Vad händer i hjärnan vid narkos

Balanserad anestesi

---

Generell anestesi alternativt tillsammans med en enklare mening ”narkos” utgörs från en tillåtelse från inducerad, reversibel samt kontrollerad medvetslöshet (”hypnos”) samt smärtfrihet (”anestesi”) såsom ofta benämns liksom ”balanserad anestesi”.

Här beskrivs anestesins olika komponenter och dess olika faser

Tillståndet kontrolleras samt justeras från anestesipersonal tillsammans med hjälp från flera olika anestesimedel samt används till för att tillåta kirurgiska alternativt andra påfrestande invasiva ingrepp beneath ”sömn samt smärtfrihet”. Tidigare fanns dem viktigaste komponenterna likt används på grund av balanserad anestesi en hypnotikum (sömnmedel) på grund av induktion, en anestesimedel till underhåll från anestesin (inhalationsanestesimedel), en analgetikum (en kraftfull opioid) samt en muskelrelaxerande medel.

Dessa fyra medel existerar basen inom anestesin samt hur man använder samt styr dessa medel vid en kontrollerat samt säkert sätt existerar själva grunden inom balanserad anestesi.

En narkos till kirurgi är kapabel indelas inom fyra olika faser; induktion, underhåll, väckning samt uppvakning.

dem tre inledande faserna sker inom regel vid ett operationsavdelning medan uppvakningsfasen inom huvudsak sker vid enstaka uppvakningsavdelning, postoperativ sektion alternativt intensivvårdsavdelning. Styrningen från ett anestesi genom dem olika faserna tillsammans olika anestesimedel finns beskrivna denna plats inom Narkosguiden. ni hittar flera styrkort tillsammans med olika varianter från anestesimedel till enstaka balanserad anestesi här.

Användningen från anestesimedel besitter förändrats beneath senare tid dock kvar gäller för att balanserad anestesi går ut vid för att behärska sätta patienten inom en status från kontrollerad medvetslöshet var operatören får chans för att utföra sitt ingrepp beneath goda förhållanden samt för att skydda patientens olika organfunktioner optimalt tillsammans hänsyn mot fysiologin.

Man är kapabel yttra för att anestesiologens roll existerar för att upprätthålla ”god homeostas” beneath kontrollerad medvetslöshet hos patienten.

Med god homeostas menas för att trots yttre effekt upprätthålla ett konstant inre miljö vilket existerar förenlig tillsammans normal funktion hos organismen, vilket inkluderar vitala parametrar såsom puls, blodtryck, temperatur, extracellulärvätskans volym, blodvolym, hjärtminutvolym, makro- samt mikrocirkulation, osmolaritet samt elektrolytkoncentration, samt koncentrationer från vätejoner (pH), glukos, syrgas, samt koldioxid.

oss måste kompensera på grund av blod- samt vätskeförluster samt upprätthålla normalfysiologiska förhållanden hos patienten därför långt detta existerar möjligt. Patienten bör klara från för att försättas inom en medvetslöst tillåtelse utan rörelser beneath flera timmar vid en onaturligt sätt. Anestesin samt graden från medvetslöshet bör artikel adekvat samt beneath övervakning beneath läka ingreppet.

Patienten bör inte någonsin existera på grund av ytligt alternativt till djupt sövd samt tillståndet bör behärska reverseras vid en kontrollerat samt säkert sätt.

Den balanserade anestesin styrs genom för att balansera fysiologi samt farmakologi beneath yttre inverkan från kirurgi, invasiva ingrepp alternativt annat trauma. Man arbetar beneath anestesi främst tillsammans cirkulationsfysiologi samt respirationsfysiologi dock även andra funktioner vilket immunsystem samt hormonella struktur såsom påverkas från generell anestesi.

För för att behärska ge ett balanserad anestesi behövs ett adekvat övervakning från patientens vakenhet samt fysiologi – enstaka god monitorering.

Graden från övervakning anpassas efter ingreppets art samt period samt patientens kondition samt grundtillstånd. Patienter inom god kondition tillsammans med ASA klass inom behöver inom regel ej identisk övervakning vilket ett patient tillsammans ASA klass IV. en större samt mer grundlig kirurgiskt ingrepp kräver från naturliga skäl mer grundlig monitorering än enkla kirurgiska ingrepp.

Äldre samt sköra patienter kräver även inom regel mer övervakning än unga starka patienter dock ej ständigt. inom regel standardiseras monitoreringen samt upplägget efter ingreppet samt justeras sedan tillsammans hänsyn mot den enskilda patienten. varenda särskilt ingrepp besitter vid varenda vårdinrättning en särskilt ”set-up” liksom beskrivs inom särskilda PM alternativt lathundar.

Upplägg vid operationsbordet

Man måste behärska hantera upplägget från patienten beneath narkos, dvs producera goda förutsättningar till kirurgen för att jobba samtidigt likt patienten bör behärska överstå en onaturligt kroppsläge beneath ibland flera timmar utan för att erhålla dock från detta, t ex inom form eller gestalt från compartmentsyndrom, trycksår, lungatelektaser, blåstamponad alternativt neuralgi (känselbortfall).

Upplägget från ett patient inom narkos existerar en delat ansvar mellan kirurgsidan samt narkossidan. således långt möjligt görs upplägget medan patienten existerar vaken dock delar görs tillsammans patienten sövd. Vissa uppläggningar inom speciella ställningar är kapabel endast behållas beneath enstaka begränsad period, mot modell Trendelenburg-läge tillsammans högläge från benen förmå riskera otillräcklig cirkulation inom nedre extremiteterna angående detta kvarstår till länge.

Plexus brachialis existerar ett massiv nervfläta såsom bildas från dem nedersta cervikala spinalnerverna samt den inledande thorakala spinalnerven.

Plexat passerar mellan nyckelbenet samt inledande revbenet samt slutar inom axillen tillsammans för att dela upp sig inom 4 stora grenar. Nerverna mot armen utgår ifrån plexus radialis. Översträckning från armarna,
liksom sträckning samt cirkelrörelse inom nacken förmå skada plexus brachialis. Tryck inom axillen samt mot
hals/axlar får ej inträffa.

Nervus peroneus inom underbenet ligger oskyddad samt existerar endast övertäckt från hud då den svänger runt collum fibulae, vid utsidan underbenet strax nedanför knät.

Vad händer vid narkos? Det tillstånd du är i under narkos kallas medvetslöshet och för att vara noga så sover du inte

Den existerar därför vid detta plats, många känslig till tryck samt sträckning. Tänk vid detta angående patientens ben ”faller ut” många samt detta existerar enstaka utdragen operation. Tryck kunna ge skada samt droppfot samt måste förhindras vid samtliga sätt.

Vaddera mellan narkosbåge samt överarm nära fixation från armen mot bågen.

granska ständigt för att detta ej existerar tryck emot patientens ledd. Säkerhetsbandet likt fixerar patientens ben bör placeras enstaka bit ovanför knät, ständigt vadderat.

Monitorering

Grunden inom övervakningen beneath anestesi existerar kontinuerlig mätning från vitalparametrar liksom puls, blodtryck, EKG samt syremättnad.

Mätning görs även från muskeltonus nära användning från muskelrelaxerande medel (TOF).

Generell anestesi eller med ett enklare ord ”narkos” utgörs av ett tillstånd av inducerad, reversibel och kontrollerad medvetslöshet (”hypnos”) och smärtfrihet (”anestesi”) som ofta benämns som ”balanserad anestesi”

Detta utökas nära behov tillsammans monitorering från mer invasiv natur vilket intraarteriellt kontinuerligt blodtryck via artärkateter, centralt ventryck, BIS samt ytterligare mätning från huvud hemodynamik. Delar från övervakningen beskrivs likt Non-invasiv monitorering dvs utan penetrerande stick samt Invasiv monitorering, t ex tillsammans artärnål samt CVK. Mer ifall monitorering beskrivs vid ytterligare ställe inom Narkosguiden.

Anestesimetoder till elektiva kirurgiska ingrepp

Inhalationsanestesi – Narkos

---

Metoden för att söva människor tillsammans med gas, generell anestesi besitter ett utdragen tradition samt flera olika anestesigaser besitter använts genom åren.  Vanligen används halogenerade derivat från eter (inhalationsanestesimedel) enbart alternativt inom kombination tillsammans lustgas på grund av för att sätta patienten inom enstaka kontrollerad form eller gestalt från medvetslöshet – narkos.

Förångade narkosgaser (vaporiserade) såsom isofluran samt sevofluran äger en litet terapeutiskt intervall varför för hög dos måste undvikas samt tillförd mängd gas styras tillsammans upphöjd noggrannhet via enstaka förgasare. Inhalationsanestesi äger fördelen jämfört tillsammans med intravenösa anestesimedel från för att man kontinuerligt kunna mäta patientens endtidala koncentrationer/partialtryck inom utandningsluften, vilket inom sin tur återspeglar nivåerna inom blod samt hjärna.

Patientens behov från anestesimedel existerar visserligen åldersberoende dock även många förutsägbart tillsammans med små interindividuella variationer.

Anestesigasernas potens uttrycks tillsammans hjälp från MAC-konceptet (MAC = minimal alveolar concentration). Begreppet MAC infördes 1965 samt uttrycks inom andel anestesigas nära 1 atmosfärs tryck (ATM).

MAC uttrycker den minsta alveolära koncentration vilket får hälften från ett population (försöksdjur, försökspersoner alternativt patienter) att ej reagera vid definierade stimuli, t ex ett hudincision. MAC existerar en mått till för att jämföra enstaka samt identisk anestesigas potens mellan olika populationer alternativt olika anestesigasers konsekvens vid enstaka viss population.

en annat formulering på grund av gasernas potens är MAC-awake (0,3-0,5 MAC), den koncentration likt behövs på grund av för att blockera voluntära reflexer samt perceptiv medvetenhet. En fördel tillsammans inhalationsanestesi existerar för att man nära enstaka accidentell för hög dos lått förmå eliminera tillförd gas via patientens utandning vilket ger enstaka god styrbarhet beneath pågående narkos.

Anestesidjupet följs huvudsakligen tillsammans kliniska parametrar dock ingenjörsmässig utrustning på grund av anestesidjupsmonitorering blir allt förbättrad samt allt vanligare inom klinisk praxis.

Normalt doserar man anestesigasen efter MAC således för att man uppnår en MAC vid 0,6-1,0 ifall man samtidigt ger remifentanil inom kontinuerlig infusion. Ger man inom stället fentanyl inom tillägg mot gas dock använder gas inom inledande grabb lägger man sig normalt vid en MAC mellan 0,8 samt 1,4. Förgasaren till narkosmedlet doseras inom andel, dock effekten avläses inom MAC.

nära ungefär 2 MAC avslutas spontanandning samt nära 3 MAC fallerar hjärtat samt cirkulationen kollapsar. Samtidig användning från lustgas reducerar nödvändigheten från vaporiserad gas samt ökar därför säkerhetsmarginalen. Grovt sätt existerar effekten från numeriskt värde kombinerade gaser additiv. Användningen från lustgas besitter dock från flera olika skäl minskat betydligt beneath senare tid samt används numera maximalt nära induktion från inhalationsanestesi vid unge samt inom samband tillsammans förlossningsanalgesi.

nära långvariga narkoser ger en konstant MAC enstaka successivt högre koncentration inom hjärnan varför MAC bör justeras ner något tillsammans tiden. nödvändigheten från opioider samt muskelrelaxantia existerar kraftigt reducerat beneath inhalationsanestesi vilket förmå existera ett fördel.

Inhalationsanestesi kunna indelas inom narkoser tillsammans med kontrollerad andning samt narkoser tillsammans bibehållen spontanandning.

Spontanandningsnarkoser, då givetvis muskelrelaxantia ej används alls, existerar tänkbara nära användning från gaser via andningsmask, larynxmask alternativt endotrakeal intubation. eftersom tryckgradienten ovan ett larynxmask existerar lägre samt därmed risken på grund av gasläckage mindre jämfört tillsammans masknarkos, behövs mindre ofta intubation.  Spontanandning existerar ej bara fysiologiskt, detta ger dessutom vid köpet en precis narkosdjup jämfört tillsammans med kontrollerad övertrycksventilation.

inom annat fall än precis narkosdjup, d.v.s. nära till djup alternativt på grund av ytlig narkos fungerar detta helt enkelt ej samt detta syns samt noteras vid patienten. Hur man noterar på grund av djup alternativt på grund av ytlig narkos existerar lite från en konsthantverk samt kräver enstaka sektion rutin från narkotisören. bekymmer hos patienten förmå bero vid både på grund av ytlig samt till djup narkos.

ett otillfredsställande luftväg ger inte någonsin utmärkt möjligheter mot ett god narkos samt adekvat narkosdjup. Fri luftväg existerar sålunda A samt O nära spontanandningsnarkos vilket ibland är kapabel artikel krångligt både nära masknarkoser samt larynxmasknarkoser. Luftvägen existerar ej ens garanterat fri då patienten existerar intuberad. Anestesidjupsmonitorering kunna hjälpa dock existerar ej ständigt tillförlitligt.

Eftersom narkosgaskoncentrationen existerar mätbar samt narkosdjupet förutsägbart, besitter man ej ständigt behov från ytterligare anestesidjupsmonitorering såsom BIS alternativt ”Entropy” nära spontanandningsnarkoser.

Anestesidjupsmonitorering kunna dock existera en utmärkt redskap för hjälp på grund av för att undvika till djup anestesi samt till långsam väckning.

Tiden till uppvakning existerar beroende från gasens/gasernas vävnadslöslighet samt tillförd mängd inhalationsanestesimedel. Desfluran besitter ungefär halva sevofluranets löslighet, likt inom sin tur existerar hälften således lösligt liksom isofluran.

Lustgasen existerar viktigt mindre löslig, inom synnerhet inom fett jämfört tillsammans med vaporiserade gaser. Moderna narkosgaser ger en snabbt samt förutsägbart uppvaknande, jämför ”MAC awake”.

Under 90-talet gjordes stora ansträngningar för att införa dagkirurgi inom klinisk praxis. Detta främst på grund av kostnadseffektivisering samt snabbare hemgång.

detta blev då intressant tillsammans med kortverkande narkosmedel inom intention för att snabbt behärska uppväcka samt skicka bostad patienter efter kirurgi. Tidigare ägde sevofluran samt desfluran ansetts olämpliga pga. enstaka upphöjd metaboliseringsgrad tillsammans med fluoridbildning respektive kokpunkt nära rumstemperatur.  Läkemedelsindustrin satsade stora tillgångar vid register samt reklam från dessa båda gaser.  Detta bidrog mot enstaka ökad insikt ifall samt nyfikenhet på grund av inhalationsanestesi inom allmänhet.

Under decenniers användning äger man funnit för att lustgas kunna ge expansion från gasfyllda hålrum, hämning från B-vitaminmetabolismen (kliniskt betydelsefull främst nära sövning från veganer samt nära vissa ovanliga genetiska ”inborn errors of metabolism”), enstaka enkel ökning från frekvensen postoperativt illamående, samt diffusionshypoxi (som förutsätter hypoventilation och/eller luftandning utan syrgastillskott).

Även förmodat negativa effekter inom närmiljö samt växthuseffekter inom atmosfären gjorde för att man önskade eliminera lustgasen ifrån sjukhusmiljön. eftersom lustgas inom kombination tillsammans med ytterligare vaporiserad gas utgör ungefär halva narkosdjupet, sålunda skulle en avskaffande från lustgas innebära ett betydligt högre förbrukning från sevofluran samt desfluran.

Idag används inom land huvudsakligen sevofluran inom klinisk praxis dock även desfluran äger fått massiv spridning.

Den nära introduktionen befarade risken till njurskador från sevofluran äger lyckligtvis ej infriats. Såväl ”compound A” ifrån cirkelsystemets koldioxidabsorber vilket flourider nära metaboliseringen skulle ju teoretiskt behärska artikel nefrotoxiska. Ironiskt nog ger emellertid den gamla kombinationen isofluran/lustgas en snabbare uppvaknande än enstaka ren sevoflurannarkos.

detta påstått snabba uppvaknandet plats ju den primära poängen nära sevoflurans lansering.  ett fördel, ej minimalt nära barnnarkoser, existerar dock för att gasinduktion existerar enklare för att genomföra tillsammans med sevofluran. Patenttiden till sevofluran samt desfluran besitter gått ut samt inhalationsanestesi existerar ej längre en varmt debattämne varför alternativa dock ej nödvändigtvis till patienten förbättrad anestesimetoder vunnit terräng.

Anestesiinduktion

---

Induktion – narkosinledning

Induktion, dvs introduktion från enstaka narkos innebär för att man försätter patienten inom sömn, alternativt mer rätt inom en kontrollerat etapp från medvetslöshet (anestesi).

Intravenös induktion existerar standard på grund av dem flesta anestesiologiska procedurer. Vägen dit går genom modifierad vakenhet inom olika stadier, olika narkosdjup inom olika hastighet beroende vid vilken teknik vilket används.

Här har vi samlat information om vad som händer före, under och efter narkos

Efter tillförsel från anestesimedel går man inom regel igenom en begränsad etapp från relaxation samt desinhibition, därefter en begränsad etapp från excitation samt därefter in inom detta etapp såsom ofta benämns kirurgisk anestesi tillsammans relaxation från muskeltonus samt reducerad alternativt upphörd andning.

Under induktionen påverkas andning, vakenhet, relaterat till ögon rörelser samt koordination samt pupillernas storlek, reflexer, muskeltonus samt andra väsentliga fysiologiska funktioner.

detta existerar angeläget för att försöka vandra genom induktionsstadiet således smidigt liksom möjligt utan tydlig effekt vid puls samt blodtryck. Man bör försöka undvika uttalat blodtrycksfall dock en lindrigt blodtrycksfall existerar vanligt samt dem flesta patienter vilket ej existerar påtagligt hjärt- samt kärlsjuka tolererar detta väl. nära induktion från sköra patienter existerar detta lämpligt för att samtidigt ge en blodtryckshöjande medel på grund av för att undvika anestesimedlens blodtrycksdämpande effekter.

Induktionen startar inom regel tillsammans preoxygenering tillsammans med syrgas via maskering tillsammans med patienten inom ”sniffing position” på grund av för att förbereda övertag från patientens andning samt nedläggning från ett larynxmask alternativt endotrakeal intubation.

då patienten existerar väl syresatt startar man antingen genom intravenös spruta från anestesimedel alternativt genom inhalation vid maskering från en inhalationsanestetiskt medel, enstaka ”narkosgas”. Intravenös induktion existerar inom regel snabbare, mer kontrollerad samt mer förutsägbar än introduktion vid maskering via inhalation.

Induktion från anestesi tillsammans intravenösa induktionsmedel

---

Propofol

• Koncentration: 5 mg/ml, 10 mg/ml, 20 mg/ml
• Induktionsdos på grund av anestesi: 2 mg/kg (barn – 2,5-3,5 mg/kg)
• Sedationsbolus: 0,5 mg/kg
• Underhållsanestesi: 4-10 mg/kg/h inom minskande dos, TCI 2-6 ug/ml, Sedation: 0,5-4 mg/kg/h
• Undvik: Anestesi tillsammans TCI mot unge < 16 år

Tiopental (Pentocur)

• Koncentration: 25 mg/ml
• Induktionsdos till anestesi: 4-6 mg/kg (70 kg -14 ml)
• Försiktighet: porfyri, övre luftvägsobstruktion, astmaattacker, extravasal samt intrarteriell injektion

Ketamin (Ketalar)

• Koncentration: 10 mg/ml iv, 50 mg/ml im
• Induktionsdos till anestesi: 1-2 mg/kg iv, (5)-10 mg/kg im + midazolam 1-3 mg (tyst vid golvet)
• Underhållsanestesi: 0,5-4 mg/kg/h iv inom minskande dos
• Smärtlindring efter operation: 5-15 mg inom bolus
• Underhållsinfusion: 0,05-0,5 mg/kg/h
• Försiktighet: Högt blodtryck (relativ kontraindikation).

  nära leversvikt -> dosreduktion

Esketamin (Ketanest)

• Koncentration: 5 mg/ml iv, 25 mg/ml im => använd halva ketamindosen

Induktion vid maskering (”Maskanestesi”)

---

Inhalation via inandning från narkosgas vid maskering används maximalt vid ungar var man önskar vänta tillsammans med för att lägga in enstaka intravenös infart (venkanyl) tills barnet somnat samt ej upplever smärta.

Detta kräver god uppfattning ifall narkosgasers effekter samt god förmåga för att hantera luftvägen då barnet somnar in samt går igenom dem olika faserna från anestesiinledningen. beneath introduktion vid maskering blir excitationsfasen kraftigare samt mer utdragen än nära intravenös introduktion. inom regel börjar man tillsammans spontanandning på grund av för att successiv vandra ovan mot manuellt kontrollerad andning samtidigt vilket narkosdjupet fördjupas tillsammans inhalationsanestesimedel via förgasare.

Man bör existera varsam dock stadig vid handen då kraftiga manipulationer från luftvägen beneath excitationsfasen är kapabel trigga enstaka laryngospasm likt kunna försvåra anestesiinledningen samt producera svårigheter för att fördjupa anestesidjupet mot riktig nivå. Nedförandet från enstaka svalgtub förmå utveckla luftvägen samt möjliggöra manuell ventilation därför för att excitationsstadiet passeras vid korrekt sätt samtidigt såsom detta förmå trigga ett laryngospasm angående detta görs då patienten existerar till ytligt sövd.

Anestesigasen måste tillföras inom riktig takt då allt till snabb tillförsel kunna ge apné alternativt laryngospasm alternativt trigga orolig patient. Ofrivilliga okontrollerade rörelser beneath denna fas existerar vanligt. enstaka kraftig excitation är kapabel orsaka kraftigt stresspåslag tillsammans med takykardi samt blodtrycksstegring följt från en kraftigt samt farligt blodtrycksfall då excitationen passeras samt bör därför undvikas.

Inledning vid maskering från vuxna patienter görs numera sällan dock plats vanligare förr.

detta är kapabel göras inom undantagsfall, t.ex. från patient tillsammans tydlig stickrädsla alternativt patient tillsammans med grav autism. detta existerar dock undertecknads personliga upplevelse för att patienter likt existerar därför resehandling uttalat stickrädd för att man vägrar intravenös introduktion även är kapabel tillhandahålla svårigheter tillsammans med introduktion via inhalation.

Bäst väg för att anlända mot rätta tillsammans med detta bekymmer existerar inom regel genom god preoperativ kunskap samt ett kraftfull premedicinering samt produktiv topisk anestesi på grund av för att behärska sätta nål inom enstaka ven. ytterligare anledning förmå artikel extremt svårstucken patient likt äger fått nog från multipla stickförsök inom vaket tillstånd.

Intravenös induktion

---

Intravenös induktion tillsammans snabbverkande anestesimedel existerar standard nära dem flesta anestesier, såväl mot ungar liksom mot vuxna.

Anestesin förbereds tillsammans ett god premedicinering, nära behov topisk anestesi (hudbedövning) samt inläggande från ett venkanyl  i enstaka perifer ven (”sätta nål”). Efter standardiserade förberedelser vid sal samt check-in startar anestesin tillsammans med injektioner från snabbverkande insomningsmedel likt antingen ges manuellt inom enstaka perifer venkanyl alternativt via infusionspump alternativt inom kombination från manuella injektioner samt spruta via injektionspump (sprutpump).

inom enstaka traditionell narkos ges medlen på grund av grabb via injektioner tillsammans med spruta. Vanligt existerar för att man startar tillsammans enstaka kraftfull opioid såsom fentanyl alternativt alfentanil beneath cirka numeriskt värde minuter.

Inför varje undersökning eller operation görs därför en individuell bedömning av eventuella sjukdomar och behandlingar

Härefter avvaktar man tills man noterar för att patienten reagerar adekvat vid given dos vilket även verifierar för att den venösa infarten fungerar liksom den bör. inom nästa steg ger man ett dos från en hypnotikum, vanligen propofol dock även andra medel förmå användas såsom pentothal, narkotisk substans alternativt etomidat. Dosen justeras efter ålder, vikt, kondition samt aktuellt tillstånd.

I vanlig induktion ges muskelrelaxerande medel inom struktur från icke depolariserande medel då patienten ”sover gott” efter inledningen dvs ej reagerar tillsammans blinkreflex alternativt nära kontakt ca 1-2 minuter efter för att hypnotika givits.

Efter för att muskelrelaxerande medel givits startar man inom regel ett ”timer” samt ger patienten kontrollerade andetag genom manuell övertrycksventilation via andningsmask samt blåsa.

Narkos, eller generell anestesi, innebär sövning till kontrollerad medvetslöshet genom inandning (inhalationsnarkos) eller injektion/infusion av läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet

Denna manuella ventilation pågår inom 90-120 sekunder varefter intubation alternativt nedläggning från larynxmask är kapabel genomföras. Efter säkerställd luftväg kontrolleras denna genom lyssnande vid undersökning tillsammans med hörinstrument samt övervakning från utandningsluften tillsammans med endtidalt uppmätt koldioxidvariation.

Härefter kopplas vanligen enstaka anestesigas in, mot modell sevofluran alternativt desfluran samt anestesin förändras inom nästa fas, underhållsfasen. Användandet från muskelrelaxerande medel styrs efter om detta hjälper kirurgen dvs angående detta existerar nödvändigt till för att behärska penetrera buken alternativt för att patienten behöver ligga ner helt still.

Muskelrelaxerande medel kunna även existera nödvändigt till för att behärska ventilera patienten vid bästa sätt samt koordinera tillsammans med kirurgin, mot modell nära thoracoabdominella ingrepp.

RSI induktion

---

Vid sövning från patient tillsammans med ökad fara till luftvägsaspiration från magsäcksinnehåll sövs patienten tillsammans med ett sålunda kallad RSI-teknik: ”Rapid Sequence Induction”.

tillsammans denna teknik placeras huvudändan inom förhöjt läge, därför kallad ”sniffing position”. Patienten preoxygeneras precis via spontanandning vid tättslutande maskering tillsammans 100% syrgas varefter induktionsmedlen ges inom snabb resultat tillsammans med analgetika, hypnotika samt muskelrelaxerande medel. Direkt efter intuberas patienten utan kontrollerad övertrycksventilation.

Man förmå samtidigt nyttja cricoid-tryck dock detta besitter ifrågasatts beneath senare tid då detta är kapabel försvåra intubationen samt nyttan existerar tveksam. modell vid fall tillsammans med ökad fara på grund av aspiration existerar tarmparalys (ileus) samt brådskande patienter såsom ej fastat tillräckligt länge.

Underhållsfas

Under underhållsfasen styrs anestesin efter principen angående god homeostas var narkosen anpassas efter ingreppets art samt omfattning.

enstaka god kontinuerlig informationsutbyte mellan narkosen samt kirurgen existerar nödvändigt till för att detta bör fungera väl. Detta existerar den fas var kirurgin utförs. Man kontrollerar samt anpassar anestesin efter puls, blodtryck, temperatur, syremättnad, extracellulärvätskans volym, blodvolym samt hjärtminutvolym. Vakenheten alternativt graden från medvetslöshet monitoreras kliniskt alternativt tillsammans hjälp från anestesidjupsmätare vilket BIS alternativt Entropy, en värde mellan 40 samt 60% eftersträvas normalt samt man försöker undvika på grund av ytlig alternativt till djup sömn.

Anestesin underhålls tillsammans antingen periodiska doser från intravenösa medel likt fentanyl inom kombination tillsammans en inhalationsanestesimedel vilket sevofluran, alternativt tillsammans ett kontinuerlig infusion från ett opioid inom kombination tillsammans med en inhalationsanestesimedel alternativt enbart tillsammans med intravenösa medel, t ex propofol samt remifentanil.

Använder man enbart intravenösa medel kallas anestesimetoden till Total Intravenös Anestesi (TIVA) medan den kombinerade tekniken tillsammans med inhalationsanestesimedel kallas till Balanserad anestesi. Vilken teknik liksom föredras är kapabel styras från anestesiologen samt äger ofta sin bas inom ingreppets art samt lokala rutiner samt praxis. Somliga föredrar ett inhalationsstyrd teknik medan andra föredrar den intravenösa tekniken samt åter andra föredrar den kombinerade tekniken.

Båda tekniker existerar väl beprövade samt väl operativ. Graden från tillförsel från anestesimedel styrs efter kirurgin samt efter patientens vakenhet samt fysiologiska status. Anestesi existerar ständigt en dynamiskt status tillsammans kontinuerliga variationer vilket fullfölja detta mot en spännande samt utmanande jobb. Förändringar inom fysiologin samt inställningar inom anestesin journalförs kontinuerligt inom den s.k.

narkoskurvan. Narkoskurvan besitter inom varenda tid varit ett pappersjournal likt skrivs kontinuerligt från narkossköterskan beneath bota ingreppet ifrån början mot avslut dock beneath senare tid äger mer samt mer data digitaliserats samt vissa kliniker använder enbart digitala struktur. då operationen alternativt interventionen beneath narkos närmar sig slutet anpassas anestesin efter detta, anestesimedlen nedregleras samt man går in inom nästa fas, väckningsfasen.

Vasopressorstöd mot blodtrycksfall

---

Efedrin

• Indikation: Blodtrycksfall, bronkialastma
• Koncentration: 5 mg/ml
• Direkt receptagonist + NA-frisätt –> α1 +, β1+++, β2 ++ = SVR↑, CO↑, HR↑, BT↑
• Dosering: 5-10 mg iv -effekt 10-15 min (för mer långvarig konsekvens förmå 25-50 mg ges im el sc)
• Biverkningar: Takykardi, arytmier, coronarischemi

Fenylefrin

• Dosering: 0,1-0,2 mg iv, alt infusion 0,05-0,15 μg/kg/min iv = cirka 3 – 20 ml/h på grund av 70 kg
• Koncentration: 0,1 mg/ml
• Fysiologiska effekter: α1 ++++ = SVR↑, CO↓, HR↓, BT↑
• Biverkningar: Bradykardi, hjärtsvikt, lungödem

Noradrenalin

• Indikation: Sepsis, anafylaktisk chock, hypotension tillsammans SVR↓↓
• Fysiologiska effekter: α1 ++++, β1+++, β2+ (SVR↑, CO±0, HR↑, BT↑↑
• Dosering: 0,01-0,5 μg/kg/min = 0,5-40 ml/h till 70 kg (0,1 mg/ml)

Väckning & extubation

---

Mot slutet från detta kirurgiska ingreppet anpassas anestesin efter för att patienten bör väckas ur narkosen.

Anestesimedlen skruvas ner således för att effekten avtar samt patienten stiger inom vakenhet. Detta anpassas efter kirurgin, patienten bör inom regel existera väl sövd tills sista stygnet existerar satt, alternativt tills patienten existerar vänd inom riktig position till väckning, t ex ifrån bukläge mot ryggläge. Operationssåret bör förslutas samt sårskydd bör läggas före väckning.

All ren operationsklädsel bör tas försvunnen inom enstaka ”avdukning” samt enstaka ”avtäckning” vilket inom regel går relativt fort. Infarter, ev. sårdrän samt dropp bör justeras samt anpassas mot den postoperativa fasen. Patienter utan blåskateter bör inom regel genomgå enstaka s.k ”Bladder scanning” var volymen urin inom blåsan mäts samt ev. tappas ut innan väckning ur anestesin.

Patienten bör sedan extuberas alternativt larynxmasken tas försvunnen samt detta sker då patienten vaknar upp samt förmå klara sin personlig spontanandning vid en betryggande sätt.

Själva väckningen går inom regel mot genom för att anestesimedlen stängs från samt patienten vaknar från sig självt då dem sövande effekterna klingar från.

Avstängningen från anestesimedel samt utvädring från anestesigaser anpassas efter operationsavslutet. Patienten vaknar inom regel då spontanandningen existerar stadig samt MAC värdet vid gasen existerar nere vid 0.1%. Alternativt kunna vissa antidoter ges, t ex naloxon till för att avbryta opioideffekten dock antidoter används restriktivt på grund av för att undvika smärtgenombrott.

inom stället ges vanligen något mer långverkande analgetikum, t ex morfin mot slutet från operationen på grund av för att patienten bör existera smärtfri då hen vaknar ur narkosen. Patienter vilket varit sövda tillsammans enbart intravenös teknik vaknar inom regel mot snabbare samt förbättrad jämfört tillsammans patienter vilket fått inhalationsanestesimedel.

Reversering från dem muskelrelaxerande effekterna görs rutinmässigt mot slutet från anestesin efter klinisk analys alternativt efter mätning från muskelaktiviteten genom TOF-mätning, v.g. titta särskilt avsnitt inom Narkosguiden angående muskelrelaxerande medel. Vanligen reverseras muskelrelaxantia genom för att en cholinesterashämmande medel vilket neostigmin ges inom kombination tillsammans en antikolinergikum (Atropin/Neostigmin).

Alternativt är kapabel antidoten sugamadex användas.

Patienten extuberas ej förrän man äger förvissat sig ifall för att adekvat muskelstyrka återkommit samt muskelrelaxationen reverserats, t ex för att patienten kunna att omfamna någon eller hålla dem tätt handen tillsammans fast grepp alternativt lyfta huvudet ifrån kudden samt framför allt bibehålla god andning. Otillräcklig muskelaktivitet kunna titta ut vilket ytlig kippande andning vilket besitter beskrivits ”som enstaka sjömat vid torra land” vilket existerar en potentiellt livshotande tillstånd.

När patienten vaknar upp extuberas vederbörande, dvs endotrakealtub alternativt larynxmask tas försvunnen samt svalget rensugs ifrån slem.

Detta görs kontrollerat då patienten är kapabel andas tillfredställande samt kunna titta upp samt ge ögonkontakt. existerar patienten orolig tillsammans med oregelbunden andning, är kapabel ej ge ögonkontakt alternativt äger påtaglig luftvägsirritation (apné) kunna detta löna sig för att ge enstaka små dos propofol 20-40 mg till för att relaxera patienten samt behärska eliminera mer från anestesigaser liksom förbättrar förhållandena till extubation.

Respiratoriskt bör patienten behärska klara från sin andning tillsammans med högst 5 cm PEEP samt 35% syrgas på grund av för att behärska extuberas säkert. Efter extubationen bör patienten behärska klara sig tillsammans med personlig spontanandning samt bibehålla fri luftväg även inom ryggläge. Vanligtvis ges syrgas vid grimma alternativt andningsmask beneath uppvakningsfasen.

Kriterier på grund av extubation

• Spontan ögonöppning
• Ansiktsgrimas
• Patientrörelse ytterligare än hosta
• Konjugerad blick
• Målmedvetna rörelser
• Endtidala nivåer från anestesigas lägre än:
  • Sevofluran: 0,2%
  • Isofluran: 0,15%
  • Desfluran: 1,0%
• Syremättnad högre än 97%
• Positivt larynxstimuleringstest
• Endtidal volym större än 5 ml/kg

Efter kirurgi vid väldigt sköra patienter alternativt efter större ingrepp alternativt nära respiratoriska bekymmer bibehålls ej sällan endotrakealtuben samt patienten går in sederad mot intensivvården alternativt den postoperativa vården fortsatt kopplad mot enstaka ventilator till enstaka senare extubation inom mer stabilt läge.

existerar man osäker vid ifall patienten kunna klara ett extubation existerar detta förbättrad för att bibehålla tuben mot en senare skede, t ex angående patienten blivit hypoterm, existerar cirkulatoriskt instabil alternativt nära massiv alternativt pågående blödning. Förflyttningen från patienten sker då inom regel tillsammans enstaka s.k.

transportventilator in mot postop alternativt IVA.

Uppvakningsfasen

När patienten existerar väckt ur narkosen samt operationen avslutad bör patienten beneath stabila förhållanden flyttas ovan mot ett uppvakningsavdelning alternativt enstaka postoperativ sektion (”Postop”). inom regel sker väckningen vid operationssalen vid operationsbordet samt patienten flyttas därefter ovan inom sin sovplats dock nära vissa tillfällen flyttas patienten inledningsvis ovan inom sängen samt väcks sedan var.

Detta sker t ex då förflyttningen är kapabel förväntas bli smärtsam alternativt då detta existerar viktigt för att undvika okontrollerade rörelser. Omvänt inleds vissa narkoser inom sängen inom stället på grund av vid operationsbordet då förflyttningen förväntas bli smärtsam, t ex nära brådskande frakturer.

Uppvakningen sköts inom regel från ytterligare anställda än narkospersonal vid ett postoperativ sektion.

Tiden vid postop blir bestämt från ingreppets art samt patientens status. massiv kirurgi kräver från naturliga skäl längre tidsperiod vid postop dock detta varierar ifrån fall mot fall. vid den postoperativa avdelningen existerar detta viktigt tillsammans med fortsatt god monitorering från vitala funktioner liksom andning, puls samt blodtryck. Postop äger inom regel en stort antal patienter samtidigt samt detta existerar viktigt för att varenda existerar väl monitorerade samt för att eventuella komplikationer upptäcks inom period samt åtgärdas snabbt.

modell vid allvarliga komplikationer är kapabel t ex artikel apnéer alternativt andningssvikt, blödning alternativt uttalat blodtrycksfall. Rekommenderade tider på grund av postoperativ övervakning finns vid ytterligare område inom narkosguiden.

I uppvakningsfasen existerar detta viktigt för att patienten vaknar vid en betryggande sätt tillsammans adekvat smärtlindring.

Denna ges antingen intravenöst alternativt inom struktur från blockader tillsammans med lokalanestesimedel. flera patienter kommer tillsammans ett epiduralanestesi (EDA) såsom antingen besitter startats alternativt bör startas vid postop. Eventuell antibiotikaprofylax bör ges liksom trombosprofylax nära korrekt tidpunkt. Eventuella sårdrän samt ventrikeldrän bör kontrolleras för att dem fungerar samt okontrollerad blödning måste upptäckas inom period.

Eventuella röntgenundersökningar kunna behöva genomföras. Justeringar från blodtryckshöjande samt inotropa medel likt infusion från noradrenalin görs kontinuerligt. Mätning från timdiures görs inom relevanta fall. Illamående kunna behöva förebyggas samt behandlas tillsammans med antiemetika (PONV). Blodgaser samt laboratorieparametrar kunna behöva kontrolleras samt följas.

Patienter vilket genomgått större ingrepp alternativt existerar instabila efter operation väcks flera gånger inne vid den postoperativa avdelningen.

Extubationen denna plats liknar den vid operation dock patienten existerar inom regel ej längre påverkad från inhalationsmedel. Kroppstemperaturen bör ligga ner ovan 36 grader samt arteriella blodgaser följs ofta. Efter genomgången uppvakningsfas kunna patienten flyttas ovan mot ett kirurgisk vårdavdelning på grund av fortsatt vård samt behandling alternativt angående detta handlar angående dagkirurgiska ingrepp tecknas ut mot hemmet.

Före hemgång gäller särskilda rutiner till för att detta bör fungera vid en betryggande samt säkert sätt.

Pocketguide – Anestesi

Pocketguide tillsammans med kondenserad resultat angående inhalationsmedel, muskelrelaxantia, inhalationsanestesi, vasopressorer, opioider, antiemetika, reversering samt malign hypertermi.

Standardanestesi

Induktion på grund av grabb tillsammans med Propofol samt Fentanyl.

Underhåll tillsammans med Fentanyl inom v samt Sevofluran inom inhalation. Muskelrelaxantia v b.

Muskelrelaxantia

---

Muskelrelaxerande medicin ger enstaka neuromuskulär blockad genom handling inom den neuromuskulära kopplingen inom tvärstrimmig muskulatur såsom styr kraften inom muskler samt andning. Muskelrelaxantia används på grund av för att underlätta till kirurgi inom samband tillsammans med allmän kirurgi särskilt laparoskopisk kirurgi, bukkirurgi, ortopedisk kirurgi, neurokirurgi, thoraxkirurgi alternativt ytterligare kirurgi var detta existerar nödvändigt för att patienten ligger helt still alternativt existerar muskelslapp.

Neuromuskulär blockad används även till för att ett fåtal övervakning ovan luftvägen tillsammans utmärkt intubationsförhållanden samt till för att förbättrad behärska ventilera lungsjuka patienter.

Axon ifrån nervändar kopplas normalt mot muskelfibrer via ”neuromuskulära junctions” inom motorändplattan var neurotransmittorsubstanser släpps ut ifrån presynaptiska vesikler samt överför den neuromuskulära innervationen.

ifrån dessa synapser frisätts acetylkolin såsom rusar ovan synapsen samt binder mot postsynaptiska acetylkolinreceptorer till handling. Acetylkolinreceptorerna existerar kolinerga receptorer dock dem förmå även aktiveras från nikotin samt kallas därför på grund av nikotinreceptorer – nAchR (nikotinerg acetylkolinreceptor). Nikotinreceptorer existerar enstaka struktur från ligandstyrda jonkanaler liksom öppnar enstaka jonkanal då dem aktiveras.

Detta påverkar vilopotentialen sålunda för att nästa nervcell blir benägen för att depolarisera samt generera muskelkontraktioner.

Muskelrelaxantia existerar vanligen kvartära ammoniumföreningar likt strukturellt liknar acetykolin. Dessa binder mot nikotinreceptorns alfa-subenhet samt spärrar dessa.

Det finns numeriskt värde typer från muskelrelaxantia, depolariserande samt icke-depolariserande.

Depolariserande muskelrelaxantia (succinylkolin) ger ett första stimulering vilket orsakar ett depolarisering tillsammans muskelfascikulationer, man är kapabel yttra för att musklerna aktiveras samt laddas ur. Därefter existerar receptorn stängd till fortsatt nervtransmission tills detta muskelrelaxerande ämnet brutits ned från enzymet pseudokolinesteras.

Icke-depolariserande muskelrelaxantia binder mot den nikotinerga receptorn samt spärrar nervtransmissionen, muskelaktiviteten blockeras vanligen beneath minimalt 30 min efter induktion.

Succinylkolin ser kemiskt strukturellt ut vilket enstaka dubbel acetylkolinmolekyl. nära administrering syns initiala fascikulationer, oftast inledningsvis synliga runt ögonen omedelbart följt från ansiktet samt övriga kroppen.

Succinylkolin existerar snabbverkande tillsammans vykort duration, inverkan sitter vanligen inom 5-10 min. Succinylkolin existerar detta muskelrelaxantia likt ger bäst intubationsförhållanden samt bäst luftvägskontroll. detta används ej bara till för att behärska sätta in rör utan även på grund av för att åtgärda laryngospasm samt svår bröstkorgsrigiditet, t ex efter för hög dos från remifentanil.

Den korta durationen beror vid redistribution ifrån neuromuskulära junctions, substansen bryts ner från pseudokolinesteras vilket existerar detsamma likt butylkolinesteras samt plasmakolinesteras. detta finns enstaka familjär bristande från pseudokolinesteras vilket är kapabel utföra för att vissa patienter får ett långvarig muskelrelaxation från succinylkolin.

Vanligen släpper dock effekten även hos dessa patienter efter en par timmar, tillståndet existerar ovanligt. inom dessa fall bör administrering från succinylkolin självklart undvikas. Förlängd resultat från succinylkolin kunna uppkomma nära leversjukdom, cancer samt reducerad allmäntillstånd samt användning från andra medicin likt metaboliseras från kolinesteras.

Succinylkolin besitter vissa biverkningar såsom frisättning från kalium (cave brännskador), arytmier, bradykardier (små barn), postoperativ muskelsmärta, malign hypertermi samt histaminfrisättning.

detta bör ej ges mot patienter efter långvarig immobilisering (långliggare vid IVA!), muskelsjukdomar, brännskador (efter 24 timmar), ryggmärgsskador, plasmakolinesterasbrist, malign hypertermi, intrakraniell tryckstegring alternativt uremi. Man får dock inom varenda enskilt fall väga riskerna mot fördelarna. Etableringen från fri luftväg äger ständigt högsta prioritet hos medvetslösa alternativt vakenhetssänkta patienter samt var existerar succinylkolin snabbast samt maximalt effektivt på grund av god luftvägskontroll.

Icke depolariserande muskelrelaxantia existerar kemiskt strukturellt antingen steroidbaserade alternativt bensylisoquinolinbaserade estrar.

Steroidbaserade icke depolariserande muskelrelaxantia existerar t.ex. vecuronium samt rocuronium liksom existerar relativt lika. dem steroidbaserade medlen besitter nedsänkt frekvens allergiska reaktioner, passerar ej moderkaka samt metaboliseras genom hydroxylering inom levern. Rocuronium existerar en medellångverkande medel tillsammans aktiva metaboliter vilket innebär viss fara till förlängd inverkan nära leversvikt.

detta metaboliseras inom levern samt utsöndras via gallan. Rocuronium existerar en alternativ mot succinylkolin nära rapid sequens induction (RSI) inom högre dosering än normalt, 0,9-1,0 mg/kg. nära behov förmå effekten reverseras tillsammans enstaka bestämd antidot sugamadex (Bridion).

Pancuronium existerar en äldre långverkande medel tillsammans relativt upphöjd muskarinerg handling likt sällan används idag.

Pancuronium fanns standardmedel till anestesiologisk muskelrelaxation fram mot 90-talet.

Det finns en flertal andra icke depolariserande medel liksom farmakologiskt kategoriseras vilket bensylisoquinoliner. Medlen besitter relativt nedsänkt muskarinerg affinitet. Bland dessa medel noteras atrakurium, cisatrakurium samt mivakurium. Dessa medel besitter relativt upphöjd histaminfrisättande påverkan liksom kliniskt riskerar för att ge hudrodnad samt bronkkonstriktion.

Atrakurium samt cisatrakurium bryts ner från ospecifika plasmaesteraser samt äger enstaka spontan kemisk nedbrytande process via den s.k. Hoffman elimineringen. Mivacurium bryts ner från pseudokolinesteras. Eliminationen existerar oberoende från lever samt njurfunktion.

Atrakurium existerar en medellångverkande icke depolariserande medel tillsammans med enstaka heterogen sammansättning från isomerer.

Atracurium existerar histaminfrisättande samt elimineras via Hoffmaneliminationen.

Mivacuriumär en kortverkande icke depolariserande muskelrelaxantia. Ger viss histaminfrisättning samt bryts ner från pseudokolinesteras.

Reversering

---

Effekten från icke depolariserande muskelrelaxantia reverseras vanligen tillsammans neostigmin vilket existerar ett kolinesterashämmare varvid muskulär innervation återställs.

Neostigmin är kapabel ge bradykardi samt bronkonstriktion varför man samtidigt vanligen ger atropin vilket antikolinergikum. enstaka vanlig reverseringsdos mot myndig existerar 2,5 mg neostigmin (1 ml) samt 0,5 mg atropin (1 ml), sammanlagt 2 ml. Neostigmin är kapabel öka kvantiteten acetylkolin inom synapsen samt förmå konkurrera försvunnen icke-depolariserande muskelrelaxantia.

nära ofullständig reversering kunna enstaka halv reverseringsdos ytterligare ges (1/2 ml neostigmin + 1/2 ml atropin). Doseringen från neostigmin existerar 30-70 mikrog/kg dock doseringen standardiseras vanligen mot 1 ml (2,5 mg) mot myndig samt efter vikten mot ungar. Effekten från muskelrelaxantia samt reversering bör monitoreras kontinuerligt tillsammans specifika övervakningssystem.

Malign hypertermi

---

Råd till behandling från ett akut reaktion såsom nära malign hypertermi

Malign hypertermi (MH) känslighet existerar en ärftligt tillåtelse var potenta inhalationsanestetika och/eller suxametonium är kapabel utlösa ett livshotande reaktion beneath narkos.

nära ett MH-reaktion ses indikator mot hypermetabolism samt muskelpåverkan. MH-reaktioner existerar ovanliga samt viktiga för att känna igen, då dem existerar potentiellt livshotande samt botbara. enstaka tidigare komplikationsfri anestesi tillsammans MH utlösande medel utesluter ej MH-känslighet.

Utlösande: Celocurin + inhalationsgaser.

Symptom: Muskelrigiditet, tempstegring 1°C/5 min, EtCO2↑, svettning, takykardi

Behandling: Hyperventilera minutventilation x 2-3 tillsammans 100% O2, byt mot TIVA, koppla försvunnen förgasare, slutföra operationen.

Dantrium startdos: 2,5 mg/kg (i grov pvk/CVK) – upprepa 1 mg/kg tills temperaturen faller.

Medel likt kunna utlösa enstaka MH-reaktion

1. Potenta inhalationsanestesimedel

• Sevofluran (Sevorane^®)
• Desfluran (Suprane^®)
• Äldre inhalationsanestesimedel – Isofluran, Halotan, Enfluran, Eter etc.

1. Depolariserande muskelrelaxantia

• Suxameton (Celokurin^® – succinylkolin)

Tecken vid ett MH-reaktion

De kliniska tecknen vid enstaka MH-reaktion är kapabel variera många, ifrån ett fåtal mot flera.

Förloppet kunna artikel allt ifrån explosivt mot mer ”smygande”. Den kliniska diagnosen kunna därför existera svår för att ställa. ett MH-reaktion utvecklas nästan ständigt beneath narkos alternativt inom sällsynta fall omedelbart postoperativt. Inget symptom existerar patognomont till ett MH reaktion. Diagnosen MH reaktion existerar ett uteslutningsdiagnos.

Tidiga indikator ifrån olika organsystem

Metabolism

Ökad metabolism – hypermetabolism (”metabol storm”)

• Tecken vid ökad CO₂ produktion (EtCO₂, el pCO₂), takypné.

  Värdet vid CO₂ måste ställas inom relation mot minutvolymen. ifall kapnografi saknas sålunda, sålunda inger enstaka upphöjd andningsfrekvens samt snabbt förbrukad samt varm CO₂ absorber anklagelse angående ökad CO2 produktion.

• Ökad O₂ -konsumtion
• Metabolisk samt respiratorisk acidos
• Profus svettning
• Marmorerad hud

Muskulatur

• Masseterspasm efter tillförsel från suxameton (Celokurin®).

  Masseterspasm = ”jaws of steel” liksom kvarstår inom numeriskt värde minuter alternativt mer.

• Generaliserad muskelrigiditet. Generaliserad muskelrigiditet kommer oftast lite senare inom förloppet.

Kardiovaskulärt

• Svårförklarlig takykardi
• Arytmier (ffa. ektopiska ventrikulära stöt, VES inom bigemini)
• Instabilt blodtryck

Sena tecken

• Snabb temperaturstegring (core temperature).

  Mät temperaturen centralt; rektalt, blåsa, esofagus alternativt inom CVK. Temperaturstegringen existerar sekundär mot hypermetabolismen dvs.

  Vilka typer av narkos som finns, risker och vanliga frågor och svar

  höjd temperatur existerar ej en inledande tecken.

• Hyperkalemi. Momentan hyperkalemi efter tillförsel från suxameton inger även anklagelse ifall sjukdom som försvagar musklerna, t.ex Duchennes muskeldystrofi
• Kraftig stegring från CK (kreatinkinas)
• Kraftig stegring från myoglobin (plasma/urin)
• Mörkfärgad urin (Coca-Cola/portvinsfärgad) (tecken vid myoglobinuri)
• Njursvikt
• Allvarliga arytmier alternativt hjärtstillestånd
• Disseminerad inuti blodkärlen koagulation
• Multipel organsvikt
• Hjärndöd/död

Differentialdiagnoser

• För ytlig anestesi
• Infektion/sepsis
• Otillräcklig ventilation alternativt otillräckligt färskgasflöde
• Fel vid narkosapparaten
• Iatrogen temperaturstegring
• Annan neuromuskulär sjukdom
• Anafylaktisk reaktion, feokromocytom, tyreotoxisk kris, reaktion utlöst från ecstasy alternativt ytterligare centralstimulerande drog, malignt neuroleptikasyndrom (NMS – Neuroleptic Malignant Syndrome).

Behandling

Behandling skall startas omedelbart.

Dantrolen besitter högsta prioritet. Fördröjning från tillförsel från dantrolen ökar mortalitet samt morbiditet. Symptomen kunna variera avsevärt samt behandlingen anpassas därefter.

Omedelbart

• Stoppa tillförseln från samtliga triggande medel. Lyft från förgasaren. ifall detta ej går stäng från den.
• Öka mot 100% syrgas samt öka färskgasflöden mot > 10 liter/min.
• Hyperventilera 2 – 3 gånger normal minutvolym tillsammans med 100% syrgas.
• Informera varenda vid salen samt kalla vid hjälp.

  Begär för att ett fåtal in dantrolen. detta behövs gott angående anställda till för att blanda dantrolen, ta prover, ordna infarter etcetera.

• Byt mot total intravenös anestesi. Ödsla ej tidsperiod denna plats vid för att byta slangar alternativt narkosapparat, detta förmå göras senare. Dantrolen besitter högsta prioritet.
• Fatta beslut angående detta operativa ingreppet skall/kan avslutas alternativt inte.
• Om operatören existerar oerfaren kalla vid enstaka kunnig kollega.

Dantrolen (Dantrium^®)

• Ge dantrolen 2 mg/kg intravenöst.

  Ampuller à 20 mg blandas tillsammans med 60 ml sterilt vätska. Lättast går detta tillsammans rumstempererat sterilt vatten.

• Upprepa tillförseln tills symptomen klingat av.
• Om detta ser ut för att bli bristande vid dantrolen således rekvirera mer ifrån ytterligare sjukvårdsinrättning.
• Maxdosen dantrolen existerar 10 mg/kg, dock den dosen förmå inom sällsynta fall behöva överskridas.

Monitorering

• Fortsätt påbörjad monitorering (SaO₂, EtCO₂, EKG, Blodtryck).
• Temperaturmätning centralt (rektalt, blåsa, esofagus alternativt inom CVK).

  Perifer temperaturmätning existerar otillförlitligt inom denna situation.

• Säkerställ för att detta finns utmärkt välfungerande venösa infarter.
• KAD, artärnål, samt CVK förmå komma för att behövas. Tillförsel från dantrolen besitter högre prioritet än CVK samt artärnål initialt.
• Labprov
• Blodgas
• Elektrolytstatus
• CK
• Myoglobin
• Blodsocker
• Kreatinin
• Leverstatus
• Koagulationsstatus
• Vid tecken vid ytterligare provtagning
• Övervaka/vårda patienten vid ett intensivvårds- alternativt postoperativ sektion inom minimalt 24 timmar efter ett MH reaktion.

  Symptomen kunna recidivera samt förmå behöva behandlas.

• Kompartmentsyndrom är kapabel utvecklas. granska nära behov.

Symptomatisk behandling

Behandla hypertermi

Hög prioritet.

• Ge 2 -3 liter kall NaCl, Ringer-acetat alternativt liknande.
• Ytkylning: våta sängkläder alternativt fryst vatten inom axiller samt ljumskar.
• Andra metoder t.ex.

  apparat på grund av yt- alternativt intravenös kylning.

• Sluta kall luft patienten då huvud kroppstemperatur gått ner mot ~38 -38,5^o Temperaturen kommer för att vandra ner ytterligare efter för att kylningen avslutats. nära till kraftig kylning finns fara till studs fenomen.

Behandla hyperkalemi

Hög prioritet.

• Vid livshotande hyperkalemi ge kalcium.

  T.ex. calcium-gluconate 10-20 ml mot vuxen.

• Glukos samt insulin iv. nära behov. t.ex. 20 E ”snabbinsulin” inom 1000 ml 5% Glukos 100-200 ml per timma. Mer insulin kunna behövas. granska på grund av hypoglykemi.
• Dialys är kapabel behövas.

Behandla acidos

• Hyperventilera mot normokapné, angående möjligt.
• Ge Tribonat^® alternativt Natriumbikarbonat ifall pH< 7,2.

Glöm ej för att tillförsel från Natriumbikarbonat ger ökad CO₂belastning

Behandla arytmier

• Amiodaron (Cordarone^®) 300 mg mot myndig (3 mg/kg)
• β-blockerare nära kvarstående takykardi
• Ge ej kalciumantagonister

Upprätthåll god diures > 2 ml/kg/tim med

• Diuretika t.ex.

  furosemid alternativt mannitol. Observera för att varenda kruka dantrolen innehåller 3 g mannitol.

• Vätska t.ex. Ringeracetat alternativt NaCl.

Patienter liksom haft ett misstänkt MH-reaktion bör genomgå enstaka MH-utredning tillsammans med IVCT-test samt mutationsanalys. IVCT= in vitro contracture test.  Detta test innebär för att man tar ut enstaka små muskelbit vilket man monterar upp inom en organbad samt exponerar till halotan respektive koffein samt stimulerar elektriskt.

Enbart negativt mutationstest utesluter ej MH-känslighet. Patientens närmaste släktingar bör informeras.

Referenser

• Glahn KP et al. Recognizing and managing a malignant hyperthermia crisis: guidelines from the europeisk Malignant Hyperthermia Group. Br J Anaesth. 2010 Oct;105(4):417-20.
• Rosenberg H, et al. Malignant hyperthermia: a review. Orphanet J Rare Dis.

  2015;10:93.

• Hopkins PM,et al. europeisk Malignant Hyperthermia Group guidelines for investigation of malignant hyperthermia susceptibility. Br J Anaesth.2015 Oct;115(4):531-9.
• Hyperkalemi http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=899 ( nedladdat 2017-02-26)

Det finns enstaka app på grund av iPhone likt kunna artikel mot hjälp:

Appstore: MHapp – Malignant Hyperthermia