Vad är förhållandet mellan skog och vatten

– Problemet är för att oss ej vet säkert samt oss vet ej vilka dem viktigaste faktorerna är. identisk faktorer kunna också ligga ner på baksidan nedgången, plantorna kunna äga blivit mer känsliga, kvävedisposition, minskad gödsling dock också en varmare klimat liksom ger torrare atmosfär samt mindre markvatten förmå påverka negativt, menar Hjalmar Laudon.

Att den minskade tillväxten besitter tillsammans vattenbrist för att göra är klart samtidigt så regnar samt snöar detta ej mindre inom solens tid än för 20 år sedan.

– detta är en komplext struktur.

Därför önskar oss också kartlägga samspelet mellan vinterklimat, vårens snösmältning, vattenlagring inom mark samt grundvatten, trädens absorption samt avrinning via vattendrag, säger Hjalmar Laudon.

Ett annat fokus är vilket vilket händer beneath marken.
– Samansättningen från svampar samt bakterier är också något såsom äger innebörd för tillväxten samt hur skogen bäst brukas dock vilket oss ännu besitter dålig insikt angående samt där blir samarbetet tillsammans den andra delen från programmet inom skogsbioteknik samt genetik också väldigt betydelsefullt, säger Sandra Jämtgård.

 

Sandra Jämtgård.

Atmosfäriska faktorer som påverkar transpirationen

Foto: Carina Dahlberg/KAW

 

Bristfälligt vetenskapligt underlag

Även ifall detta besitter bedrivits skogsforskning inom olika försöksparker runt angående inom land, på vissa ställen så länge såsom över 100 år, är ett sammanhängande vetenskaplig förståelse ifall underliggande mekanismer inom olika skogsskötsel många gånger bristfällig samt särskilt liksom idag inom en förändrat klimat.

Trakthyggesbruket – likt enstaka sektion också kallar kalhuggning – tillsammans med beståndsvis avverkning samt föryngring likt dominerat sedan 1950-talet blir alltmer ifrågasatt samt nya metoder efterfrågas. 

– Bakomliggande mekanismer för dem effekter man ser från markberedning, röjning samt gallring samt mot modell kvävegödsling är många gånger ej tillräckligt kartlagda, konstaterar Torgny Näsholm, professor inom ekofysiologi.

Även faktorer liksom ökade koldioxidhalter, temperaturer samt förändrade nedbördsmönster kräver mer forskning.

– detta äger länge funnits enstaka avgrund mellan dem likt sysslat tillsammans med skogsskötsel samt oss inom biologi samt genetik.

Ganska lite äger baserats på grundforskningskunskap. dock detta är klyftor såsom oss idag håller på för att överbrygga, säger Ove Nilsson föreståndare för Umeå Plant Science Centre, UPSC, såsom fokuserar på grundforskning inom skogsbiologi samt skogsbioteknik.

– oss är en 30-tal forskargrupper såsom undersöker grundläggande frågeställningar, runt tillväxt, anpassning, förädling samt genetik samt likt på olika sätt är delaktiga inom programmet, berättar han.

Fältförsök samt AI-teknik

Vid Svartbergets försöksstation, utanför Vindeln inom Västerbotten, äger forskarna tillgång mot mätdata inom vissa fall så långt åter vilket mot 1923 samt ett infrastruktur för fältförsök inom skogsområde, dricksvatten, atmosfär samt mark.

Många från programmets frågeställningar kommer för att testas där dock också nära flera från dem övriga sju försöksparker vilket finns utspridda över land samt tillsammans med hjälp från uppgifter från flera från dem cirka 2 000 fältförsök vilket beneath årens lopp är gjorda.

Mer kontrollerade försök görs samt kommer också för att göras inom UPSC:s labb, växthus samt klimatkammare för för att bland annat förädla samt ta fram attribut för nya plantor liksom är bättre anpassade mot en förändrat klimat.

På identisk sätt liksom den storskaliga dna-sekvenseringstekniken samt AI-tekniken revolutionerat medicinen håller den för tillfället på för att göra detsamma tillsammans med skogsforskningen.

eDNA, environmental DNA, alternativt miljö-DNA, är en kraftfullt forskningsverktyg för för att kartlägga samtliga organismer vilket finns inom insamlade prover.

– På så vis går detta för att kartlägga kurera biodiversiteten.

På samma sätt är vattnets hydrologi, kvalitet och mångfald av växter och djur beroende av det omgivande skogslandskapet

en vattenprov förmå prata ifall vilka fiskar vilket finns inom enstaka sjö. en luftprov kunna berätta ifall samtliga varelse likt mot modell finns på en zoo samt en markprov avslöjar varenda tiotusentals mikroorganismer, berättar Ove Nilsson.

Tekniken gör detta också möjligt för att analysera hur ekosystem förändras från olika former från skogsskötsel.

ett bieffekt är för att tekniken är så produktiv för att den information liksom produceras blir enorm. 

– detta är ännu ett bit kvar innan oss förstår riktigt hur oss förmå använda all resultat. dock oss ser för att detta är användbart för för att titta på förändringar samt analysera dynamiken, konstaterar Ove Nilsson.

 

Ove Nilsson.

Foto: Fredrik Larsson

 

Ett annat område där teknikutvecklingen gått framåt är inom studier från genetisk diversitet.

– detta går för tillfället för att titta hur olika träd vilket står inom skogen är släkt tillsammans varandra. oss är kapabel analysera diversiteten samt exempelvis hur dem klarar en varmare klimat, deras torktålighet samt motståndskraft mot sjukdomar samt utifrån detta producera förädlingsprogram för för att producera plantor liksom är bättre anpassade mot en förändrat klimat.

Om man kokar ned programmet mot en koncentrat så skulle man behärska säga för att detta handlar angående grundforskning för för att ge förutsättningar för hitta rätt sorts träd anpassade mot den område dem bör växa på inom kombination tillsammans den skötselmetod såsom passar bäst just där tillsammans ett visad hänsyn mot biodiversiteten.

Det tredjeplats benet inom programmet är enstaka forskarskola såsom bör utbilda 50 doktorander. 

– Forskarskolan är nödvändig på många sätt, genom den får oss också en nätverk ut mot andra forskningsområden liksom finns nära den skogliga fakulteten samt genom industridoktoranderna förstärks nätverket tillsammans med industrin samt andra aktörer inom området, säger Ove Nilsson likt tillsammans tillsammans Hjalmar Laudon är vetenskaplig chef för skolan.

Text: Carina Dahlberg, Knut samt Alice Wallenbergs Stiftelse
Bild: Carina Dahlberg, Fredrik Larsson (bilden på Ove Nilsson)