Djur som lever på huden
Här listar vi någraSirendjur
Sirendjur alternativt sjökor (Sirenia)[1][2][3] existerar ett ordning från däggdjur såsom existerar anpassade till en liv inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt saknar förmåga för att vistas vid nation. dem existerar stora likt sälar dock står närmast elefantdjuren.[4] Ordningen består från dem numeriskt värde familjerna dugonger (en art) samt manater (tre arter).
inom motsats mot valar förekommer sjökor ständigt nära kustlinjerna alternativt inom angränsade floder.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Namnet sirendjur syftar vid sirenerna inom grekisk sagor, enstaka lag havsnymfer, likt djuren förr från matroser ansetts påminna om.[1][4]
Namnet sjökor kommer från för att dem lever inom havet samt för att deras mjölkkörtlar liknar kornas juver.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Yttre kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Sjökor äger cylindrisk lekamen. dem idag levande arterna når enstaka genomsnittlig kroppslängd från 2,5 meter dock når ibland ovan 4 meters längd. Vikten varierar mellan 250 samt 1 500 enhet för massa. Stellers sjöko (Hydrodamalis gigas) likt blev utrotad beneath 1700-talet nådde ett längd från 7,5 meter.
dem främre extremiteterna existerar omformade mot fenor samt bakre extremiteter saknas. detta finns ej någon fena vid djurens rygg liksom hos flera valar.[5] Svansen existerar ombildad mot ett horisontellt ställd fena. enstaka muskel (Musculus panniculus carnosus) likt ligger inom vävnaden mellan huden samt köttet existerar ansvarig på grund av stjärtfenans rörelser.
Cirka 7000 arter i stammen tagghudingar finns beskrivnaStjärtfenans struktur existerar en viktigt kännetecken till för att skilja dem idag levande familjerna ifrån varandra. Dugongernas stjärtfena liknar ett halvmåne samt manaternas existerar cirkelformad alternativt oval.
Nosen existerar klart avgränsad ifrån resten från huvudet. Runt nosen finns hårda morrhår. Näsborrarna, liksom ligger vid nosens ovansida, förmå slutas.[6]Ytteröra saknas.
Hjärnan existerar tillsammans ett vikt från 250 mot 350 gram enstaka från dem minsta bland däggdjuren.
Huden saknar nästan helt kalufs. Hos dem idag levande arterna, vilket förekommer inom tropiska områden, existerar överhuden tunnare än underhuden. Däremot ägde Stellers sjöko enstaka överhud liksom plats upp mot 7,5 centimeter tjock, vilket gynnade djurets liv inom dem Arktiska haven.
Embryon från sjökor äger fullt utvecklad päls, samt även hos nyfödda individer finns klart mer kalufs. Huden hos sjökon existerar anpassad därför för att den inte någonsin fryser alternativt svettas.
Skelettets uppbyggnad samt tänder
[redigera | redigera wikitext]Liksom valarna undergick sirendjuren inom sin utvecklingshistoria enstaka klar pachyostos, detta önskar yttra enstaka ökning från benens tjocklek samt benvävnadens täthet.
Skelettet samt även bota djuret blev tyngre samt lyftkraften inom vattnet minskade. Å andra sidan minskade benens flexibilitet samt risken till benbrott ökade.
Antalet ryggkotor existerar beroende vid arten. mot modell existerar manater (tillsammans tillsammans arten Choloepus hoffmanni, såsom tillhör sengångarna) dem enda däggdjuren tillsammans med sex halskotor.
Bäcken finns bara rudimentärt samt står genom en ledband inom förbindelse tillsammans ryggraden. inom den fenliknande svansen finns 22 mot 29 kotor.
Även beträffande tänder finns skillnader mellan dem olika arterna. Hos manater finns inga funktionsdugliga framtänder. Hanar från dugonger äger ett betalkort stöttand vid varenda sida.[5] Hörntänder saknas hos samtliga idag levande arter.
Den främre delen från gommen existerar försedd tillsammans med hornartade plattor samt även tungan existerar fastare än hos andra däggdjur.
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Levnadsområdena till dem olika idag levande arterna överlappar ej samt existerar ibland många avlägsna ifrån varandra.
Således förekommer den enda arten inom familjen dugonger inom kustregioner från från indien oceanen samt Röda havet. från manater finns tre arter såsom uppträder inom Mexikanska golfen ifrån Floridas kust mot nordliga kustlinjer från Sydamerika (lamantin, Trichechus manatus), dessutom inom Amazonfloden samt angränsade floder (amazonmanat, Trichechus inunguis) samt slutligen inom Nigerflodens område där vatten rinner av såsom ligger mellan Senegal samt norra Angola (senegalmanat, Trichechus senegalensis).
I södra Thailands örike maximalt koncentrerat runt ön Libong finns ett huvuddel dugonger såsom lever runt ön vid bas från god ingång vid detta långa sjögräs likt dugongerna livnär sig vid. Deras antal existerar okänt dock uppskattat mot runt 40–60 individer.
Alla idag levande arter förekommer inom den tropiska klimatzonen,[7] dock Stellers sjöko levde inom arktiska regioner kring Berings ocean.
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Beteende
[redigera | redigera wikitext]Det existerar ej därför många känt angående sjökornas levnadssätt samt sociala beteende. dem lever inom grupper liksom betar från vattenväxter inom kustregioner alternativt floder. Inom dessa grupper förekommer inga sociala bindningar mellan djuren tillsammans undantag till relationen mellan ungen samt dess mor.
Sjökor äger inga särskilda tider på grund av högre handling. Kommunikationen sker tillsammans ljud alternativt genom kontakt. ett nyfödd kalv lever tätt inpå sin mor beneath flera kalenderår samt växer många långsamt. detta existerar ej ovanligt för att kalven lever tillsammans modern beneath sålunda utdragen period liksom 20 tid, vilket existerar ett från anledningarna mot för att sjökor existerar utrotningshotade.
Sjökor rör sig ständigt långsamt genom för att simma alternativt driva tillsammans vattenströmmen. Rapporter angående sjökor såsom simmat inom hastigheter uppemot 25 kilometer inom timmen inom stressade situationer förekommer dock. Vuxna varelse kommer efter ett mot fem minuter mot vattenytan till för att andas.
Men det finns många fler djur som har denna egenskap som inte nödvändigtvis lever i vatteninom undantagsfall stannar dem 20 minuter beneath vattenytan.
Sjökor besitter utöver människan bara ett fåtal naturliga fiender. mot dessa räknas större hajar, späckhuggare samt inom floder krokodiler samt inom Sydamerikajaguarer.
Föda
[redigera | redigera wikitext]Födan består huvudsakligen från växtdelar. Sjökor äter mot modell sjögräs, alger samt andra vattenväxter samt inom mangroveträsk även ark från träd såsom dem kunna nå.[7] Manater behöver dagligen 90 enhet för massa att födas samt dem äter därför mellan sex samt nio timmar per solens tid.
Manater hittar sin att ge liv huvudsakligen nära vattenytan samt dugonger uteslutande vid havets botten. Stellers sjöko livnärde sig huvudsakligen från tång.
Det existerar ej helt klarlagt hur många animalisk att födas dem äter. Troligtvis förtär dem tillsammans tillsammans med växtdelarna omedvetet enstaka sektion ryggradslösa varelse.
detta finns berättelser ifall varelse inom fångenskap såsom ätit sjömat. inom Jamaica besitter manater likt tog fiskar ur fisknät iakttagits.
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Hos sjökor finns inga särskilda parningstider. Honan parar sig ofta tillsammans flera hanar samt detta förekommer inga strider bland hanarna.
Efter mellan 12 samt 14 månader föder honan enstaka unge, såsom direkt efter födelsen simmar mot vattenytan. Ungen balanserar nära denna tidpunkt mellan 10 samt 30 enhet för massa. Sedan får ungen dia inom ungefär 18 månader. Därefter stannar ungen ofta några månader inom moderns att vara nära något. Efter mellan sex samt tio kalenderår existerar unga sjökor könsmogna.
Medellivslängden existerar 40 kalenderår till manater samt 60 kalenderår till dugonger.
Historia samt släktskap
[redigera | redigera wikitext]Utvecklingshistoria
[redigera | redigera wikitext]De äldsta kända fossilet från sirendjur hittades inom Ungern. Dessa härstammar ifrån eocen.[6] detta plats fyrbenta växtätare liksom troligen kvar rörde sig vid nation dock huvudsakligen levde inom vattnet.
Via sår, insektsbett och diverse kroppsöppningar intar en mängd mikroskopiska parasiter din kropp och lever av blod, döda hudceller och till och med din hjärnaDeras avkomlingar fanns utspridda ovan kurera världen. Man äger hittat kvarlevor inom Nordamerika, Europa, norra samt östra Afrika, Indien, Pakistan samt vid Java. beneath mesozoikum tillbakabildades sjökornas bakre extremiteter. Istället fick dem ett stjärtfena.
Under miocen samt pliocen fanns avsevärt fler arter från sirendjur. Uppskattningsvis förekom beneath miocen omkring 12 olika släkten inom ordningen.[8] Troligtvis fanns dem tydliga temperaturförändringarna beneath pleistocen orsak mot flera arters försvinnande.
Från eocen existerar förutom dem idag levande familjerna samt deras anfäder ytterligare numeriskt värde familjer kända, Prorastomidae samt Protosirenidae.[8]
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Sirendjur samt elefantdjur besitter identisk anor. för att dessa djurgrupper tillhör den monofyletiska gruppen Afrotheria ser man bland annat genom för att dem saknar svettkörtlar.
Sirendjur indelas inom numeriskt värde för tillfället levande familjer[9]:
Sjökor samt människan
[redigera | redigera wikitext]Status
[redigera | redigera wikitext]Alla sjökor jagades inom sitt levnadsområde från den lokala befolkningen. Detta existerar särskilt dokumenterat på grund av ursprungsamerikanerna inom norra samt mellersta Amerika.
dem tog köttet liksom föda samt huden alternativt andra kroppsdelar till olika ändamål. William Dampier vilket 1681 seglade genom Mexikanska golfen beskrev den var levande manaten samt även hur miskitofolket jagad den. Remsor från huden används bland annat på grund av för att fästa rodren nära båten alternativt såsom piska. dock denna jaktverksamhet utgjorde ingen fara till arternas bestånd.
Däremot började Stellers sjöko systematiskt jagas från säljägare efter den inledande iakttagelsen. dem sista individerna försvann 1768, bara 27 tid efter artens upptäckt från Georg Wilhelm Steller.
Idag betecknas dem fyra levande arterna från Internationella naturvårdsunionen såsom känsliga (vulnerable).[11][12] Den största faran består numera från sår såsom djuren får, då dem blir påkörd från motorfartyg.[6]USA besitter därför inriktad begränsad eller markerad av gränser skyddsregioner, var trafik tillsammans motorfartyg existerar förbjuden.
En ytterligare fara existerar föroreningen från vattnet.
23Sjökor behöver stora mängder växter likt bara växer inom förhållandevis klara vattenregioner. Särskilt inom floderna inom Sydamerika samt Afrika förvärras vattnets standard från miljögifter samt slam.
Mytologi
[redigera | redigera wikitext]Varför sirendjur blev ihopkopplade tillsammans med sirenerna ifrån grekisk sagor existerar ej helt klarlagt.
Varken idag alternativt inom antiken fanns sjökor inom Medelhavet. dem fanns därför ej kända på grund av grekerna. Däremot fanns redan inom Babylonien berättelser ifall ”fiskmänniskor”, Oannes mot modell.
Den förste liksom skapade en kontext mellan sjökor samt dem mytologiska havsvarelserna fanns troligtvis Christofer Columbus, likt beskrev dessa varelse såsom havsjungfrur.[13] Man antar för att denne gjorde denna jämförelse vid bas från för att sjökornas ansikte liknar människans ansikte, då man tittar rakt emot dem.
Sju parasiter som lever i din kroppÅ andra sidan passar sirendjurens läte ej alls mot sirenernas sånger. 1493 nedtecknade Columbus för att ”sirenerna” inom Karibien plats mindre vackra än sirenerna hos Horatius.
Kryptozoologen Bernard Heuvelmans gav 1990 nästa förklaring mot, varför sirendjur betraktas liksom sjöjungfrur:
- På bas från för att manater äger bröstliknande mjölkkörtlar – likt sina släktingar elefanterna, samt även liksom människan – samt för att deras lekamen slutar inom ett fiskliknande stjärt, ansågs dem vid bägge sidor från Atlanten ständigt såsom fascinerande sjöjungfrur, trots för att deras ansikte (i våra ögon) fanns fula – samt därför trodde man för att dem fanns kannibaliska samt sattes inom förbindelse tillsammans med flera elakheter.[14]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [ab] Svenska Akademiens ordbok: Siren
- ^sirendjur inom Nationalencyklopedins nätupplaga.
- ^Sirendjur inom skandinavisk familjebok.
- ^ [ab] ”Sjökor”. Världsnaturfonden WWF. https://www.wwf.se/wwfs-arbete/arter/1578179-sjoko. Läst 28 oktober 2018.
- ^ [ab] Nowak, R. M. (1999) sid.982, Sirenia.
- ^ [abc] beställning Sirenia vid djur Diversity Web (engelska), besökt 26 juni 2010.
- ^ [ab] Goodwin & Handley (red.) (2004). ”Sirenia”. The Encyclopedia of Animals.
University of California Press. sid. 166−167
- ^ [ab] Werdelin & Sanders (2010). ”Sirenia”. Cenozoic Mammals of Africa. Univ of California Press. De är stora som sälar men står närmast elefantdjuren
sid. 147-148
- ^Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005), Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2, Sirenia
- ^jämföra Stern, 25 femte månaden i året 2005
- ^Trichechus vid IUCN:s rödlista, besökt 15 juni 2010.
- ^Dugong dugon vid IUCN:s rödlista, auktor: marsch, H.
2008, besökt 12 femte månaden i året 2010.
- ^Jim Reid (6 november 2002). ”West Indian manatee”. ARKive. Arkiverad ifrån originalet den 13 månad 2009. https://web.archive.org/web/20091213015548/http://www.arkive.org/west-indian-manatee/trichechus-manatus/. Läst 18 oktober 2016.
- ^Bernd Heuvelmans: The Metamorphosis of Unknown Animals into Fabulous Beasts and of Fabulous Beasts into Known Animals, Cryptozoology 9 (1990); 1–12.
Allmänna källor
[redigera | redigera wikitext]- artikel Seekühe vid tyska Wikipedia, 7 mars 2013, tillsammans nästa källor:
- Martin S.
Fischer: Sirenia, Seekühe. in: W. Westheide, R. Rieger: Spezielle Zoologie. Teil 2. Wirbel- oder Schädeltiere. Spektrum Akademischer Verlag, München 2004, ISBN 3-8274-0307-3
- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, Baltimor 1999, ISBN 0-8018-5789-9
- J. En del orsakar ”bara” obehag som klåda och irritation, medan vissa kan orsaka svår blodbrist och i värsta fall döden
Ripple, D. Perrine: Manatees and Dugongs of the world. Voyagour Press, Stillwater 1999. ISBN 0-89658-528-X
- Ann Forsten, Phillip M. Youngman: Hydrodamalis gigas. in: Mammalian Species. The American kultur of Mammalogists, New York 1982,165 (pdf). ISSN0076-3519
- Sandra L. Husar: Trichechus senegalensis. in: Mammalian Species. The American kultur of Mammalogists, New York 1978,89 (PDF).
ISSN0076-3519
- Sandra L. Husar: Trichechus inunguis. in: Mammalian Species. The American gemenskap of Mammalogists, New York 1977 72 (pdf). ISSN0076-3519
- Sandra L. Husar: Trichechus manatus. in: Mammalian Species. The American samhälle of Mammalogists, New York 1978,93 (pdf). ISSN0076-3519
- Sandra L. Husar: Dugong dugon. in: Mammalian Species. The American kultur of Mammalogists, New York 1978,88 (pdf).
ISSN0076-3519
- Martin S.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|