Hur avrättas man i kina

På pappret äger Kina flerpartisystem, dock detta fåtal partier såsom är tillåtna kontrolleras från Kommunistpartiet (se även Inrikespolitik samt författning).

Försök mot politisk motstånd slås skoningslöst ned samt oräkneliga regimkritiker besitter fängslats genom åren. enstaka från dem maximalt kända är Liu Xiaobo, liksom fick Nobels fredspris 2010 för sin kamp för demokrati. han dömdes mot elva års fängelse för samhällsomstörtande aktivitet samt dog inom cancer 2017 medan han avtjänade sitt straff.

Det förekommer inga fria samt allmänna omröstning mot politiska poster – dem direkta omröstning såsom finns mot partikongresser på distriktsnivå samt mot by-råd är även dem hårt styrda. Oberoende kandidater likt står utanför Kommunistpartiet motarbetas samt utsätts för olika former från trakasserier.

En lång rad mänskliga rättigheter finns inskrivna inom Kinas grundlag. Samtidigt är detta förbjudet för att ”sabotera detta socialistiska systemet”. 2004 gjordes en tillägg inom författningen ifall för att ”staten bör respektera samt skydda mänskliga rättigheter”.

dock den kinesiska staten möter långt ifrån grundlagens utfästelser. Mänskliga rättigheter kränks på en stort antal områden.

Enligt människorättsorganisationer finns tusentals politiska fångar alternativt samvetsfångar.

Regimkritiker äger förts försvunnen för omskolning inom arbetsläger utan åtal alternativt rättegång alternativt sitter häktade inom hemliga fängelser. 2013 beslöt kommunistpartiet för att stänga landets 260 arbetsläger, inrättade efter sovjetiskt mönster på 1950-talet.

dock i enlighet med människorättsorganisationer besitter ett sektion läger varit kvar inom bruk samtidigt vilket andra former från inspärrningar besitter utnyttjats såsom psykiatriska vårdinrättning samt hemliga fängelser. Sedan andra halvan från 2010-talet besitter regimen ökat försöken för att tysta människorättsaktivister, advokater samt journalister.

dem utsätts för trakasserier, frihetsberövanden samt våld.

Tortyr förbjöds 1996 dock förekommer ännu i enlighet med människorättsorganisationer. På senare tidsperiod besitter även offentliga erkännanden, enstaka praxis från tiden beneath Mao likt äger sina rötter inom kejsarmaktens Kina, åter tagits inom bruk.

Dessa påtvingade TV-sända erkännanden visar ej bara kinesiska medborgare utan även utlänningar.

En från dem liksom gjort offentligt avbön är den svenske medborgaren samt förläggaren Gui Minhai. han drev ett bokaffär inom Hongkong liksom gav ut böcker tillsammans satiriska skildringar från högt uppsatta kinesiska politiker.

denne greps inom Thailand 2015 samt fördes mot Kina. År 2016 sände den kinesiska statliga TV-kanalen CCTV enstaka samtal tillsammans där denne sade för att denne återvänt mot Kina för för att avtjäna en straff för inblandning inom ett trafikolycka för många år sedan.

denne släpptes inom oktober 2017 dock frihetsberövades igen inom januari 2018. i enlighet med den kinesiska regeringen ägde han brutit mot kinesisk team samt 2020 dömdes han mot tio års fängelse för för att äga försett utländsk inflytande tillsammans underrättelser.

Från slutet från 2010-talet äger även medborgare från andra länder frihetsberövat inom växande utsträckning inom Kina (se Kalendarium).

Etniska minoriteter är kapabel formellt delta inom olika styrande partiorgan samt inom statsapparaten, dock grupp sätter ramarna för deras medverkan samt den är inom hög grad symbolisk.

Minoriteter når sällan högre partiposter, något vilket även gäller kvinnor. Ingen kvinna finns tillsammans bland partieliten sedan den enda kvinnan inom politbyrån, vicepremiärminister Sun Chunlan liksom ägde ett betydande roll inom bekämpningen från coronapandemin inom början från 2020-talet, pensionerades. ingen kvinna äger hittills valts mot politbyråns ständiga utskott (se Inrikespolitik samt författning.).

I grundlagen är landets varenda nationaliteter jämställda samt deras rättigheter samt intressen skyddade.

Minoriteterna inom dem autonoma regionerna åtnjuter i enlighet med team ett särskilt hög grad från självstyre, dock inom verkligheten besitter praxis varierat starkt.

Minst enstaka miljon uigurer samt andra muslimska minoriteter rapporteras sedan andra halvan från 2010-talet äga spärrats in inom särskilda så kallade utbildnings- samt omskolningsläger inom distrikt Xinjiang. i enlighet med myndigheterna äger syftet varit för att bekämpa extremism. detta finns också information angående för att hundratusentals människor från dessa minoriteter tvingats plocka bomull för grabb på dem stora odlingar vilket finns inom område.

enstaka sammanfattning inom augusti 2022 från byrå för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) vittnade angående dem grundlig samt svåra kränkningar från mänskliga rättigheter såsom äger ägt lokal mot uigurer samt andra främst muslimska minoriteter inom Xinjiang. detta fanns trovärdiga data angående bland annat strukturerad tortyr samt tvångsmedicinering samt i enlighet med rapporten förmå kränkningarna utgöra förbrytelse mot mänskligheten.

FN samt detta internationella samfundet besitter fått hård bedömning från människorättsorganisationer för passivitet när detta gäller människorättsbrotten inom Xinjiang.

FN:s råd för mänskliga rättigheter äger ej samtalat om uppgifterna inom rapporten. nära ett omröstning inom oktober 2022 röstade ett majoritet från medlemsstaterna nej mot enstaka motion från västländer ifall för att diskutera frågan. Flera utvecklingsländer lojala tillsammans med Kina röstade emot alternativt lade ned sin röst.

FN:s människorättsrapportörer besitter också kritiserat Kina för för att systematiskt använda påtvingad yrkesutbildning samt omflyttningar från arbetskraft vilket en sätt för att hindra tibetaner för att utöva sin tro samt kultur.

Även situationen inom Hongkong äger uppmärksammats från frivilligorganisationer samt inom FN:s människorättsorgan.

Efter demokratiprotester äger detta kinesiska kommunistpartiet stärkt sin övervakning över "den särskilda administrativa regionen" bland annat genom för att införa enstaka kontroversiell säkerhetslag samt tysta regimkritiker (se även Hongkong).

Författningen garanterar trosfrihet samt rätten för att visa upp.

dock detta gäller ej inom praktiken. Religiösa samfund är strikt övervakade från ett särskild statlig myndighet för religiös övervakning (se Religion) samt kristna samt muslimer utsätts för förföljelse.

Partiet samt staten äger ett kraftfull övervakning över ideella organisationer.

Korruption

President Xi Jinping besitter sedan han kom mot makten bedrivit enstaka massiv kampanj mot korruption.

Den besitter från bedömare även setts såsom en medel för honom för att slå ut politiska rivaler. Sedan 2012 äger hundratusentals anställda inom den kinesiska stats- samt partiapparaten, inklusive militären, likt blivit föremål för den massiva korruptionskampanjen. i enlighet med experter samt människorättsorganisationer besitter korruptionsbekämpningen haft effekter framför allt på uppvisandet från den enorma stor mängd tillgångar eller förmögenhet liksom korrupta partikadrer tidigare kunnat exponera offentligt.

kvar är korruption inom stats- partiapparaten utbredd, ej minimalt på plats nivå samt inom domstolsväsendet. Korruption, mutor samt förskingring är vanligt när detta handlar ifall försäljning samt övertagande från nation inom samband tillsammans företagsinvesteringar samt infrastrukturprojekt.

Det är Kommunistpartiet – samt ej detta ordinarie rättsväsendet – vilket utreder partimedlemmar såsom misstänks för korruption.

grupp äger en eget kroppsdel såsom granskar disciplinfrågor.

2018 inrättade Nationella folkkongressen ett särskild nationell övervakningskommission likt skulle ansvara för utvärdering från korruption såväl inom grupp likt inom staten.

Kina ligger på ställe 76 på organisationen Transparency Internationals korruptionsindex (se här). 

YTTRANDEFRIHET samt MEDIER

I Kina, liksom inom andra auktoritära stater, uppfattar regimen massmediernas roll helt annorlunda än inom väst.

Tidningar, radio samt TV bör ej främst förmedla nyheter samt undersöka makthavare utan framför allt fostra människor samt existera språkrör för regimens politik. Tider tillsammans extremt torftig samt ensidig propaganda äger avlösts från perioder tillsammans med relativ frihet för massmedierna.

Sedan demokratiupproret 1989 besitter massmedierna verkat beneath strikt övervakning.

Yttrandefrihet samt pressfrihet är inskrivet inom författningen, dock Kina är en från dem länder inom världen där medierna är hårdast kontrollerade. beneath 2010-talet, framför allt beneath dess andra hälft,  skärptes kontrollen över massmedierna  ytterligare, särskilt censuren på internet blev allt mer rigid.

Den negativa utvecklingen äger fortsatt beneath 2020-talet.  Kina rankas på ställe 172 från 180 länder av Reportrar utan gränser när detta gäller pressfrihet (se rankningslistan  här).

Många ämnen är förbjudna för medierna för att beröra, inom synnerhet allt likt anses behärska hota kommunistpartiets maktställning.

enstaka särskild myndighet sammanställer dagligen listor över aktuella tabubelagda frågor samt uppmaningar angående vad medier bör ta upp. Etermediernas inslag granskas ofta inom förväg.

Vissa områden öppnades inom viss grad för journalistisk evaluering, mot modell korruption, dock bara så länge rapporteringen ej bedöms liksom en hot mot regimen.

Journalister praktiserar en stort mått från självcensur. Den vilket bryter mot reglerna förmå avskedas, utsättas för trakasserier, alternativt dömas mot fängelsestraff.

Särskilt journalister såsom besitter försett utländska tidningar tillsammans fakta äger råkat illa ut beneath dem senaste åren. Även utländska journalister fick inom början från 2010-talet inom ökad grad känna på regimens inskränkningar. Så nekades journalister från stora utländska tidningar, däribland The New York Times, inresetillstånd efter för att föremål eller textstycken publicerats ifall dem jättelika förmögenheter såsom kinesiska toppolitiker tillskansat sig, däribland den tidigare premiärministern wen Jiabao samt hans familj.

Det kinesiska systemet för för att granska internet är detta maximalt utvecklade inom världen; dagligen arbetar flera tusen anställda inom myndigheternas tjänst tillsammans för att censurera samt övervaka innehåll samt sprida regimvänliga yttranden på nätet.

Tusentals internetkaféer samt enskilda webbsidor besitter stängts samt åtkomsten mot oräkneliga internationella webbplatser tillsammans med ”skadligt” ämne, såsom utländska nyhetssajter, besitter blockerats genom den så kallade ”stora kinesiska brandväggen”. Västerländska dataföretag äger bidragit mot för att bygga upp enstaka tekniskt sofistikerad internetcensur.

År 2013 använde omkring två tredjedelar från landets drygt 600 miljoner internetanvändare sociala medier såsom mikrobloggtjänsten Weibo samt andra inhemska alternativ mot dem förbjudna Twitter samt Facebook.

Sociala medier ägde blivit enstaka kanal för kineser för att påtala orättvisor samt komma åt korrumperade tjänstemän. Myndigheterna agerade 2013 för för att täppa mot denna ventil för missnöje.

Några inflytelserika bloggare dömdes mot fängelse sedan ett fräsch team tillkommit liksom förbjöd spridning från falska rykten alternativt förtal på nätet, andra trakasserades alternativt fördes försvunnen från polisen.

Det internationella internetföretaget Google stängde 2010 sin sökmotor på kinesiska internet.

Skälet uppgavs artikel regimens stränga internetcensur. Samtidigt styrde företaget ifall kinesiska användare mot sin söktjänst inom Hongkong. detta verkliga motivet mot Googles agerande ansågs från bedömare artikel angrepp från person som bryter sig in i datorer vilket spårats mot Kina.

Målet för attackerna fanns bankkonton eller användarkonton tillhörande kinesiska människorättsaktivister.

Enstaka försök äger gjorts för att presentera privat ägande bland pressen på 2000-talet, dock inom huvudsak ägs dagstidningarna direkt alternativt omväg från kommunistpartiet alternativt staten.

Övervakning samt censur från internet förstärktes ytterligare när ett fräsch cybersäkerhetslag trädde inom kraft 2017.

Olika nya metoder för för att begränsa digital överföring via mobiler samt datorer infördes. Även olika former från artificiell intelligens samt tekniker för ansiktsigenkänning samt kameraövervakning inom stadsmiljö samt offentliga färdmedel tillämpas. Inhemska populära sociala medieplattformen Wechat övervakar mot modell noga diskussioner på forumet så för att dem överensstämmer tillsammans med statliga föreskrifter.

RÄTTSVÄSEN samt RÄTTSSÄKERHET

Under dem senaste två årtiondena besitter rättsväsendet reformerats för för att inom högre grad motsvara detta moderna samhällets samt dem internationella kontakternas krav.

Kommunistpartiet utövar starkt påverkan över domstolarna på varenda nivåer; grupp beslutar ifall domslut särskilt inom politiskt viktiga fall samt tillsätter domare. en stort bekymmer inom rättsväsendet är den grundlig korruptionen.

Dödsstraff kunna utdömas för drygt en femtiotal förbrytelse från knarkhandel samt korruption mot rån, mord samt samhällsomstörtande verksamhet.

Antalet årliga avrättningar är ett väl bevarad statshemlighet, dock detta är fler än inom något annat nation samt fler än inom samtliga andra länder totalt.

Avrättningarna äger dock minskat beneath detta senaste decenniet samt målsättningen från beslutsfattarna är för att dem bör fortsätta för att minska. Tidigare äger siffran uppskattats mot 8 000–12 000 avrättningar angående året. Den från människorättsorganisationer hårt kritiserade användningen från kroppsdel från avrättade fångar fasades ut inom samt tillsammans för att en nytt struktur för organdonation likt bör bygga på frivilliga donatorer offentliggjordes 2012.

Sedan 2007 måste varenda dödsdomar likt utfärdas godkännas från Högsta domstolen.

Förändringen motiverades officiellt tillsammans med för att detta plats en sätt för att förhindra felaktiga domar. beneath senare år äger några fall där oskyldiga dömts uppmärksammats inom medierna. Lokala domstolar besitter uppmanats artikel mer restriktiva tillsammans dödsdomar.

Från 2015 hårdnade regeringens inställning mot jurister samt advokater vilket verkade för mänskliga rättigheter samt vilket försvarat aktivister inom rättegångar.

Flera hundra advokater samt jurister greps, några fick hårda fängelsestraff medan andra hölls inom förvar utan förbindelse tillsammans med omvärlden.

Förhållandena inom fängelserna är i enlighet med rapporter många svåra. Överbeläggning är vanligt samt många fångar äger vittnat angående tortyr, våldtäkter samt andra övergrepp.

Politiska fångar samt människorättsaktivister äger ofta nekats sjukvård samt mediciner.

Texten är uppdaterad/granskad 6 femte månaden i året 2024. Redaktör: Martina Johannesson