waybail.pages.dev






Kan en balt bo på man

Bålgeting

Bålgeting (Vespa crabro)[1] existerar den största samhällsbyggande getingen inom Europa.


  • kan ett balt bo vid man

    • Den bygger sitt bo främst inom ihåliga träd samt andra lövträd, dock förmå även bo inom människors byggnader. Den äter större samt mindre insekter, samt tillfredsställer sitt sockerbehov främst genom för att förtära sav ifrån lövträd.[2]

    Beskrivning

    [redigera | redigera wikitext]

    Drottningen existerar 25 mot 35 millimeter utdragen, medan övriga kaster existerar något mindre, arbetarna 18 mot 24 mm, samt hanarna 21 mot 28 millimeter[2] dem besitter kloförsedda tarser samt kraftiga käkar.[3] noggrann såsom hos varenda andra gaddsteklar existerar detta bara honorna (drottningarna samt arbetarna) vilket äger gadd.[4]

    Färgteckningen går inom gula, rödbruna samt mörkbruna toner.

    Den rödbruna egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser existerar maximalt framträdande vid bakhuvud, mellankropp samt bakkroppens främsta segment.[2]

    Det finns flera färgformer liksom skiljer sig något åt inom färgteckningen. inom Norden förekommer oftast ett mörk färgform tillsammans med citrongul clypeus (munsköld)[a], enfärgad chokladfärgad mellanrygg samt skutell, dels, mera sällan, mellanformer mellan denna färgform samt den inom Mellaneuropa vanliga färgformen germana, såsom besitter roströd skutell samt numeriskt värde längsgående grupp vid mellanryggen.[2]

    Utbredning

    [redigera | redigera wikitext]

    Bålgetingen existerar initial på grund av Eurasien.[3] Den förekommer inom större delen från Europa ifrån England samt Wales[5] österut genom den tempererade zonen inom Europa mot Sachalin samt Japan[2].

    Den äter större och mindre insekter, och tillfredsställer sitt sockerbehov främst genom att dricka sav från lövträd

    Förekomst inom Norden

    [redigera | redigera wikitext]

    I land förekommer bålgetingen ifrån dem södra samt sydöstra delarna från landet, var den existerar vanligt förekommande, norrut mot Gästrikland samt delar från Värmland samt Dalarna. Observationer besitter även gjorts längre norrut, dock detta existerar troligtvis endast tillfälliga besökare.[2]

    I land i norden finns arten ifrån Åland samt sydkusten mot nord samt nordost upp mot Norra Österbotten, Kajanaland samt Norra Karelen tillsammans enstaka fynd längre norrut (Lappland; en fynd 2022, numeriskt värde fynd 2023).[6]

    Introducerade populationer

    [redigera | redigera wikitext]

    Med människan besitter bålgetingen introducerats mot andra delar från världen.

    en modell existerar Nordamerika var den oavsiktligt infördes mot New York vid 1840-talet. Den äger senare spritt sig, samt finns numera (2023) inom stora delar från östra USA, samt besitter även påträffats inom Ontario samt British Columbia inom Kanada.[7]

    Ekologi

    [redigera | redigera wikitext]

    Habitatet utgörs främst från lövskogar, framför allt tillsammans med ek.

    Arten existerar inom upphöjd grad nattaktiv, samt flockas gärna kring konstgjorda ljuskällor beneath den mörka delen från dygnet.[2]

    De gamla drottningarna flyger mot start från juni. dem unga drottningarna börjar synas ifrån slutet från augusti samt kunna vilket maximalt existera aktiva mot oktober/november innan dem går inom ide. Hanarna existerar aktiva ifrån mitten från augusti samt flyger även dem mot oktober/november innan dem dör tillsammans resten från samhället.[2]

    Föda

    [redigera | redigera wikitext]

    Bålgetingen existerar ett rovinsekt liksom äter större samt mindre insekter, ifrån tvåvingar liksom flugor samt fjärilar, mot vårtbitare samt trollsländor, dock även andra getingar samt honungsbin.

    Den tillfredsställer sitt sockerbehov genom för att dryck sav ifrån olika lövträd, såsom al, alm, ask samt björk.

    I Kultur

    Saven insamlas aktivt, genom för att getingarna ringbarkar grenar. Arten äter även fallfrukt från äpplen samt plommon dock ses sällan besöka blommor.[2]

    Bo

    [redigera | redigera wikitext]

    Bålgetingar bygger klockformiga bon.[2] Storleken vid bona varierar kraftigt, ifrån en par hundra individer mot långt ovan 1 000.[2] inom ett polsk utredning ägde en bo vid drygt 2 060 individer ett volym vid 23,6 liter.[8] Boet tillverkas från söndertuggade, murkna träfibrer, liksom bålgetingdrottningen blandar tillsammans sin saliv.

    Boet placeras gärna inom ihåliga växt, framför allt ekar, dock även beneath överdel, inom fågelholkar samt inom gamla hackspettsbon. Boet kunna även byggas underjordiskt, dock detta existerar ej särskilt vanligt.[2] detta sker även för att boet byggs inomhus.[5] angående en samhälle växer sig stort (upp mot 400 individer) förmå detta hända för att bålgetingen anlägger nya samhällen inom närheten.

    Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]

    Gynnsamma varma somrar är kapabel botätheten därför lokalt bli betydande.

    Övervintring

    [redigera | redigera wikitext]

    Det existerar bara drottningen såsom övervintrar.[4] inom femte månaden i året träder dem övervintrande drottningarna fram samt bygger till varenda kalenderår en nytt bo. Efter inledande liten kulle arbetargetingar (sterila honor) är kapabel den redan föregående tid befruktade drottningen helt ägna sig åt äggläggning.[10]

    Bålgetingen samt människan

    [redigera | redigera wikitext]

    Status samt hot

    [redigera | redigera wikitext]

    Globalt existerar bålgetingens hotstatus ännu ej utvärderad från Internationella naturvårdsunionen (IUCN).

    I Nordeuropa besitter bålgetingen tidigare haft enstaka nedgångsperiod.[10] Hot mot bålgetingen förmå existera bristande vid lämpliga boträd[11] samt direkt förföljelse från människor[12]. inom bland annat Tyskland existerar arten skyddad.[13] inom Norge bedömdes den existera utdöd eftersom den ej ägde setts sedan 1911, dock observerades åter igen 2007.[14] Fram mot kalenderår 2000 fanns den rödlistad inom land, dock identisk tid hävdes rödlistningen.[10] Numera (2020) existerar den klassificerad likt livskraftig inom landet.[2] inom land i norden försvann arten nästan helt vid 1940-talet samt populationen inom landet plats länge akut hotad.[15] Senare besitter den åter ökat, ej minimalt inom södra samt sydöstra Finland[2], samt den existerar numera (2019) klassificerad liksom väletablerad samt livskraftig[15].

    Den bygger sitt bo främst i ihåliga ekar och andra lövträd, men kan också bo i människors byggnader

    Bålgetingstick

    [redigera | redigera wikitext]

    Bålgetingen existerar enstaka förhållandevis lugn geting likt sällan attackerar människor.[4] Arten existerar mer uppmärksam vid sin omgivning än andra getingar, samt varnar ofta genom för att knäppa hörbart tillsammans med käkarna då den känner sig hotad.[2] en bålgetingsting existerar oftast ej farligare än en stick ifrån enstaka vanlig geting dock är kapabel såsom samtliga geting- samt bistick artikel farligt på grund av överkänsliga personer.

    vilket nästan varenda gaddsteklar (utom dem sju mot elva arterna honungsbin) kunna den sticka flera gånger.

    Namn

    [redigera | redigera wikitext]

    Trivialnamnet är kapabel härledas ifrån en dialektalt bål, likt betyder många massiv, kraftig.[16] (Jämför bålen, människans största kroppsdel.) inom vissa från Finlands svenskbygder kallas bålgetingen ibland båling.[16]

    I kulturen

    [redigera | redigera wikitext]

    Bålgetingen existerar landskapsinsekt till Småland.[10]

    Kommentarer

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Clypeus, även kallad munskölden, existerar den skiva liksom sitter högst upp mellan käkarna.

      beneath denna sitter labrum alternativt överläppen.

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Abenius, J., Svensson, B.G. & Cederberg, B. (2011). ”Vespa crabro Linnaeus, 1758 | bålgeting”. Namn samt släktskap. Artdatabanken.

      Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010

      https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/101969/details. Läst 22 femte månaden i året 2024. 

    2. ^ [abcdefghijklmno]  
    3. ^ [ab] Nationalnyckeln mot Sveriges flora samt fauna.

      Steklar: Myror-getingar : Hymenoptera: Formicidae-Vespidae. 2012. ArtDatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 978-91-88506-50-4

    4. ^ [abc] Didrik Vanhoenacker (9 juli 2013). ”Getingar”. Naturhistoriska riksmuseet. Arkiverad ifrån originalet den 10 månad 2023. https://web.archive.org/web/20231210143322/https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur/insekterochspindeldjur/steklargetingar/getingar.131.html. Läst 29 november 2023. 
    5. ^ [ab] M E Archer (1997). ”Vespa crabro Linnaeus, 1758” (på engelska).

      Bees Wasps & Ants Recording gemenskap. https://bwars.com/wasp/vespidae/vespinae/vespa-crabro. Läst 9 månad 2023. 

    6. ^”Vespa crabro – Bläddra observationer”.

      Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A

      Finlands artdatacenter. 2019. https://laji.fi/sv/observation/map?target=204657&countryId=ML.206&recordQuality=EXPERT_VERIFIED,COMMUNITY_VERIFIED,NEUTRAL&needsCheck=false. Läst 29 november 2023. 

    7. ^Patrick Coin, Tony DiTerlizzi, Beatriz Moisset, Matthias Buck, Brad Barnd, Chuck Entz, slang för mikrofon Quinn, Ted Kropiewnicki, V Belov, Jonathan Hoskins (4 juni 2023). ”Family Andrenidae - Miner, Bare-miner, Fairy, and Oxaeine Bees” (på engelska). BugGuide.

      Iowa State University - Department of Entomology. https://bugguide.net/node/view/7230. Läst 29 november 2023. 

    8. ^Jerzy Nadolski (2012). ”Structure of Nests and Colony Sizes of the europeisk Hornet (Vespa crabro) and Saxon wasp (Dolichovespula saxonica) (Hymenoptera: Vespinae) in Urban Conditions” (på engelska) (PDF, 1,42 Mb). Sociobiology 59 (4): sid. 30.

      Estland, Lettland, Litauen || -en; -er

      https://www.researchgate.net/publication/282713784_Structure_of_Nests_and_Colony_Sizes_of_the_European_Hornet_Vespa_crabro_and_Saxon_wasp_Dolichovespula_saxonica_Hymenoptera_Vespinae_in_Urban_Conditions/link/61d33d27b8305f7c4b1ed64c/download?_tp=eyJjb250ZXh0Ijp7ImZpcnN0UGFnZSI6InB1YmxpY2F0aW9uIiwicGFnZSI6InB1YmxpY2F0aW9uIn19. Läst 3 månad 2003. 

    9. ^ [abcd] ”Bålgeting Vespa crabro (Linnaeus)”.

      Sveriges Entomologiska Förening. https://www.sef.nu/landskapsinsekter/landskapsinsekt-smaland/. Läst 4 månad 2023. 

    10. ^Bonniers Stora Lexikon, På CD-rom, 2000
    11. ^”Arkive - Vespa crabro”. Arkiverad ifrån originalet den 2 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120802003238/http://www.arkive.org/hornet/vespa-crabro/#text=Range. Läst 18 juli 2012. 
    12. ^”Verordnung zum Schutz wild lebender Tier- und Pflanzenarten (Bundesartenschutzverordnung - BArtSchV)” (på tyska).

      Bundesministerium der Justiz, Tyskland. 2015. https://www.gesetze-im-internet.de/bartschv_2005/anlage_1.html. Läst 10 månad 2023. 

    13. ^”Nye funn från «utdødd» veps” (på norska). Aftenposten. 3 månad 2007.

      bab

      Arkiverad ifrån originalet den 4 månad 2007. https://web.archive.org/web/20071204175131/http://www.aftenposten.no/nyheter/iriks/article2133356.ece. 

    14. ^ [ab] Juho Paukkunen (2019). ”bålgeting (Vespa crabro)”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204105. Läst 29 november 2023. 
    15. ^ [ab] Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, skogsdunge 1867/Malmö 1962, s 70 [1]

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]