållandet mellan genotyp samt fenotyp existerar oftast komplicerat genom för att sådant vilket oss uppfattar såsom enstaka egenskap påverkas från flera gener samt genom för att enstaka genförändring förmå påverka flera yttre egenskaper.^[9]

Alla gener existerar ej aktiva kurera tiden, samt enstaka viss gen kunna koda till flera proteiner.

Foto: Shutterstock

Mekanismerna vilket styr detta (epigenetiken) är kapabel påverkas utan för att själva DNA-koden förändras, inom ett sektion fall därför för att förändringen existerar ärftlig.

Evolutionens drivkrafter

[redigera | redigera wikitext]

Evolutionen sker genom processer vilket ökar respektive reducerar variationen (mångfalden) inom ett genpool.

Processer likt ökar variationen existerar mutationer, rekombination^[11] samt utbyte från gener mellan populationer samt arter (till modell genom retrovirus).^[12] Processer vilket reducerar variationen existerar naturligt urval^[13] samt genetisk drift.^[14] vid bas från för att nya gener tillförs populationen samt gamla gener sorteras försvunnen existerar genpoolen stadd inom ständig förändring.

När miljön existerar någorlunda konstant existerar förändringarna vanligtvis måttliga, då arten existerar välanpassad samt ett fåtal ändringar förbättringar likt överlever detta naturliga urvalet. då miljön ändras förmå däremot avgörande förändringar ske vid mindre än år.

En sektion attribut blir mer vanliga inom populationen medan andra blir mindre vanliga samt mot samt tillsammans med försvinner.

Bland processer vilket ändrar attribut alternativt dess vanlighet finns mutationer, genduplikation, genetisk drift, genflöde, samt detta naturliga urvalet.^[9]

Mutationer samt genduplikation

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar: mutation samt genduplikation

Mutationer existerar bestående förändringar från arvsmassan.

Sker mutationen inom enstaka könscell förmå den nedärvas mot avkomman, annars nedärvs den bland celler inom individen.^[9] inom evolutionssammanhang existerar detta nästan uteslutande mutationer inom DNA likt man samtalar om, utom då detta gäller RNA inom virus vilket saknar DNA.

Mutationerna åstadkommer variation samt existerar den enda källan mot helt nya varianter.

Mutationerna existerar vanligtvis neutrala (de påverkar ej organismens överlevnadsförmåga), ofta mot nackdel samt mera sällsynt mot fördel.^[9]

En typ från mutation liksom existerar ett betydelsefull drivkraft på grund av evolutionen existerar genduplikation. Dupliceringen från ett bit relaterat till gener ämne (det önskar yttra DNA) åstadkommer oftast ingen förändring inom sig självt, dock tillhandahåller bitar från tämligen funktionella gener likt inom sig ej behövs.

dem kunna ändras mot nya gener tillsammans olika funktioner utan för att ersätta dem gamla.^[9]

Stora mutationer förmå uppkomma genom för att ett gen överförs ifrån enstaka art mot ett ytterligare via retrovirus. Den nya genen är kapabel sedan överföras mot avkomman. Bakterier förmå även utbyta gener genom transaktion från plasmider.

Även vissa växter förmå ta upp plasmider ifrån bakterier från arten Agrobacterium samt överföra mot avkomman. Detta kallas horisontell genöverföring.

Naturligt urval

[redigera | redigera wikitext]

Det naturliga urvalet verkar vid den variation vilket finns inom populationen. Föräldrarna får fler individer likt avkomma än likt kunna överleva mot mogen ålder samt inom sin tur reproducera sig.

Individer besitter olika sannolikhet för att överleva beroende vid vilka ärftliga attribut dem äger. Antalet avkomma samt överlevnadsförmåga hos avkomman bestämmer tillsammans hur massiv nästa generation blir.^[9] detta existerar detta såsom ibland kallas "survival of the fittest" (de anpassades överlevnad).

Det existerar även viktigt inom sammanhanget för att evolutionen verkar genom urvalssannolikheter vid läka populationer.

Tillfälligheter utför för att även flera individer tillsammans med gener likt inom medelvärde ger god succé, dör utan för att reproducera sig.^[9]

Det naturliga urvalet förmå delas in inom "Ekologiskt urval" liksom handlar angående hur väl organismen klarar för att överleva inom sin miljö samt "Sexuellt urval" vilket handlar angående förmågan för att befrukta andra individer.

Vilka attribut liksom existerar optimala ändrar sig ovan tiden. detta utför för att förmågan för att förändras ifrån generation mot generation även existerar enstaka egenskap vilket favoriseras från detta naturliga urvalet.

Det naturliga urvalet liknar vid flera sätt detta artificiella urval likt människor utför mot modell vid djur som bor i hus samt odlade växter.

dock inom detta naturliga urvalet finns detta ingen individ såsom väljer.

Genetisk drift

[redigera | redigera wikitext]

Genetisk drift existerar dem förändringar inom genfrekvens likt existerar helt slumpmässiga samt alltså ej alls beror vid selektionstryck. Effekterna från genetisk drift blir särskilt stora inom små populationer.

Dessa fluktuationer inom genfrekvens mellan generationerna leder ibland mot för att genvarianter helt försvinner. numeriskt värde åtskilda populationer likt ifrån start besitter lika flera från varenda genvariant förmå därför driva åt olika håll samt erhålla olika genuppsättningar, sålunda för att genvarianter vilket finns inom den en populationen saknas inom den andra.^[9]

Genflöde

[redigera | redigera wikitext]

Genflöde existerar då gener överförs ifrån ett population mot enstaka ytterligare population inom identisk art, samt existerar den enda processen såsom utför populationerna relaterat till gener mer lika varandra.

Genflöde utför även för att genpoolerna blir större. Genflöde uppstår då individer migrerar. Migrationen kunna ske tillsammans fullvuxna individer alternativt tillsammans mindre spridningsenheter, mot modell pollen. Genflödets intensitet beror bland annat vid hur svårforcerade dem geografiska barriärerna existerar.

Viktiga term samt fenomen

[redigera | redigera wikitext]

Mikroevolution samt makroevolution

[redigera | redigera wikitext]

Mikroevolution innebär småskaliga förändringar inom allelfrekvenser.

Dessa förändringar kunna bero vid flera processer: mutationer, genflöden, genetisk drift alternativt naturligt urval. Populationsgenetik existerar den kvist från biologin liksom erbjuder ett matematisk struktur till för att analysera mikroevolutionen. Mikroevolution observeras ofta inom laboratorieexperiment såväl såsom inom naturen inom nutid.

Storskaliga förändringar kallas makroevolution.

Denna begrepp hänvisar mot förändringar likt resulterar inom viktigt annorlunda organismer samt brukar användas på grund av händelser såsom leder mot artbildning, utvecklingen från enstaka färsk art alternativt högre taxa. Biologer fullfölja inom regel ej någon helt skillnad mellan makro- samt mikroevolution från flera skäl, inklusive detta faktum för att detta ej finns någon allmängiltig definition från vilket likt existerar enstaka "makroevolutionär" förändring.^[15][16] Makroevolution observeras främst genom tolkning från fossila fynd från mellanformer.

Förhållandet mellan mikroevolution samt makroevolution förmå summeras sålunda här: makroevolution existerar resultatet från flera rundor mikroevolution, vilket ovan tiden resulterar inom numeriskt värde populationer från organismer såsom existerar således olika för att detta är kapabel sägas för att artbildning besitter skett.

inom regel kräver makroevolution flera generationer. Makroevolution är kapabel dock inom vissa fall ske snabbt. Redan T. H. Huxley kritiserade Darwin till för att han alltför oreserverat anslöt sig mot inställningen för att naturen ej fullfölja språng (Natura non facit saltum). Genom genetikens framsteg besitter man upptäckt för att små genetiska förändringar mot modell inom enstaka promotorgen alternativt inom gener vilket styr embryonalutvecklingen kunna ett fåtal stora konsekvenser till individen.

Försök tillsammans med bananflugor visar mot modell för att man är kapabel erhålla fram flugor tillsammans flera vingpar än föräldragenerationen. Artbildning förmå även ske snabbt genom hybridisering.^[17]

Inom evolutionsläran omfattar makroevolution Darwins ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något ifall universellt gemensamt ursprung, vilken innebär för att varenda idag kända levande såväl likt utdöda organismer vid jorden, inklusive människan, antas tillhöra identisk fylogenetiska träd, detta önskar yttra existerar besläktade samt äger utvecklats ifrån enstaka gemensam förfader.

Gemensamt ursprung samt makroevolution enbart baserat vid naturligt urval existerar kontroversiellt bland annat bland förespråkare på grund av smart design samt ytterligare kreationism, medan mikroevolution ej ifrågasättes.

Korsningsbarriärer

[redigera | redigera wikitext]

Korsningsbarriärer skiljer populationer ifrån varandra, samt bidrar därmed mot den differentierande effekten från mutationer samt naturligt urval.

Dessa barriärer delas in inom pre- samt postzygoteriska beroende vid ifall dem verkar innan alternativt efter befruktning. detta är kapabel artikel fysiska barriärer, liksom vätska mellan småöar alternativt bergskedjor mellan dalar (prezygotisk). detta kunna även existera beteendemässiga barriärer (prezygotisk). liksom modell finns detta närbesläktade andfåglar liksom skulle erhålla fertil avkomma angående dem parade sig, dock såsom ej fullfölja detta på grund av för att dem ej attraheras från den andra artens parningsbeteende.

Fysiologiska skillnader förmå även producera barriärer, mot modell oförmåga från zygot för att förenas (prezygotisk) samt selektionstryck mot hybrider alternativt intermediära karaktärer (postzygotisk).

Hybridisering

[redigera | redigera wikitext]

Hybridisering existerar detsamma vilket bildande från avkomma ifrån föräldrar vilket tillhör olika arter.

detta främsta kriteriet på grund av detta biologiska artbegreppet existerar för att ett art måste artikel reproduktivt skild ifrån andra arter. detta önskar yttra för att detta endast får inträffa en minimum från hybridiseringar mellan dem båda arterna. Avkomman bildar ett färsk art ifall den ej kunna föröka sig tillsammans föräldraarterna.^[9] Sådan artbildning förmå ske mot modell då hybridisering blir vanligare lokalt vid bas från speciella omständigheter.

Arter vilket normalt föredrar olika omgivning är kapabel tvingas samman genom för att någondera alternativt bådas naturliga omgivning förändras, varvid den fysiska korsningsbarriären temporärt försvinner.

Uppkomst från nya organ

[redigera | redigera wikitext]

Nya kroppsdel bildas genom förändringar från befintliga strukturer. Detta förklaras vid numeriskt värde sätt: genom intensifiering från funktion alternativt genom byte från funktion.

Uppkomsten från mot modell ögon förklaras genom intensifiering; angående ett ljuskänslig fläck uppstår kunna den ge fördel inom selektionen, samt detta gäller även efterföljande mindre ändringar liksom fullfölja organet mer samt mer likt en synorgan. detta kunna röra sig ifall förtjockning från fläck alternativt muskler såsom är kapabel röra den.

samtliga liknande mellanstadier ifrån ljuskänslig fläck mot fullt operativ synorgan besitter observerats inom befintlig organismer.^[18][19] Ögon äger utvecklats inom olika organismer oberoende från varandra minimalt 40 gånger beneath evolutionens lopp.

Evolution beskriver de förändringar som sker i allelfrekvensen (allel = anlag, specifik gen) hos en population

ingen från dessa utvecklingsmässigt åtskilda ögontyper anses dock äga en direkt släktskap tillsammans någon från dem övriga, från detta enkla skälet för att skillnaden funktionellt samt strukturellt existerar alltför massiv dem emellan, vilket alltså ger en starkt stöd på grund av evolutionsteorin. ett sammanhängande fossil ögonserie från likartade strukturer tillsammans med något som ökar i storlek eller antal komplexitet saknas eftersom ögon sällan efterlämnar fossil.

Exempel vid kroppsdel liksom utvecklats genom byte från funktion existerar fågel- samt fladdermusvingar vilket utvecklats ifrån framben, vilket supportas såväl från fossila fynd likt från embryologin.

Avbruten jämvikt

[redigera | redigera wikitext]

Ibland sker artbildning många snabbt (vilket inom evolutionssammanhang oftast ändå innebär flera tusen år).

Detta plats länge en bekymmer på grund av evolutionsteorin dock är kapabel förklaras från teorin angående avbruten balans (eng. "punctuated equilibrium") såsom utvecklats från Stephen Jay Gould samt Niles Eldredge.^[20] Den innebär för att arterna normalt befinner sig inom en slags balans tillsammans omgivningen samt då förändras inom långsam takt.

ifall däremot levnadsförhållandena förändras till enstaka art, alternativt ett delpopulation från den, mot modell vid bas från ett naturkatastrof, därför kommer den nya miljön för att utöva en förändrat samt starkare selektionstryck samt därmed ge upphov mot enstaka snabbare evolution alternativt evolution inom fräsch riktning.

Speciellt förmå detta inträffa angående ett små population avskiljs ifrån ett större population sålunda för att förändringarna får genomslag snabbare var. angående den förändrade populationen blir effektivare än den ursprungliga arten är kapabel detta leda mot för att den breder ut sig samt således småningom tar ovan även inom den gamla miljön.

Även en minskat selektionstryck, mot modell genom för att ett naturlig fiende försvinner alternativt reducerar inom innebörd är kapabel utföra för att balansen rubbas samt ge upphov mot förändringar inom nya riktningar. Teorin innebär för att detta existerar ett strängare alternativt mot sin riktning modifierad selektion vilket ger upphov mot den högre förändringstakten, samt alltså ej ett ökad mutationsfrekvens.^[9]

Evolutionsteorins historia

[redigera | redigera wikitext]

Evolutionsteori före Darwin

[redigera | redigera wikitext]

Tanken för att arterna ägde utvecklats ur varandra fanns före Darwin, dock däremot fanns man osäker vid mekanismerna.

Redan den grekiske filosofen Anaximander spekulerade angående enstaka successiv tillväxt från djurarter.^[21] ifrån talet samt vidare gjordes flera geologiska upptäckter såsom innebar en ifrågasättande från teorin ifall syndafloden samt den bibliska kronologin tillsammans med enstaka planet liksom plats några tusen kalenderår äldre. Förekomsten från olika fossil inom olika lager väckte igen tanken vid enstaka successiv tillväxt från arterna ovan tiden.^[22][9] detta fanns flera teorier angående hur existensen ägde utvecklats, dock ingen vilket fick något riktigt genomslag.

Bland annat ägde Charles Darwins farfar, Erasmus Darwin skrivit verk angående för att arterna utvecklades genom ett inneboende kraft. Teorier angående denna kraft skulle erhålla massiv innebörd inom romantiken, bland annat genom rasbiologin. titta även preformationsteorin.

Före Darwin gjorde Jean-Baptiste dem Lamarck detta maximalt viktiga samt genomarbetade försöket för att vetenskapligt påvisa samt förklara evolutionen.

Lamarck ägde sett för att museerna fått allt större samlingar bl.a. från fossiler. i enlighet med tidigare föreställningar plats fossilerna något likt Gud skapat, dock Lamarck insåg för att dem tydde vid för att existensen genomgått enstaka tillväxt. inom sin Philosophie zoologique publicerad bryter denne ej bara tillsammans med den gamla uppfattningen ifall arten, vilken han redogör på grund av enstaka abstraktion, samt förnekar artens oföränderlighet, utan han anger även bestämda naturliga orsaker mot djurrikets gradvisa tillväxt.

i enlighet med Lamarck existerar detta endast människolivets korthet vilket hindrar oss ifrån för att iaktta dem förändringar likt arterna genomgår. Orsakerna mot dessa ombildningar söker Lamarck dels inom dem förändrade levnadsvillkoren vilket provoceras från dem förändringar jorden genomgår beneath sin tillväxt, dels inom dem olika yttre förhållanden (olika klimat, näring etc.), inom vilka djuren lever.

från dessa orsaker kommer djuren för att nyttja sina kroppsdel olika. dem kroppsdel vilket används många får ett starkare tillväxt, medan andra, såsom vid bas från förändrade levnadsförhållanden, tas inom krav mindre alternativt ej alls, småningom försvagas samt blir förkrympta. sålunda skulle mot modell giraffen äga fått sin långa hals genom nödvändigheten för att sträcka sig efter bladen vid höga trädens höjder samt vadarnas långa ben skulle tillsammans med tiden äga utbildats genom för att dessa fåglar ständigt sträckte ut benen nära vadandet inom djupt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt sålunda vidare.

i enlighet med identisk princip dock inom motsatt riktning skulle mullvadens ögon äga blivit rudimentära p.g.a. för att detta vilt lever inom mörker, var synorgan ej existerar mot något gagn. denne trodde alltså för att förvärvade attribut kunde vandra inom arv.^[9]

Charles Darwin

[redigera | redigera wikitext]

Dagens evolutionsteori utgår ifrån Charles Darwins teori angående detta naturliga urvalet.

Darwin berättar inom sin livshistoria för att denne beneath resan tillsammans skeppet HMS Beagle förstod för att existensen anpassade sig mot olika miljöer. då denne enstaka dygn läste Thomas Robert Malthus teorier ifall befolkningsfrågan insåg denne för att existensen utvecklas genom för att dem bäst anpassade individerna överlever samt till vidare arvsanlag mot nästa generation.

Detta existerar vilket vilket kallas naturligt urval. Teorin plats även inspirerad från Darwins kompis Charles Lyells skrivna verk ifall geologi, liksom visade hur jorden formats beneath miljontals kalenderår.

Det tog nästan 20&#;år efter Darwins återkomst mot England innan han publicerade sitt verk, Bland annat ägnade han massiv period åt för att analysera maskarnas bidrag inom bildningen från jord, samt studier från diverse insekter.

detta besitter spekulerats inom för att Darwin förstod för att hans teori skulle uppväcka uppmärksamhet samt därför underlät för att publicera den. Darwin plats enstaka många tillbakadragen man vilket ogillade uppståndelse kring sin personlig individ. då därför Alfred Russel efternamn skickade ett produkt tillsammans med enstaka nästan identisk teori vilket denne ville för att Darwin skulle hjälpa honom för att publicera, publicerade Darwin, uppmanad från Lyell sin personlig teori nära sidan från Wallaces.

Charles Darwin är en av historiens mest inflytelserika vetenskapsmän

Intressant existerar för att Lyell vid den tiden ännu ej blivit övertygad angående riktigheten inom Darwins teori. Darwin skrev därför vad denne egen kallade "en sammanfattning" från sin teori, boken On the ursprung of Species bygd Means of Natural Selection (sv. översättning: Om arternas uppkomst, ).

Den moderna syntesen

[redigera | redigera wikitext]

En från svagheterna inom Darwins teori fanns för att han ej kunde förklara någon mekanism genom vilken dem ärftliga egenskaperna något som har transporterats eller flyttats vidare mot nästa generation.

Darwins egna teorier utgick ifrån för att generna fanns inom blodet, dock inom därför fall skulle dem blandas ut på grund av varenda generation samt variationen skulle avta samt mot slut bli inom detta närmaste obefintlig. Darwin trodde även, liksom Lamarck för att förvärvade attribut kunde vandra inom arv.

Efter för att Mendels lagar angående ärftlighet återupptäckts tid fick dem allt större påverkan vid evolutionärt tänkande, tills vilket vilket kallas "Den moderna syntesen" (syftande vid syntesen mellan Darwins samt Mendels teorier) vid talet blev den gängse utgåvan från evolutionsteorin.

Populationsgenetiken liksom växte fram nära denna period kombinerade statistik samt genetik på grund av för att bland annat förklara hur attribut är kapabel förändras även utan urvalstryck.

Den ökade kunskapen angående DNA samt geners uppbyggnad medförde senare för att arters släktskap samt tillväxt även kunde studeras inom en molekylärt perspektiv.

Epigenetisk nedärvning

[redigera | redigera wikitext]

På senare tidsperiod äger modell vid epigenetisk nedärvning observerats, var miljöfaktorer besitter föranlett snabbare förändringar från senare generationers fenotyp än vad evolutionen kunna förklara.

Förändringen existerar reversibel, detta önskar yttra existerar bara märkbart några generationer efter för att exponeringen på grund av miljöfaktorn, samt utgör därför ej evolution. Fenomenet påminner ifall den idag förkastade Lamarckismen. Förändringen antas äga skett utan för att DNA-sekvensen äger förändrats, utan förklaras från enstaka rad andra mekanismer inom cellen.

Exempelvis besitter man inom enstaka undersökning utförd vid människor inom Överkalix kunnat påvisa en samband mellan farföräldrars svält beneath ett bestämd period från uppväxten, inom samband tillsammans med missväxtåren –, samt minskad fara bland sonsöner för att dö från hjärt- samt kärlsjukdomar.^[23]

Evolutionen samt samhället

[redigera | redigera wikitext]

Flera förklaringsmodeller liksom inspirerats från evolutionsteorin försöker förklara mänskligt beteende samt andra företeelser inom samhället.

Memetik

[redigera | redigera wikitext]

Richard Dawkins lärobok The Selfish Gene (, utökad tryckning ) plats ej bara revolutionerande inom för att den gav genen enstaka huvud roll till selektion samt därmed biologisk evolution. inom avsnitt 11 "Memes: the new replicators" anger han även för att genen ej besitter monopol vid för att artikel ett replikator vilket ger evolution, utan för att inom princip varenda grupp vilket karakteriseras från variation, utsätts till selektion samt därför nedärvs differentierat inom uppsättningen från olika replikatorer ger evolution.

Exempelvis sker självisk egenspridning tillsammans med variation, selektion samt nedärvning även inom den mänskliga (och på grund av all sektion även övriga djurliga) kulturens olika beteendeuttryck. Dawkins gav denna kulturgenetiska avdelning namnen "mem".^[9] inom The extended phenotype", definierar denne memen liksom ( s. )

A enhet of cultural inheritence, hypothesized as analogous to the particulate gene, and as naturally selected bygd virtue of its 'phenotypic' consequences on its own survival and replication in the cultural environment.

Begreppet mem vilket icke-biologisk jämförelse mot genen gav upphov mot ett färsk vetenskap, memetiken, vilket besitter liksom avsikt för att vetenskapligt analysera kulturell evolution hos främst människan vid grund från membegreppet.

Memetiken anses kontroversiell, främst bland social- samt samhällsforskare likt ej tillägnat sig enstaka icke-biologisk dock darwinistisk evolutionsteori, samt från biologer likt anser för att memers evolution måste studeras likt underordnad genetisk (socio-biologer).

Sociobiologi

[redigera | redigera wikitext]

Sociobiologin studera djurens beteende (inklusive människans), vilka evolutionära fördelar olika beteenden besitter samt vilken selektion såsom utför för att dessa beteenden sprider sig.

Sociobiologin likt introducerades från E.O. efternamn hävdar för att detta finns ett genetisk bakgrund mot flera beteenden. Begreppet släktskapsselektion introducerades vid bred front från företrädarna på grund av denna skola.^[9][24]

Beteendeekologi

[redigera | redigera wikitext]

Också beteendeekologin studera beteenden ifrån en evolutionsperspektiv.

Denna utbildning utgår ifrån för att vilt samt människor anpassar sina beteenden efter förutsättningarna, samt studera hur ekologiska samt sociala faktorer påverkar olikheterna inom beteende inom samt mellan populationer. Beräkningar från detta maximalt optimala beteendet inom enstaka viss miljö agerar enstaka betydande roll.^[9]

Evolutionspsykologi

[redigera | redigera wikitext]

Evolutionspsykologin skiljer sig ifrån sociobiologin genom för att den utgår ifrån för att detta såsom selekteras ej existerar beteenden utan psykologiska mekanismer, samt för att beteendena existerar resultatet från dessa mekanismer.

Skolan använder begreppet environment of evolutionary adaptedness vilket avser den miljö var en visst beteende utvecklades.^[9]

Socialdarwinism

[redigera | redigera wikitext]

Socialdarwinism existerar enstaka filosofisk/ideologisk inriktning inspirerad från Darwins teorier, dock utan stöd inom dagens biologiska undersökning.

Socialdarwinismen sägs äga detta naturliga urvalet liksom förebild på grund av samhällets organisation.

Dessa variationer i allelfrekvenser uppkommer genom att avkomman inom populationen ärver olika anlag beroende på naturligt urval, där de mest framgångsrika allelkombinationerna ofta resulterar i att individen får para sig, och

Herbert Spencer formulerade dem primär tankarna.^[9]

Evolution inom kulturen

[redigera | redigera wikitext]

Evolution inom litteraturen

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom evolution existerar enstaka process likt ofta tar utdragen period (inom mikroevolution några generationer), medan dem flesta typer från litteratur skildrar relativt korta förlopp, äger evolutionen ej blivit en lika vanligt tema inom litteraturen vilket mot modell älskade, att vedergälla något som upplevts som fel alternativt frigörelse ifrån sina föräldrar.

Dock finns detta ett genre var evolution äger blivit en grundtema, nämligen science fiction-genren, var detta grovt sett finns tre typer från berättelser angående evolution:

1. huvudpersonen påträffar varelse såsom besitter utvecklats inom enstaka ytterligare miljö samt likt därför existerar många olik honom/henne själv
2. huvudpersonen möter ett varelse ifrån huvudpersonens personlig typ miljö såsom från någon anledning äger muterats (en mutant)
3. huvudpersonen iakttar enstaka varelse tillsammans med accelererad evolution liksom praktiskt taget utvecklas framför hans/hennes ögon

Evolution inom poesin

[redigera | redigera wikitext]

Evolutionen existerar en något ovanligare motiv inom poesi än inom prosa, även ifall detta finns en par modell.

"De kom tillsammans med strömmar ifrån Siberia.
ifrån detta krympande Ägirhavet västerut.
samt migrerade ovan Iapetus grunda ocean.
ifrån Baltica. mot Laurentia samt ovan jorden.
Mångformiga samt oräkneliga inom vår andra evighet.
Paleozoikums fantomer"

- extrakt ur Ögonblick Ur Tiden

Evolution inom populärkulturen

[redigera | redigera wikitext]

Evolutionen existerar en ej helt ovanligt tema inom populärkultur.

Några exempel:

"See in the shapes of my body
Leftover parts from the apes and monkeys"

- Crash Test Dummies, In the Days of the Caveman

"Efter fallet från Jurassic Park kom inom sakta mak, enstaka lag vilket stått var bak
samt varit svagare. detta plats gnagare samt andra däggdjur likt arvtagare ty ödlor plats försvagade.
detta krav vilket för tillfället ställs fanns bland annat päls från kalufs därför detta skulle vandra vid räls inom detta spår
såsom ännu inom tid evolutionen går, var människan för tillfället står.

dock detta kommer ett vår
då detta tar slut, nya vilt tittar ut. Evolutionen besitter inget syfte, ingen mening.
Den existerar endast ett resultat från kopiering från enstaka DNA-förening"

- extrakt ur Evolutionen feat. Herb Boys

"[] verkar existera en offer
en naturligt urval
möt mig vid andra sidan olik riktning"

- bob hunddjur, en fall samt ett svar

Kritik mot evolutionsteorin

[redigera | redigera wikitext]

Darwins publicering från Om arternas uppkomst väckte massiv uppmärksamhet samt skapade enstaka hetsig diskussion likt pågick beneath ett massiv sektion från talets andra hälft.

ett från kritikerna plats den tyske zoologen Albert Fleischmann.

Darwins idéer attackerades häftigt ifrån framför allt kyrkligt håll eftersom dem stred mot dem rådande tolkningarna från bibelnsskapelseberättelse. detta såsom samtiden ägde svårast för att acceptera fanns påståendet angående människans ställe inom evolutionen, för att oss samt aporna äger gemensamma förfäder.

ifrån flera håll hånades Darwin samt liknades nära enstaka äldre gorilla.

Huxley-Wilberforce

[redigera | redigera wikitext]

Darwin fanns vilket tidigare nämnts tillbakadragen samt ovillig för att delta inom debatter. Därför blev detta hans kamrat, T. H. Huxley ("Darwin's Bulldog" likt denne beskrev sig själv), såsom fick dra detta största lasset inom debatterna.

en berömt modell vid ett sådan argumentation existerar den mellan Huxley samt biskopen Samuel Wilberforce inom Oxford 30 juni Wilberforce frågade sarkastiskt angående Huxley plats släkt tillsammans aporna vid sin fars alternativt mors blad, varpå Huxley svarade för att denne hellre ägde enstaka apa vilket förfader än ett man såsom använde sitt förnuft mot för att förlöjliga ett seriös vetenskaplig samtal.

Darwins teorier lade därmed grunden för den moderna

The John Scopes (Monkey) Trial

[redigera | redigera wikitext]

På talet plats utbildning inom evolutionsteorin förbjuden inom stat i usa. Läraren John Scopesåtalades kalenderår på grund av för att äga brutit mot förbudet. han dömdes mot böter vid &#;dollar, dock domen upphävdes senare vid bas från en rättegångsfel.

Anhängare samt motståndare mot evolutionsteorin utnyttjade den uppmärksammade rättegången på grund av för att föra fram sina argument.

Lysenko

[redigera | redigera wikitext]

Trofim okänt plats den ledande företrädaren på grund av mitjurinismen inom Sovjetunionen tid – Denna lära fanns enstaka variant från Lamarckismen samt innebar för att förvärvade attribut kunna ärvas.

Idéerna vann popularitet hos dem styrande skikten inom Sovjetunionen samt undersökning angående Gregor Mendels lagar samt evolutionsteori undertrycktes samt evolutions-"troende" straffades, tillsammans med upp mot straffläger alternativt döden.^[25] detta fanns ursprunglig vilket Lysenkovismen började minska inom påverkan, samt dem sista resterna försvann ej ifrån östblocket förrän runt Lysenkovismen dominerade även Kina beneath – Även var minskade dess påverkan långsamt efter samt den konkurrerade tillsammans med evolutionsteorin beneath en antal tid.

Kommunistländernas politiskt relaterade ledning ansåg evolutionsteori vilket påstådd kapitalism inom naturen samt fanns ideologiskt mot detta.

"Vetenskaplig kreationism"

[redigera | redigera wikitext]

Med start vid talet reagerade vissa kristna inom USA mot för att evolutionsteorin lärdes ut inom dem statliga skolorna. Dessa kristna såg samt ser evolutionsteorin såsom ett sektion från sekulariseringen från samhället, samt vilket en hot mot kristna trossatser samt värderingar.

Man försökte förbjuda evolutionsundervisning inom skolorna inom flera delstater, dock förbuden upphävdes från USA:s högsta domstol, vid bas från konstitutionens tillägg ifall religionsfrihet. Detta ledde mot tillväxt från därför kallad "vetenskaplig kreationism" (eng. creation science), liksom vetenskaplig teori skulle behärska undervisas nära sidan från alternativt ersätta evolutionsundervisningen inom dem statliga skolorna.

Man fordrade för att utbildning angående denna kreationism skulle ett fåtal åtminstone lika många tidsperiod inom skolorna vilket utbildning angående evolution. Efter flera års processer avvisades detta dock från USA:s högsta domstol. Kreationism ansågs från domstolen artikel tro, ej vetenskap.

Intelligent design

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar ett beskrivning från smart eller klok design.

Intelligent design, alternativt ID likt detta ibland kallas, existerar enstaka nyare omformulering från kreationist-idén likt uppstod efter för att högsta domstolen inom USA bestämt för att allmänna skolor ej fick undervisa inom kreationism likt en vetenskapligt alternativ mot evolutionsteorin.

Enligt ID-anhängare är kapabel livets existens ej förklaras enbart genom evolution, utan något ingripande från enstaka smart designer måste antas. ID:s förespråkare undviker inom regel för att uttala sig officiellt angående designerns identitet. dem menar bland annat för att vissa kroppsdel existerar till komplexa till för att behärska äga evolverat fram, vilket mot modell ögat, hjärtat samt örat, samt säger för att enstaka förklaringsmodell på grund av livets ursprung enbart baserat vid slump samt naturliga orsaker ej besitter kunnat presenteras.

dem mekanismer evolutionsforskare allt sedan Darwin äger demonstrerat vid, tillsammans enkla gradvisa vägar till tillväxt samt operativ mellanformer, anses otillräckliga.

Enligt en rättsfall inom USA vilar ID vid religiösa grundläggande principer eller fundament samt existerar således ej en vetenskapligt alternativ mot evolutionsteorin.^[26]

Pjotr Kropotkin

[redigera | redigera wikitext]

Kropotkin menade för att viktigast på grund av överlevnaden existerar samarbete.

Den bäst lämpade existerar den såsom samarbetar bäst - alltså fungerar bäst socialt. Kropotkins samarbetsteori existerar ej bedömning från evolutionsteorin likt sådan (eftersom den bäst lämpade överlever även i enlighet med Kropotkin) utan snarare existerar detta enstaka nedvärdering från den gängse evolutionsteorin, likt alltså skulle existera ofullständig.

Argument på grund av gemensamt ursprung samt makroevolution

[redigera | redigera wikitext]

Hypotesen ifall gemensamt ursprung existerar kontroversiell bland vissa förespråkare till kreationism. Hypotesen för att evolutionen enbart baseras vid naturligt urval samt successiv tillväxt existerar kontroversiell även till dem förespråkare till smart design såsom accepterar gemensamt ursprung.

Dessa hypoteser ger emellertid upphov mot enstaka rad prediktioner vilket existerar testbara samt potentiellt falsifierbara genom empiriska försök, dock ej äger falsifierats. Evolutionsläran besitter därför ställning eller tillstånd liksom vetenskaplig teori. modell vid sådana prediktioner är:^[27]

Grundläggande strukturella likheter

Gemensamt ursprung innebär för att samtliga arter bör äga många lika kemiska mekanismer samt strukturer till för att åstadkomma dem primär funktioner likt existerar gemensamma till allt liv, nämligen (1) replikation, (2) ärftlighet, (3) katalys, samt (4) energianvändning (metabolism).

Detta även angående detta finns andra tänkbara mekanismer till för att åstadkomma identisk sak.

Evolution är ursprunget till den stora variation som finns i den biologiska världen: de nu förekommande arterna är alla besläktade genom ett gemensamt ursprung, och med tiden utvecklas nya arter från de existerande genom artbildning, en produkt av små successiva förändringar över stora tidsrymder

modell vid bekräfta från denna prediktion existerar för att allt liv baseras vid DNA till för att företräda relaterat till gener arv, samt RNA på grund av replikering, samt för att den genetiska koden består från identisk fyra byggstenar, trots för att andra byggstenar förmå tänkas.

Nästlad hierarki

Gradvis tillväxt medför för att varenda arter baserat vid likheter bör behärska placeras in inom enstaka nästlad hierarki från artgrupper, mot skillnad ifrån icke biologiska kategorier, exempelvis stenarter, mänskliga tungomål alternativt bilmodeller, vilket ej klart är kapabel placeras in inom enstaka sådan taxonomi, utan uppvisar modell vid korsbefruktningar mellan trädets grenar.

många ett fåtal modell vid biologiska arter bör finnas vilket kombinerar attribut likt utmärker flera skilda artgrupper.

Tillbakabildningar

Ärftlighet mellan arter innebär för att modell vid tillbakabildade strukturer samt rudimentära kroppsdel bör behärska observeras bland arter liksom utgör ättlingar mot arter vilket tidigt karaktäriserades från strukturen ifråga, dock bör ej inträffa bland arter vilket ej existerar ättlingar mot sådana, i enlighet med detta fylogenetiska trädet.

modell vid stöd från denna prediktion existerar extratår hos hästar, samt svansar hos vissa nyfödda människor.

Personer liksom förknippas tillsammans evolutionsteorin

[redigera | redigera wikitext]

Personer liksom förknippas tillsammans med kontroversiella alternativt förkastade idéer angående evolution

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]