Vad kan man offra till gudarna

Asatro existerar ett modern beteckning vid dem religiösa traditioner samt seder likt utövades från invånarna inom Skandinavien ifrån folkvandringstiden samt beneath vikingatiden fram mot Kristendomens insättning. Kunskapen angående asatron bygger huvudsakligen vid nedteckningar ifrån kristen medeltid samt dess korrelation tillsammans med vissa arkeologiska fynd, dock vilket förutsätts spegla ett äldre muntlig tradition.

Svenska akademiens lexikon definierar asatro liksom ”en skandinavisk naturreligion var polyteism samt naturväsen existerar centrala inslag utbredd inom nord-germanska länder innan kristendomens införande”.^[1]

Begreppet asatro

[redigera | redigera wikitext]

Begreppet asatro myntades beneath 1800-talet, då den nationalromantiska, samnordiska synen vid vikingatiden skapades, samt en stort nyfikenhet till förkristen sagor väcktes även inom Tyskland (med Richard Wagners operasvit liksom främsta exempel).

SAOB:s inledande belägg till begreppet existerar ifrån 1820. ^[2] beneath medeltiden användes benämningen fornsed (medeltida stavning: forn siðr alternativt fornum sid) – "den forna seden" – på grund av för att förklara tron samt sederna innan kristendomen.^[3]

Som synonym till asatro används ofta fornnordisk tro, dock detta term omfattar även andra förkristna nordiska religioner, såsom samisk tro, finsk tro samt Nerthuskult.

ett sektion svenska akademiker äger därför börjat nyttja begreppet fornskandinavisk tro liksom synonym mot asatro på grund av för att avgränsa mot just samisk samt finsk religion.^[4] Asatro avser tro liksom fanns inom perioden noggrann innan kristendomens insättning, medan dem förkristna religiösa uttrycken likt fanns beneath bronsålder samt stenålder inom Norden skiljde sig ifrån asatron.

Skriftliga samt arkeologiska källor

[redigera | redigera wikitext]

Det likt existerar känt ifall asatrons trosuppfattningar kommer främst ifrån kristna källor, antingen isländska sagor nedtecknade efter kristnandet genomförts vid Island, alternativt ifrån kristna grannar likt verkat samtidigt likt asatron varit levande inom Skandinavien, mot modell Adam från Bremen.

Även Cornelius Tacitus skrev ifall germanerna samt deras trosuppfattningar. dem viktigaste källorna mot skandinavisk sagor existerar den poetiska Eddan samt Snorres Edda ifrån 1200-talet.

Det finns även arkeologiska källor såsom ger oss ledtrådar mot hur samt plats asatron utövas. Ortnamn ger ofta vägledning ifall vilka gudar samt gudinnor vilket dyrkades vid enstaka viss område samt sambandet mellan dessa.

inom nordiska ortnamn ingår nästa gudars namn: Tor, Njord, Ull, plantdel, Oden, Ti (Tyr), Frigg, Fröja, tillsammans med binamnet Härn (isländska "Hörn"), Vrind (isländska Rind), kanske även Vidar, Balder, Höder samt Skade. från gudomlighetsnamn används gud, as, dis, troligen även van, medan detta inom personnamnen ingår Tor, plantdel, Oden, kanske även Ti, liksom gud, as, ragn (gudamakt), dis, alv samt benämningar vid valkyrior.

Guden Ull besitter efterlämnat spår inom en stort antal svenska ortnamn såsom Ulleråker samt Ullevi. därför trots för att Ull besitter ett undanträngd roll inom Eddorna, sålunda tycks denne haft ett nödvändig roll inom dem lokala offerkulterna.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Asatron utgjorde inte någonsin en sammanhängande religiöst struktur, varför man är kapabel yttra för att Snorre Sturlasson tillsammans sin Edda plats den liksom ursprunglig sammanförde berättelserna mot ett totalitet.

Den förkristna nordiska asatron plats alltså inte någonsin någon enhetlig tro inom modern bemärkelse utan fanns snarare enstaka etnisk tro alternativt naturreligion, såsom saknade grundare samt fastställda lärosatser. Mytologin fungerade troligen vilket enstaka sorts teoretisk överbyggnad mot kulten, vilket ägde många lite för att utföra tillsammans med tro samt mer tillsammans handlande, traditioner samt värderingar inom samband tillsammans naturen, vädret, årstiderna samt mänsklig aktivitet.

Asatro tillhör dem polyteistiska religionerna, samt förutom gudar tror man även vid olika naturväsen. Asatron existerar enstaka sektion från ett större släkt från indoeuropeiska religioner var man även finner grekisk, romersk samt slavisk fornreligion. detta finns även motsvarigheter mot asatrons panteon inom den från indien hinduismen.^[5] ett teori hävdar för att olika indoeuropeiska stammar (indier, greker, italiker, kelter, slaver, germaner) äger en gemensamt ursprung, kanske ifrån områden inom närheten från Svarta Havet samt för att dessa sedan utvandrat mot övriga Europa samt Asien.

Detta existerar enstaka förklaring mot likheten inom tro samt tungomål mellan dessa olika länder. titta urindoeuropéer.

Religionshistorikern Georges Dumézil menade för att detta urindoeuropeiska samhället varit uppdelat inom tre delar, liknande detta indiskakastsystemet. Detta kallade han trefunktionalitetssystemet. Detta tretal menade han även gestaltade sig inom dem indoeuropeiska gudsuppfattningen; dem indoeuropeiska religionerna, menade denne, ägde ständigt tre gudar såsom motsvarade den romerska mytologins Jupiter (övergud), Mars (krigsgud) samt Quirinus (samhällsbeskyddaren samt jordbruksgud).

denne utvecklade sedan resonemanget tillsammans för att uppställa en schema ovan tretalens respektive egenskaper:

1. Den inledande stod på grund av suveränitet, intelligens samt helighet, samt fungerade fredsbevarande.
2. Det andra på grund av kraft samt styrka, särskilt avseende konflikt, samt fungerade såsom rättvisans princip.
3. Det tredjeplats till tillgiven, samhällets bevarande, odling samt jordbruk.

I ”De nordiska gudarna: ett rapport från den skandinaviska religionen” (1939) överförde denne tretalssystemet mot Eddan, samt menade för att detta motsvarade Oden, Tor samt Frej inom den nordiska mytologin var Frej motsvarade jordbruket, Oden överguden samt Tor plats ett krigsgud.

Under folkvandringstiden, efter Roms fall, vällde dem germanska folken in ovan den europeiska kontinenten. dem ägde ej undgått konsekvens ifrån medelhavskulturerna dock sin gamla tro tog dem tillsammans med sig samt tillsammans dem spred den sig ovan Europa. Omkring tid 500–750 ersattes denna tro successiv från kristendomen inom anglosaxarnasEngland samt merovingernasFrankrike, samt liksom senare inom Skandinavien verkade dem båda trossystemen sidled tillsammans varandra beneath den tiden.

beneath denna period, alltså strax innan vikingatiden inletts, ägde asatron sin största utbredning: identisk alternativt likartade gudar dyrkades ovan läka norra samt västra Europa. Dock försökte inte någonsin anhängarna mot asatron för att omvända dem kristna samt detta plats dömt för att bli ett tidsfråga innan dem konverterade mot kristendomen. inom Norden dröjde kristnandet dock omkring 500 tid längre än vid kontinenten: inledningsvis kristnades Norge (900–1000), sedan Island (år 1000, i enlighet med sagorna genom en alltingsbeslut), land, samt senaste landet från varenda germanska områden; även angående kristnandet framskred inom olika takt inom olika delar från länderna.

för att nordborna blev kristna tolkas likt en indikator vid deras integrering inom detta europeiska värdesystemet: även angående den personliga övertygelsen lät vänta vid sig underlättade detta handeln för att låta döpa sig.

Under seklerna likt följde kristnandet, innan den kristna undervisningen hunnit etablera den kristna andan, levde dessutom skaldekonsten kvar nära hoven.

Skalder kunde nyttja kenningar, hänsyftningar mot den nordiska mytologin, samt känna till för att denne blev omedelbart förstådd; "dvärgarnas skepp" fanns skaldekonsten; "Fröjas tårar" fanns guldet; "valkyriornas eld" svärdet, "korpens öl" blodet, etc.

Asatron besitter karaktär från initial nordeuropeisk tro likt dominerade större delen från Nordeuropa, alltså Skandinavien, England, Tyskland, Nederländerna samt Belgien, bland andra.

detta mesta oss vet angående denna tro härstammar dock ifrån Norden samt inom synnerhet Island. detta existerar ej säkert för att övriga germanska människor omfattade noggrant identisk trosföreställningar såsom dem forntida nordborna. Troligen varierade asatrons sedvänjor samt legender avsevärt mellan dem olika germanska folken samt ovan tidsperiod.

för att dem religiösa föreställningarna inom läka Skandinavien dock varit väsentligen desamma finns detta dock många liksom tyder vid. Skandinavien kristnades dessutom bortåt 500 tid senare än exempelvis Tyskland samt England. maximalt hårdnackade inom den gamla tron fanns folken inom land, såsom höll fast nära den "forna seden" ända in vid 1100-talet, samt detta finns mot samt tillsammans vittnesmål angående för att människor åkallade asarna således sent liksom vid 1500-talet inom Småland.

Kosmologi

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar ett översikt från skandinavisk mytologi.

I eddadikten Valans profetia, Völuspá, återges, via ett völva (spåkvinna), legender angående skapelsen, konflikterna inom världen samt världsundergången.

Forskningen äger samtalat om ifall Snorres skrivelse ger formulering på grund av ett cyklisk världshistoria alternativt angående den tillsammans en definitivt världsslut existerar påverkad från kristendomen. Völvan berättar ifall den ursprungliga tomheten, Ginnungagap, angående universums tillkomst (kosmogoni) samt skapelsen från Ask samt Embla, dem inledande människorna (antropogoni), samt ifall striderna mellan gudar samt jättar såsom leder fram mot undergången, Ragnarök.

Snorres Edda beskriver för att världen uppstod inom Ginnungagap, en svalg var hetta samt frost smälte samman mot jätten Ymer samt kon Audhumbla. Audhumbla slickade sedan fram mannen Bure ur isen. Bures sonsöner Oden, Vile samt Ve dräpte därefter Ymer samt skapade världen från hans lekamen.

Den omfattande mytologiska berättelsen handlar ifall enstaka kosmisk maktkamp mellan gudarna samt kaoskrafter.

ex

Gudarna representerade den strukturerade världen, kulturen samt civilisationen, vilket ständigt hotades från naturens krafter, representerade från jättarna samt kaosmonster (till modell Fenrisulven samt Midgårdsormen). dock minimalt lika viktigt existerar Asgårds beroende från den hemliga förståelse såsom jättar samt andra demoniska väsen besitter samt dem samarbeten, samt äktenskap, vilket knyts mellan dessa numeriskt värde världar.

Snorre ger inom sin Edda detaljerade upplysningar ifall hur universums existerar beskaffat: Midgård kallas människornas planet, i Asgård lever gudarna. Utgård kallas den utanförvärld var dem demoniska väsendena håller mot samt var Jotunheim finns. Runt jorden ringlar sig Midgårdsormen, samt utanför detta vidunder finns detta personifierade världshavet, Ägir.

I världens mitt står trädet Yggdrasil. detta symboliserar strukturen inom kosmos tillsammans sina rötter inom Hels underjord samt grenar likt sträcker sig långt upp mot gudarna.

Offerritualerna verkar ha skett på två sätt; antingen frambar man offret till gudarna eller så tog man del av offergåvan genom att förtära den offrade maten och drycken

nära trädets tramp ligger jätten Mimers brunn, vars dricksvatten överför insikt angående detta likt varit samt detta såsom komma skall. dem tre nornorna Urd (det förflutna), Verdandi (det nuvarande) samt lån (det likt komma skall) samt spinner ödestrådarna. Hel existerar namnet både vid detta underjordiska dödsriket samt vid dess härskarinna.

dem såsom fallit inom strid hämtas från valkyrior samt kommer mot Odens Valhall alternativt mot Freja Folkvang. inom detta sista slaget, Ragnarök, kommer dem härskande gudarna för att falla samt världen kommer för att vandra beneath inom enstaka flamma, varefter ett färsk samt förbättrad planet kommer för att uppstå ur den gamla.^[6]

Kultplatser

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar enstaka översikt från Vikingatida tempelbyggnader.

Kulten beneath järnåldern verkar mestadels äga utövats inom hemmen,^[7] dock skriftliga källor, bland annat Adam från Bremen, nämner för att detta skall äga funnits tempelbyggnader inom Norden beneath vikingatiden, inom samtliga fall inom Uppsala.

nära utgrävningar inom Uppåkra strax söder ifall skogsdunge äger man funnit kvarlevor efter en tempel vilket stått på denna plats inom flera hundra tid före nedläggningen inom slutet från 900-talet.

Många romerska gudar och gudinnor hade grekiska motsvarigheter

Då all byggnadens yta kunnat grävas fram samt då platsen existerar oskadad ifrån senare nedgrävningar besitter till inledande gången en fornnordiskt tempel kunnat studeras inom sin totalitet rent arkeologiskt. många vanligare fanns dem sålunda kallade "vina", heliga platser utomhus. Detta återspeglas bland annat inom flera från dem ortnamn likt innehåller efterledet -vi, liksom mot modell Ullevi.

2007 undersöktes en oss ifrån vendeltid inom Lilla Ullevi fullständigt. Viet inom Lilla Ullevi bestod från olika lämningar, naturliga såväl likt människoskapade; centralt fanns den således kallade hargen, ett stenkonstruktion såsom ligger vid viets högsta punkt.

för god skörd eller för tur i kärlek

inom hargen nedsänkt enstaka plattform likt antagligen fungerat såsom altare. yta eller program äger efterlämnat spår inom form eller gestalt från fyra kraftiga stolphål. Söder ifall stenkonstruktionen fanns en stort antal stolphål, samt arkeologerna antar för att detta kunna äga varit ett offerplats vid bas från dem flera fynd från amulettringar liksom man gjort var.

Ringar förekom även inom hargen, var man funnit närmare 70 stycken järnringar, flera tillsammans mindre ringar hängande inom den största ringen. Ringar antas även äga betytt många inom den nordiska kulten då dem fungerat likt dörringar vid kultbyggnader, vilket man sett inom templet inom Uppåkra, samt vilket även existerar avbildat vid Sparlösastenen. detta isländska sagomaterialet bekräftar även ringarnas innebörd inom kulten.^[8]

Blot

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar ett översikt från Vikingatida offerhandlingar och Blot.

Blot existerar en offer inom skandinavisk tro likt syftar mot för att vinna gudars alternativt alvers välvilja sålunda för att dem möter dess önskemål, såsom genomför blotet.^[9] termen existerar släkt tillsammans gotiskans blôtan inom meningen "dyrka, tillbedja", samt forntyskans bluozan, inom betydelsen "offra" samt "stärka".^[10] Troligen äger termen ursprungsbetydelsen "åkalla tillsammans besvärjelse alternativt offer".^[11] Religionsprofessor Britt-Mari Näsström härleder termen mot enstaka indoeuropeisk rötter *bhle likt betyder ”svälla, artikel svullen” samt inom överfört bemärkelse ”tillta, öka”.

detta betyder för att offret inom sig ökar den offrandes egendom. ^[12] Offerritualerna verkar äga skett vid numeriskt värde sätt; antingen frambar man offret mot gudarna alternativt således tog man sektion från offergåvan genom för att förtära den offrade maten samt drycken. detta finns flera berättelser ifrån norra Europa angående stora offerfester tillsammans med föda samt beverage.

Det finns flera berättelser från norra Europa om stora offerfester med mat och dryck

De isländska sagorna talar ifall tre årliga blot: höstblot, midvinterblot samt vårblot.

Namngivna blothögtider

[redigera | redigera wikitext]

Asatron efter kristnandet

[redigera | redigera wikitext]

Sedan Nordeuropa kristnats samt asatron förbjudits, allra slutligen inom land, levde enstaka sektion från dess trosuppfattningar vidare inom folktro samt inom folksagor, "Prins huvudbonad beneath jorden" existerar mot modell ursprungligen berättelser ifall guden Höder.

ett dikt ifrån Trollkyrka inom Tiveden redogör även till hur en hemligt offer utfördes. dock detta finns även indikationer för att asatron levde kvar länge inom hemlighet; beneath digerdödens härjningar vid 1300-talet berättas detta för att flera områden återgick mot hedendomen inom försök för att hejda pestens härjningar, samt detta finns kätterimål ifrån 1500-talet mot svenskar vilket dyrkat Oden.

Myten angående Odens jakt, liksom föreställningar ifall Tor, Fröja (Freja), efternamn (Loke), Frigg samt därför vidare visar för att allmogen långt fram vid 1800- samt start från 1900-talet ägde kunskaper ifall den forna tro. Man äger även demonstrerat för att därför kallade älvkvarnar använts till offer långt in vid 1800-talet.

Andra sedvänjor likt förmå tolkas vilket kvarlevor från asatro, existerar mot modell riten rörande Kornguden inom Vånga,^[13] liksom plats ett helgonbild inom Norra Vånga inom Västergötland.

Helgonbilden blev tagna ut mot åkrarna till för att säkerställa för att skörden blev god. 1826 försökte stiftet förhindra denna sed genom för att undanskaffa helgonbilden dock i enlighet med Västgöta-Bengtsson således bör Vångaborna äga gjort sig ett färsk Korngud. detta existerar dock inget ovanligt för att kristen helgondyrkan tett sig vid detta vis, samt flera modell finns ifrån kontinenten varför detta ej tillsammans med självklarhet går för att utföra kopplingen mot asatron.

Ebbe Schön skriver inom sin litteratur Asa-Tors hammare ifall hur kvarlevor från asatron levde kvar inom folksagor ännu inom start från 1900-talet.

Även angående dem högre gudarna inom asatron sålunda småningom försvann, därför levde dess mindre väsen vidare inom folktrons föreställningar ifall älvor, vättar, samt tomtar samt inom tron vid skogsrået, näcken, havsfrun tillsammans flera in inom våra dagar samt fullfölja sålunda alltjämt vid sina ställen.

då bonden satte ut enstaka kopp gröt mot tomten vid julnatten på grund av för att denne skulle titta mot djuren vid gården, sålunda utförde denne enstaka rit tillsammans urgamla anor, detta liksom vid vikingatid samt tidig medeltid kallades blot.

Folktrons föreställningar angående avlidnas själar samt naturföreteelsernas andar återfinns inom liknande skepnad hos flera människor, samt för att dem hos nordbor samt övriga germaner varit väsentligen dem identisk intygas dels från överensstämmande folktro ifrån yngre period, dels från dem gemensamma benämningarna till älva, mara, huldra, dvärg samt näck.

angående dem germanska folkens gudatro finns några underrättelser ända ifrån vår tideräknings start, samt en till dessa gemensamt drag existerar för att utom träd, floder samt höjd vanligen tre, ibland fyra gudar uppges äga dyrkats: namn på en berömd romersk ledare eller en klassisk sallad anger solen, Vulcanus (elden) samt månen, Tacitus anger Mercurius, Hercules samt Mars.

inom detta saxiska doplöftet ifrån 800-talet avsvärjs "Thuner samt fornengelsk gud samt Saxnot samt samtliga dem onda makter, likt existerar inom deras sällskap".

Modern asatro

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar ett beskrivning från Modern asatro.

I slutet från 1800-talet blommade återigen en nyfikenhet på grund av asatron upp.

ett andra våg kom vid 1920-talet, samt enstaka tredjeplats kom inom samband tillsammans med detta ökande intresset till naturreligioner beneath 1960-talet.

inom dygn finns detta flera organisationer vilket sprider insikt angående mytologin, tro samt religiösa sammankomster, huvudsakligen inom Skandinavien, England samt USA. detta isländska termen ásatrú äger blivit detta vanligaste termen internationellt dock även Odinism (efter detta isländska/fornnordiska namnet vid Oden) förekommer.

Nordiska Asasamfundet (NAS), detta största samfundet till Asatro inom land använder beteckningen asatro till tro. inom Skandinavien används ibland även beteckningen forn sed till denna tro från Samfundet Forn Sed Sverige.^[14]

Forskningshistoria kring asatro

[redigera | redigera wikitext]

Friedrich högsta Müller (1823–1900) fanns ett tysk språkforskare såsom plats intresserad från tänkbara förbindelse mellan tungomål, tro samt sagor.

Müller menade för att naturfenomen blev mot gudar genom ett missförstånd från naturlagarna. Müllers resonemang är kapabel spåras inom flera verk ifrån 1800-talets slut, var dem nordiska gudarna kom för att förklaras liksom naturfenomen. Inom mytforskning kallas detta på grund av den naturmytologiska skolan.^[15] ifrån 1800-talets slut fick den naturmytologiska skolan kritik.^[16] Norske Sophus Bugge (1833–1907) samt tyske Eugen Mogk kom för att företräda ett fräsch källkritisk riktning inom forskningen samt menade för att dem nordiska myterna ursprunglig samt främst plats enstaka vara Nordens träff tillsammans kristendomen.^[17] inom Bugges huvudverk, De nordiske Gude- og Heltesagns Oprindelse, menade denne för att den nordiska mytologin ägde skapats inom sammanträde tillsammans kristendomens texter samt litterära traditioner.

denne menade vidare för att asatron ägde inspirerats från keltiska samt anglosaxiska traditioner tillsammans med lån ifrån grekisk samt romersk mytologi.^[18] vid 2000-talet äger Bugges teori ingen kraftfull ställning. Gro Steinsland menar dock för att Bugges undersökning "banade väg på grund av den källkritiska debatten liksom uppstod samt liksom kvar förs".

Bugges kommenterade utgåva från Den eldre Edda (1867) betraktas ännu såsom en standardverk till dem såsom arbetar källkritiskt tillsammans med eddadikterna.^[19]

Källtexter

[redigera | redigera wikitext]

Följande texter samt objekt utgör historiska källor mot insikt ifall den nordiska mytologins innehåll, såsom dem inom olika utsträckning nämner samt behandlar:

Referenser

[redigera | redigera wikitext]