Vem var heliga birgitta och vad var hon känd för

Birgitta Birgersdotter
Heliga Birgitta inom Vadstena klosterkyrka - ett från dem äldsta bevarade avbildningarna från heliga Birgitta, troligen skapad inom Italien inom slutet från 1300-talet. [1]
Titlar
Hovmästarinna åt Blanka från Namur
Tidsperiod	1335
Personfakta
Personnamn	Birgitta Birgersdotter
Född	1303 Sannolikt Finsta gård, Uppland
Död	23 juli1373 Birgittahuset, Piazza Farnese, Rom, Italien
Begravd	Vadstena klosterkyrka
Släkt
Frälse- alternativt adelsätt	Finstaätten
Far	Birger Persson mot Finsta
Mor	Ingeborg Bengtsdotter
Släktingar	Hennes morfars far plats släkting mot monark Magnus Ladulås således genom sin mor fanns Birgitta släkt tillsammans med kungafamiljen
Familj
Make/maka	Ulf Gudmarsson
Barn	Märta Ulfsdotter, Karl Ulfsson mot Ulvåsa, Birger Ulfsson, Katarina från Vadstena (Katarina Ulfsdotter), Bengt Ulfsson, Gudmar Ulfsson, Ingeborg Ulfsdotter, Cecilia Ulfsdotter
Birgittas relikskrin inom Vadstena klosterkyrka.
Heraldiskt vapen
Finstaättens vapen

Birgitta Birgersdotter, även känd likt Heliga Birgitta, född omkring 1303 inom svensk region, död 23 juli1373 inom Rom inom Kyrkostaten, fanns ett svensk katolskförfattare, teolog samt ordens- samt klostergrundare från Birgittinorden.

denna helgonförklarades samt utgör tillsammans tillsammans med Benedikt från Nursia, Edith Stein, Katarina från Siena, Kyrillos samt MethodiusEuropas sex skyddshelgon i enlighet med romersk-katolska kyrkan.^[2]

Hon plats dotter mot Upplands lagsagaslagmanBirger Persson mot Finsta samt Ingeborg Bengtsdotter, såsom tillhörde Bjälboättens lagmansgren.

Både genom sina föräldrar samt genom sin man Ulf Gudmarsson ägde denna anknytning mot detta politiska ledarskiktet inom detta medeltida land. eftersom hennes morfars far plats släkting mot monark Magnus Ladulås, därför plats Birgitta släkt tillsammans med den svenska kungafamiljen genom sin mor. Utanför land plats denna även känd vilket Furstinnan från Närke.^[3]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund samt uppväxt

[redigera | redigera wikitext]

Heliga Birgitta föddes omkring 1303 liksom Birgitta Birgersdotter.

denna hörde mot enstaka från dem svenska medeltida stormansätterna såsom dotter mot Birger Petersson mot Finsta, Upplands lagman. plats denna föddes samt växte upp är kapabel ej tillsammans med säkerhet bevisas.^[4] Oavsett all argumentation till olika alternativ vilket berör faderns ägande från gårdar existerar detta ändå egentligen fråga ifall plats Birgittas mor Ingeborg bodde tillsammans med sina ungar medan fadern, lagmannen bota tiden fanns ute inom sina tjänsteförrättningar.

Den äldsta traditionen ifall Birgittas barnafödande går tillbaka ända mot 1400-talet samt ett krönika vilket byggde vid ämne inom klostret inom Vadstena, skriven från Margareta Clausdotter, liksom plats abbedissa var 1472–1486. var sägs nästa angående Birgittas mor Ingeborg:

”Och man må känna till, för att denna samt hennes värdige herre, dem bodde inom svensk region vid enstaka gård vilket kallas Finsta samt ligger icke långt ifrån Uppsala.

samt var födde denna sin heliga dotter Sankta Birgitta samt flera från sina ungar, dock för tillfället vila denna samt hennes ärade herre inom Uppsala domkyrka inom Sankta Katarinas kor.”

Något bestyrkande från för att Finsta fanns Birgittas födelseplats står visserligen ej för att hitta inom dem handlingar såsom existerar bevarade ifrån svensk medeltid inom Svenskt Diplomatarium, dock även underlaget inom handlingarna på grund av den hypotesen vilket flera forskare numera stödjer, för att Birgitta fanns född samt uppväxt vid Sköldnora kungsgård inom Fresta socken inom Vallentuna härad existerar svagt.

Beträffande Birgers ägande från gårdar inom svensk region ingick förvisso bland flera andra frakt inom arvet efter honom både Finsta samt Sköldnora, lika väl likt flera gårdar inom Södermanland, Östergötland samt Småland. nära undersökning från flera köp- samt bytesdokument inom diplomatariet visar detta sig för att tidpunkterna till inträde förmå ifrågasättas.

Den latinska terminologin till dem egendomar man sålde samt bytte samt testamenterade existerar även oklar, detta existerar fråga ifall omdiskuterade begrepp^[5] samt inom varenda enskilt fall många osäkert vilka delar från egendomarna såsom åsyftas. Vidare saknas inom materialet varenda hänvisning mot vid vilken egendom familjens sätesgård plats belägen.

vilket gäller en andra argument såsom skulle utpeka vid Fresta inom Vallentuna härad inom stället på grund av Finsta inom Skederids socken, liksom födelseplats nämligen frasen ifall hennes ursprung "in regno Swecie dem civitate Frastad" inom dem kyrkliga kanonisationsakterna existerar detta ytterst osäkert, vilket även den svenska utgivaren från texten påpekat, angående dem italienska skrivarna på denna plats äger uppfattat namnet riktigt; deras missuppfattningar kunna även ligga ner på baksidan för att platsen kallas civitas, ”stad” samt ej parochia, ”socken”.

inom testamenten var Birgittas barnbarn testamenterar Skällnora (äldre namn vid Sköldnora) gård vidare benämns dock gården likt "det rätta mödernet".

Livet inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Redan vilket unge ägde Birgitta syner. ett gång såg denna Jungfru Maria såsom satte enstaka topp vid hennes skalle.

ett ytterligare gång såg denna framför sig hur Kristus pinades samt dog vid korset. Båda dessa teman, den innerliga Mariafromheten samt meditationen ovan Kristi lidande, kom för att prägla läka Birgittas liv.

När Birgitta plats inom tolvårsåldern dog hennes mor. Hennes far ansåg för att han ej klarade från för att egen ge hon den uppfostran såsom anstod ett flicka inom hennes ställning, sålunda denne sände hon mot sin svägerska Katarina Bengtsdotter vid Aspanäs nära stort insjövatten Sommen inom Östergötland.

Några kalenderår senare, nära omkring tretton års ålder, giftes denna mot sin vilja försvunnen tillsammans med den artonårige Ulf Gudmarsson. denna ville säkert hellre leva likt jungfru samt lyckades även övertala sin man för att dem inledande år leva inom avhållsamhet, dock därefter födde denna åtta små människor. Makarna bodde beneath dessa kalenderår vid Ulfåsa nära stort insjövatten Boren inom Östergötland.

Den unga hustrun blev snabbt känd på grund av sin stränga fromhet. denna späkte sin lekamen, fastade samt vallfärdade mot heliga platser. inom hennes bostad fick fattiga samt sjuka enstaka fristad. egen vårdade denna dem, samt efter Jesus modell bör denna äga tvått deras fötter samt kysst dem. beneath fastan serverade denna varenda ljus föda åt tolv fattiga.^[6]

Birgittas fromhet kom vid flera sätt för att prägla även maken Ulf.

Bland annat företog makarna tillsammans pilgrimsfärder mot Nidaros samt mot Santiago dem Compostela. vid vägen bostad ifrån Spanien, inom den franska staden Arras, insjuknade Ulf. då läget plats likt svårast uppenbarade sig detta franska nationalhelgonet Sankt Denis till Birgitta samt lovade för att maken ej skulle dö.

Väl hemma bosatte sig Birgitta samt Ulf nära Alvastra religiös byggnad, var Ulf dog kalenderår 1344 (eller eventuellt tid 1346).

Birgitta lät sin vigselring falla inom Ulfs grav samt spridda sina egendomar mot arvingarna samt mot fattiga på grund av för att egen leva enkelt inom anslutning mot klostret inom Alvastra. Antalet uppenbarelser tilltog. denna kände sig kallad för att artikel "Kristi brud samt språkrör". beneath denna tidsperiod fram mot avresan mot Rom mottog denna flera uppenbarelser.

inom uppenbarelserna fick denna uppgift från Gud, Kristus samt Maria för att föra ut budskap mot såväl politiska liksom kyrkliga chef. dock var finns även dialoger tillsammans med helgon, döda personer, tillsammans flera.

Birgitta fick nära enstaka okänd tidpunkt beneath 1330-talet tjänsten likt hovmästarinna nära detta svenska hovet.^[7] Birgitta stod kungaparet Magnus Eriksson samt Blanka från Namur nära, enstaka bekantskap såsom denna lönade illa.

Birgitta upptäckte mot modell för att drottningen fört tillsammans sig enstaka elfenbensask tillsammans med en antal reliker, bland annat efter Ludvig den helige. Asken ägde dock ställts undan. Birgitta fick då lyssna enstaka inre röst säga: ”Se hur Guds avgift, likt vördas inom himmelen, föraktas vid jorden!”. inom konstanta uppenbarelser smädade Birgitta paret: bland annat antyds Magnus Erikssons påstådda homosexualitet (Magnus Smek).^[8]

Hon förmanade genom Kristus kungen för att dagligen studera sina bestämda böner mot jungfru Maria, dagligen studera numeriskt värde mässor, fasta vid dem stora helgdagsaftnarna, ge tionde åt dem fattiga samt varenda fredag numeriskt värde tretton fattiga mäns fötter.

han uppmanas även för att klä sig höviskt, "till en konungens hederstecken", samt bära topp vid dem större helgdagarna.

Hennes man Ulf Gudmarsson var lagman, riddare och riksråd

denna förmanar även Magnus för att, "eftersom han existerar barnslig", låta studera på grund av sig "om manliga mäns gärningar, efterdöme samt åthävor, från vilka hans minne eller intresse må uppväckas mot Gud". inom sina skrifter kallar denna även kungen "en krönt åsna tillsammans med en harhjärta" samt "en rövare samt ett själaförrädare".

mot slut beskyllde denna honom till för att artikel ansvarig till förlusten från både Skåne samt Norge.^[9]

Många från dem falska beskyllningarna mot drottning Blanka ifall giftmord vid sin son, monark Erik (Magnusson) återfinns inom den heliga Birgittas politiska uppenbarelser.^[10]Henrik SusosGudeliga snilles väckare plats sannolikt ett inspirationskälla på grund av Birgitta samt hennes uppenbarelser ifall Magnus Eriksson samlades inom pamfletten Libellus dem Magno Erici rege liksom spreds från hans fiender bland stormännen.

En liksom ej heller finner nåd inför Birgitta existerar kungens systra Eufemia Eriksdotter, "huggormshonan" likt denna får varma, samt dennas gemål hertig Albrekt d. ä.

På grund av sina orädda och rättframma budskap betraktades Birgitta av många som obekväm och besvärlig

från Mecklenburg, vilket Birgitta inom sina uppenbarelser brukar benämna "räven", ibland även "ormen". denna är kapabel ej nog varna monark Magnus på grund av den listige hertigen samt dennes son Albrekt d. y., likt även blev den vilket mot slut störtade Magnus Eriksson ifrån tronen.^[9]

Efter makens död ägnade sig Birgitta åt självspäkning samt försakelser tillsammans med sådan iver för att enstaka från hennes biktfäder, vilket skrev enstaka biografi ifall hon, förvånades ovan för att denna lilla samt späda kvinna kunde uthärda liknande påfrestningar.

denna sov vid den kalla vintermarken tillsammans endast ett golvtextil samt en hyende beneath sig samt ett tunn mantel ovan sig. för att bada ansåg denna inom likhet tillsammans med dem flesta medeltidshelgon på grund av veklighet.^[11] denna dryckesställe tagelklädnad närmast kroppen samt angående existensen ägde denna en rep tillsammans med knutar likt orsakade smärta nära varenda rörelse.

varenda fredag droppade denna varmt vax vid sin ledd liksom en minne från Jesus lidande. "Och angående såren läktes före nästa fredag, således upprev denna dem tillsammans med sin nagel, till för att hennes lekamen skulle ej artikel utan pina samt sår; samt detta gjorde denna mot den ändan, för att Jesu Kristi pina skulle ständigt existera inom hennes åminnelse", skriver ett levnadstecknare.

angående denna någonsin yttrade något överilat, tuggade denna vid bittra örter.^[11]

Genom uppenbarelser blev detta klart till Birgitta för att denna plats kallad för att återupprätta klostren ur deras förfall samt återigen utföra dem mot härdar på grund av Guds rike. Genom dessa religiös byggnad skulle enstaka förnyelsens anda sprida sig ut bland människorna samt mot slutligen utföra samtliga människor goda, samtidigt såsom jorden omskapades inom enlighet tillsammans med Guds vilja.^[12] inom Vadstena skulle Birgitta sålunda en plantdel ifrån vilket världens förnyelse skulle växa fram.

var ville denna grunda en dubbelkloster var kvinnor samt män kunde verka tillsammans till Guds service samt till för att hjälpa sina medmänniskor. Adliga kvinnor skulle utbildas mot goda samt arbetsamma människor. sysselsättning skulle varvas tillsammans med andliga övningar, samt vid söndagar skulle munkarna predika på grund av människor.

dock dessa nya klosterregler måste verifieras från påven. därför Kristus gav hon inom ett uppenbarelse befallningen för att utföra ett pilgrimsresa mot Rom. Trots dem härjningar liksom digerdöden orsakade inom Mellan- samt Sydeuropa, fruktade Birgitta ej för att ge sig från. Hennes syften fanns stora samt denna leddes från enstaka mäktig övertygelse.^[12]

Livet inom Rom

[redigera | redigera wikitext]

Birgitta begav sig 1349 mot Rom.

Syftet fanns för att delta inom firandet från jubelåret 1350 samt för att erhålla tillåtelse från påven för att grunda ett fräsch klosterorden. Problemet fanns bara för att påven sedan 1309 residerade inom den franska staden Avignon samt för att kyrkan förbjudit inrättandet från fler ordnar. Detta hindrade dock ej Birgitta liksom redan tidigare inom enstaka uppenbarelse fått känna till för att denna skulle erhålla titta påven samt kejsaren mötas inom Rom.

ett till tiden därför osannolik incident för att den ledde mot enstaka sektion munterhet hos omgivningen.

I Rom fick denna inledningsvis bo inom Palazzo della Cancelleria nära basilikanSan Lorenzo in Damaso. denna drog sig ej till för att yttra vilket denna ansåg ifall stadens andliga förfall, något både kardinaler samt vanligt människor fick erfara.

Därutöver ägnade denna sin period åt för att nedteckna mot påven inom Avignon samt kräva för att han skulle flytta tillbaka. Sin dagligt liv ägnade denna åt för att vandra runt inom kyrkorna till för att be nära helgonens gravar. nära kyrkan San Lorenzo in Panisperna vid Viminalen bad denna ofta förbipasserande angående allmosor mot dem behövande. denna gjorde även flera pilgrimsresor mot bland annat Assisi, klostret Farfa, Neapel samt södra Italien.

År 1368 återvände påve Urban V mot Rom samt den 21 oktober möttes han samt den tysk-romerske kejsaren Karl IV inom staden. Birgitta kunde lämna sin ordensregel mot påven såsom mottog den på grund av analys. Den 5 augusti 1370 blev den erkänd inom enstaka reviderad utgåva liksom Birgitta troligen ej plats särskilt tillfreds tillsammans.

Därtill avgjorde Urban V för att återigen lämna Italien från säkerhetsskäl, något vilket Birgitta helt ej kunde acceptera. denna profeterade för att denne skulle drabbas från en hårt stöt ifrån Gud samt bli sjuk, samt då Urban vistats inom Avignon en par månader dog han.

Pilgrimsfärd

[redigera | redigera wikitext]

År 1371, nära 68 års ålder, påbörjade Birgitta ett vallfärd mot Heliga landet via Neapel samt Cypern.

denna ägde inom ett uppenbarelse fått enstaka befallning ifrån Gud för att utföra detta, samt trots för att denna plats sjuk samt svag följde denna gladeligen budet. ursprunglig gick resan mot Neapel, var Birgitta tidigare ägde gjort enstaka pilgrimsfärd.^[13]

Neapels drottning Johanna ägde tidigare demonstrerat sig mottaglig till Birgittas stränga förmaningar, inom varenda fall beneath enstaka betalkort period.

för tillfället mottogs Birgitta tillsammans dem högsta hedersbetygelserna från drottningen. denna fick även presentera sina söner till Johanna. Birgitta ägde hos dem inskärpt dem tillbörliga vördnadsbetygelserna mot den höga kvinnan: "huru dem skulle vandra inför drottningen samt välmående hon vördsamt efter landets sed tillsammans med bugningar samt knäfall samt puss hennes fötter", vilket Margareta Clausdotter skriver.^[13] Sonen Birger utförde samvetsgrant dem hovceremonier hans mor lärt honom.

dock ifall hur sonen Karl dryckesställe sig åt berättar krönikans författarinna följande: "När herr Karl kom fram mot drottningen, bevisade han hon respekt efter vad likt hövdes samt hon tillkom. samt sedan kysste han hon vid munnen, varav drottningen fick massiv älskade mot honom, därför för att han vågade det; samt ville denna ingalunda låta honom fara dädan utan sade, för att denna äntligen ville behålla honom samt hava honom mot man.

S:a Birgitta sade, för att detta ingalunda kunde ske, ty hans fru levde ännu hemma inom Sverige."^[14] dock detta ägde ingen effekt vid ett sådan kvinna liksom Johanna, såsom egen ägde sin tredjeplats gemål inom livet.^[14]

Birgitta uppges äga bett brinnande böner mot Gud ifall hjälp ur situationen. samt bönen blev besvarad, dock vid en helt annat sätt än denna ägde förväntat sig: Karl drabbades från ett dödlig sjukdom samt dog.

Modern satt några steg ifrån hans bädd då hans sista ögonblick kom, dock denna reste sig ej till för att närma sig honom. denna gav inga ljud ifrån sig samt fällde ej enstaka tår. Istället bör denna äga suttit stilla tillsammans upplyfta sker samt inom sitt innersta prisat Gud till för att äga förhindrat den stora synden.^[14] Karls begravning genomfördes tillsammans med massiv ståt.

Drottningen följde egen kistan mot grav tillsammans tillsammans enstaka massiv skara människor. Överallt hördes klagan samt gråt, dock Birgitta bör mot detta yttre orörd äga gått efter båren, utan klagan alternativt tårar.^[14]

Senare vände sig Birgitta tillsammans nya förmaningar mot Neapels drottning.

denna uppmanade hon för att ödmjuka sig, ångra sina synder samt frukta Gud utan återvändo, eftersom denna ägde levt en liv mer likt ett sköka än ett drottning. angående denna ej lyssnade mot Gud skulle denna bli dömd likt ett avfälling samt gisslad ifrån hjässan mot fotabjället. Trots dem hårda orden miste Birgitta ej drottningens vänskap utan fick istället nya bevis vid hennes vänskap genom stora gåvor.^[14]

Efter Karls död lämnade Birgitta Neapels hamn samt efter för att äga stött vid flera utmaningar samt vedermödor anlände denna mot Jaffa, var fartyget led skeppsbrott inom hamnen.

dock trots detta samt tillsammans med sitt hjärta fyllt från himmelsk lycka kom Birgitta fram mot den heliga graven.^[14] Högsommarens brännande hetta dämpade ej hennes iver för att skåda Betlehem samt Josafats ravin samt andra heliga platser, dock värmen förvärrade hennes välmående, liksom redan fanns påverkad från späkningar samt sjukdom.^[15]

Sonens öde verkar äga tagit Birgitta hårt, dock senare fick denna ett uppenbarelse såsom intygade för att han förlåtits tackar vare hennes böner samt tårar.

Sista tid, död samt begravning

[redigera | redigera wikitext]

När denna återkom mot Rom våren 1373 fanns denna försvagad från sjukdom samt den 23 juli dog denna inom sin bostad nära nuvarande Piazza Farnese. Hennes stoft bisattes inom kyrkan San Lorenzo in Panisperna inom väntan vid för att hennes kvarlevor skulle föras åter mot landet samt Vadstena.

en följe inom vilket dottern Katarina samt sonen Birger ingick, beledsagade kistan. Den 2 månad 1373 påbörjades resan mot Vadstena. Färden gick ovan Alperna via Brünn samt vidare mot Danzig. Därifrån seglade följet mot Söderköping varefter Vadstena nåddes den 4 juli 1374.^[16]

Större delen från Birgittas lekamen existerar begravd inom Vadstena klosterkyrka.

en fragment från hennes höftben finns dock inom rikshelgedomen Uppsala domkyrka, inom identisk kor liksom Erik den heliges relikskrin.^[17]

Betydelse samt eftermäle

[redigera | redigera wikitext]

År 1377 gav Birgittas själasörjare samt kamrat biskopen Alfons från Jaén ut den inledande upplagan från hennes Himmelska uppenbarelser. Året därpå, 1378, skedde en förnyat godkännande från hennes ordensregel samt 1384 kunde klostret inom Vadstena öppnas.

Birgittas kanonisering samt kult

[redigera | redigera wikitext]

Processen på grund av för att kanonisera Birgitta inleddes 1377 samt avslutades 1391 tillsammans med för att Birgitta helgonförklarades från påven Bonifatius IX efter för att Nordens drottning Margareta länge bearbetat honom samt hans föregångare till kanoniseringen.

Det skedde även efter skrivelser ifrån svenska präster mot påven, inom vilka Birgitta kallas på grund av "en aromatisk nardus, en kosteligt olivträd, sanningens dotter samt fromhetens telning".^[15]

I kyrkliga kapellet, såsom plats prytt tillsammans med dyrbara vävnader samt friska olivkvistar, hölls predikan ovan Birgittas underverk samt uppenbarelser.

Därpå tog påven egen upp enstaka lovsång, öppnade den gyllene lärobok var samtliga helgon fanns upptecknade, samt skrev in Birgittas namn inom den. inom Peterskyrkan hölls högtidliga gudstjänster nära skenet från tusentals belysning, samt inom samtliga Roms kyrkor ringde klockorna.^[15]

År 1999 upphöjdes heliga Birgitta tillsammans tillsammans med Katarina från Siena samt Edith Stein mot skyddshelgon på grund av Europa.

I landet föranstaltade ärkebiskopen Jakob Ulvsson kalenderår 1470 angående för att den heliga Birgittas fest skulle firas ovan bota riket. ett tidigare ärkebiskop, Birger Gregersson, ägde författat en officium beneath sina vistelser vid Biskops-Arnö inom slutet från 1370-talet.

Kritik mot Birgitta

[redigera | redigera wikitext]

En tidig kritikerröst mot Birgitta kom tillsammans med Martin Luther, såsom kallade hon på grund av ”die Tolle Brigit” (den galna Birgitta).

Bland reformationsbiskoparna inom landet fanns nedlåtande tonfall mot Birgitta. inom Svensk krönika kallar Olaus Petri hennes uppenbarelser till ”dagdrömmar”. Drottning Kristina konstaterade för att denna ”hellre ville räknas bland dem vettiga än bland dem heliga”. såsom yttrande mot pjäsen Folkungasagans Birgitta kallade August strindberg henne: “En härsklysten, äresjuk kvinna såsom medvetet strävade efter helgonskapet samt makten ovan ’det andra könet’” samt fortsatte: “Av denna osympatiska kvinna gjorde jag efter urkunderna den oregerliga tossa vilket för tillfället finnes inom dramat, ehuru jag mot hennes ära lät hon vakna mot klarhet ifall sin fjollighet samt sitt högmod.”^[19] Även forskare vilket Erik Petersson besitter anfört för att Birgitta ägnade sig åt personligt samt politiskt motiverad smutskastning.

Forskning vid Birgittas kropp

[redigera | redigera wikitext]

I en sammetsklätt träskrin inom Vadstena klosterkyrka förvarades mot 1645 vad liksom i enlighet med traditionen sägs existera kranierna ifrån heliga Birgitta, hennes dotter Katarina samt detta äldre helgonet Sankta Ingrid från Skänninge.

ifrån detta relikskrin stal den franskabalettmästarenAntoine dem Beaulieu beneath en mottagning inom klosterkyrkan en kranium, inom tron för att detta plats Heliga Birgittas kranium. han blev därefter skrämd för att likt enda katolik inom sällskapet misstänkas på grund av brottet samt överlämnade tre tid senare kraniet mot den franske ambassadören Gaspard Coignet dem la Thullerie.

Tillsammans fick de

Denne tog tillsammans med sig kraniet mot land i västeuropa samt skänkte detta begränsad före sin död mot kyrkan inom Courson-les-Carrières inom Bourgogne. Kraniet gavs 1959 mot birgittinklosteret inom Uden inom Nederländerna, var detta inom ljus ställs ut vilket Heliga Birgittas kranium.^[5][21]

Anne-Marie Landtblom, docent inom neurologi, samt andra vetenskapsman nära Linköpings högskola äger, genom för att undersöka kraniet inom klosterkyrkan, försökt utröna ifall Heliga Birgittas gudomliga uppenbarelser inom själva verket fanns hallucinationer beneath epileptiska anfall.^[22] Kraniet undersöktes vid 1950-talet från professorCarl-Herman Hjortsjö samt då upptäcktes enstaka urgröpning.

detta existerar den urgröpningen vilket intresserar forskarna eftersom den kunna äga orsakats från enstaka godartad hjärntumör.

Vid dem senaste undersökningarna från kranierna inom klosterkyrkan användes DNA-analys samt kol-14-datering. Forskarna presenterade resultatet 2010 samt kunde konstatera för att kranierna ej tillhör mor samt dotter.

Under medeltiden var hon den internationellt mest kända personen från Sverige

Därtill kommer för att detta existerar minimalt 200 års åldersskillnad vid kranierna samt för att ingen från tidsbestämningarna sammanträffar tillsammans perioden då Birgitta samt Katarina levde.^[23]

Eftersom kraniet inom Uden ännu ej DNA-testats kunna däremot detta kranium visa sig tillhöra Birgitta alternativt hennes dotter.

Birgittinorden från idag

[redigera | redigera wikitext]

Orden Birgitta grundade finns kvar än idag samt kallas Den helige Frälsarens orden (Ordo Sanctissimi Salvatoris 'O.Ss.S.'), inom dagligt anförande Birgittinorden.

Birgittas kvarlevor finns idag inom en relikskrin inom Vadstena klosterkyrka. inom Svenska kyrkan lever den birgittinska traditionen från böne- samt ordensgemenskapen Societas Sanctæ Birgittæ, grundad 1920; man samlas varenda tid mot generalkapitel inom Vadstena kring Birgittas dödsdag den 23 juli.

Byggnaden inom Rom, var Birgitta levde, Casa di Santa Brigida, inrymmer idag kyrka, religiös byggnad samt gästhem.

Heliga Birgitta likt författare samt retoriker

[redigera | redigera wikitext]

Heliga Birgitta fanns ett stolt kvinna vilket trots för att denna räknades liksom olärd fanns väl bevandrad inom sin tids andliga samt politiska spörsmål. från hennes texter förmå man utläsa för att denna fanns ett ordkonstnär liksom ofta använde sig från liknelser, bilder samt modell på grund av för att förtydliga detta liksom plats teoretisk inom den teologiska läran.

många från hennes bildspråk fanns inspirerat från naturen alternativt vardagslivet^[24], denna använde sig även inom sina texter från detta vilket oss idag kallar till klassisk retorik.^[25]Heliga Birgittas författarskap samt retoriska kunskaper existerar historiskt intressanta då denna plats verksam beneath ett tidsperiod då kvinnor inom allmänhet varken fick lära sig för att studera alternativt nedteckna samt för att agera såsom författare plats inom stort sett förbjudet.^[26]

Barn

[redigera | redigera wikitext]

1. Märta Ulfsdotter född ca 1319-1320.

   Gift 1337 tillsammans med 1) Sigvid Ribbing (Bröllopet vid Ulvåsa) samt 2) efter 1345 tillsammans med Knut Algotsson (Bengt Hafridssons ätt)

2. Karl Ulfsson mot Ulvåsa. Död inom Neapel.
3. Birger Ulfsson, dubbad mot Riddare från den Heliga grav från Jerusalem beneath vistelsen inom Heliga landet.
4. Katarina Ulfsdotter, Katarina från Vadstena född 1331, abbedissa inom Vadstena.
5. Bengt Ulfsson.

   Död inom ung ålder samt begravdes inom Alvastra.

6. Gudmar Ulfsson. Död inom ung ålder inom Stockholm.
7. Ingeborg Ulfsdotter. Nunna inom Riseberga kloster.
8. Cecilia Ulfsdotter, inskrevs mot Skänninge religiös byggnad dock giftes senare tillsammans med Lars Sunesson.

Detaljerad kronologi

[redigera | redigera wikitext]

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]

Den Heliga Birgittas Himmelska Uppenbarelser

[redigera | redigera wikitext]

Textkritisk utgåva

[redigera | redigera wikitext]

• Heliga Birgittas Revelationes, detta önskar yttra Uppenbarelserna vid latin, utkom inom textkritiska utgåvor år 1956-2002 inom Kungl.

  Vitterhets Historie samt Antikvitets Akademiens regi.

• Sancta Birgitta. Revelaciones Lib. inom. Ed. bygd C.-G. Undhagen. huvudstaden 1978.
• Sancta Birgitta. Revelaciones Lib. II. Ed. bygd C.-G. Undhagen† and B. Bergh. huvudstaden 2001.
• Sancta Birgitta. Revelaciones Lib. III. Ed. bygd A.-M. Jönsson. huvudstaden 1998.
• Sancta Birgitta.

  Revelaciones Lib. IV. Ed. bygd H. Aili. huvudstaden 1992.

• Sancta Birgitta. Revelaciones Lib. V. Ed. bygd B. Bergh. Uppsala 1971.
• Sancta Birgitta. Revelaciones Lib. oss. Ed. bygd B. Bergh. huvudstaden 1991.
• Sancta Birgitta. Revelaciones Lib. VII. Ed. bygd B. Bergh. Uppsala 1967.
• Sancta Birgitta.

  Revelaciones Lib. VIII. Ed. bygd H. Aili.

  Redan på sin tid var Birgitta känd

  huvudstaden 2002.

• Sancta Birgitta. Revelaciones extravagantes Ed. bygd L. Hollman. Uppsala 1956.
• Sancta Birgitta. musikdrama minora. Vol. inom. Regula Salvatoris Ed. bygd. S. Eklund. huvudstaden 1975.
• Sancta Birgitta. musikdrama minora. Vol. II. Sermo angelicus Ed. bygd. S. Eklund. Uppsala 1972.
• Sancta Birgitta.

  musikdrama minora. Vol. III. Quattuor oraciones Ed. bygd. S. Eklund. huvudstaden 1991.

Andra utgåvor

[redigera | redigera wikitext]

Birgitta; Johannes dem Turrecremata, Matthias Lincopensis (1517) (på latin). Reuelationes celestes p̄electe spōse christi beate Birgitte vidue: dem regno Suecie: octo libris diuise.

Sicq; ordinate a religiosis patrib⁹: originalis monasterij sctārū Marie virginis et Birgitte in Vuatstenis: p̄maturo studio et exq̇sita diligētia: in hos infrascriptos numerū & ordinē accurati⁹ cōportate. Et si forte alique alie reuelationes (sicuti compertū est) btē Birgitte per errorē: aut temerarie a quoq̃; q̊modolibet ascribant̃: p̄ter has q̄ in hoc p̄senti volumine: aut in vita: seu legenda sancte Birgitte maiori cōtinent̃: tanq̃; false & erronee decernant̃.

Adiungit̃ etiā in fine libror[um] Tabula principaliū sentētiarū in his libris cōtentarū: vti diligēs lector videre poterit. ([3. uppl.]). ... Insu₋p iam alterato in officina Federici Peypus. Sumptibusq; & impensis honesti viri Ioannis Kobergers civem Nuren bergen̄. impressum. Anno virginei partus. M.D.xvij. Decimaquinta. Mensis Novembris..

Libris9546980 

Birgitta; Klemming Gustaf Edvard (1857–1884). Heliga Birgittas Uppenbarelser. Samlingar utgivna från Svenska fornskriftsällskapet.

Birgitta tillhörde en förnäm stormannasläkt och var dotter till lagmannen i Uppland, Birger Persson

Serie 1, Svenska skrifter, 0347-5026 ; 14:1-5. Stockholm: Norstedt. Libris503195 Fulltext

Birgitta; Lundén Tryggve (1957). Himmelska uppenbarelser.. Malmö: Allhem. Libris8078621 

Birgitta; Härdelin Alf, Borgehammar Stephan, Döbling Anna (2004). Uppenbarelser. Enskede: TPB.

Libris12582384 fulltext.

Sekundärlitteratur

[redigera | redigera wikitext]

• Alexandra Coelho Ahndoril, Birgitta samt Katarina. Albert Bonniers Förlag, 2006.
• Hans Aili & Jan Svanberg, Imagines Sanctae Birgittae. The Earliest Illuminated Manuscripts and Panel Paintings Related to the Revelations of St.

  Birgitta of Sweden. Stockholm: The Royal Academy of Letters, History and Antiquities, 2003.

• Birger Bergh, "Heliga Birgitta. Åttabarnsmor samt profet". Lund: Historiska Media, 2002.
• Lars Bergquist, Birgitta inom uppenbarelsernas spegel, Stockholm: Proprius förlag AB, 2003
• Per Beskow & Annette Landen, Birgitta från Vadstena : Pilgrim samt profet 1303-1373.

  Stockholm: Natur samt traditioner, 2003.

• Luca Cesarini, Den heliga Birgittas återkomst. Malmö: Birgittiana, 1998.
• Luca Cesarini, Den heliga Birgittas Rom. Malmö: Norma, 1999.
• Luca Cesarini, I den heliga Birgittas fotspår. Stockholm: forma, 2002.
• Luca Cesarini, Evangeliet i enlighet med Birgitta.

  Malmö: Artos, 2008.

• Luca Cesarini, Med Birgitta inom detta heliga landet. Malmö: Birgittiana, 2014.
• Emilia Fogelklou, Birgitta. Stockholm: Aldus, 1973.
• Ingvar Fogelqvist, Apostasy And Reform In the Revelations of St. Birgitta. Almquist & Wiksell. huvudstaden 1993
• Gunilla Gren-Eklund, "Att konstruera historia: exemplet Heliga Birgittas födelseplats." Kyrkohistorisk årsskrift 114 (2014), s.

  13-25.

• "Heliga Birgittas möderneanor." Svenska släktkalendern 50 (2020).
• Bengt Ingmar Kilström, "Hennes röst bör höras" : Birgittinska perspektiv. Stockholm: Proprius förlag, 1991.
• Birgit Klockars, Birgittas svenska värld. Stockholm: Natur samt tradition, 1976.
• Rolf H. Lindholm, "Huvudlinjer inom Heliga Birgittas Uppenbarelser", Visby: Books-on-Demand, 2011.
• Bridget Morris, St Birgitta of Sweden.

  Woodbridge: Boydell, 1999.

• Helge Nordahl, Den heliga Birgitta. Skellefteå: Artos, 2003.
• R. Steffen: Heliga Birgitta inom Svenskt biografiskt lexikon (1924)
• Sven Stolpe, Birgitta inom landet samt inom Rom, Legenda, 1988
• Hjalmar Sundén, Den heliga Birgitta: Ormungens moder liksom blev Kristi brud.

  Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1973.

• Societas Sanctæ Birgittæ 1920-1970.
  Heliga Birgitta har en stark ställning som katolskt helgon och är sedan 1999 Europas skyddshelgon

  Festskrift, 1970.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]