Det var där sv tys

DÄR dæ4r l. dä4r, adv., pron. o. konj.

I. ss. demonstr.

adv. o. inom därur närmast utvecklade anv.

1) tillsammans med syftning vid en område likt existerar (i verkligheten l. på grund av tanken) omedelbart närvarande (’deiktisk' anv.) o. inom anv. vilket närmast sammanhänga tillsammans denna.

a) inom eg. (sinnlig) bem., tillsammans med syftning vid en (på större l. mindre afstånd beläget) plats liksom är kapabel tillsammans med blicken nås af den talande (o.

den tilltalade) o. vilket gm utpekande l. dyl. närmare bestämmes; stundom tillsammans med syftning vid just detta lokal var den tilltalade befinner sig; ngn gg liktydigt med: här; ofta tillsammans enstaka ytterligare, preciserande lokalbestämning. Sätt dig var, existerar ni snäll! var existerar denna ju! Räck mig boken såsom ligger var (borta) vid bordet! Hvem där?

(anrop inom sht af vaktpost, då ngn nalkas en postställe l. ett bevakningslinje o. d.). var borta, framme, inne, nere, uppe, ute osv. (se ssgrna).

To say “that”, you basically just take each of these forms and replace här with där

Äre inom där? mörk G1 63(1561). Ve, der ligger slagtarboden! / Gudskelof för att gatan höll. Tegnér (WB) 3: 78(1819). Låt mig titta .. (julgåfvan) nu! sade Vigg rastlös. Nå, titta der då! sade vätten. Rydberg Vigg 15(1875). Ut tillsammans med sig, herre, var existerar dörren! Cronholm Minnesbl. 147(1908).

b) ss. attributiv bestämning efter en sbst.

l. pron., äfv. (hvard., inom tillrop o. d.) ensamt (med underförstådt sbst. l. pron.), på grund av för att närmare angifva hvem l. hvad likt åsyftas (hvem såsom anropas osv.); inom tillrop efter ett karakteriserande beteckning (ett, ofta skämtsamt, skymford o. d.) utan eg. innebörd, motsv. ett: ”som ni är” l.

en föreg. ”din”; tillsamman tillsammans med en föreg. den ofta närmande sig bet. af en enhetligt hänvisande pron.; jfr DEN DÄR.Känner ni den unge mannen var inom den ljusgråa hatten? Stopp där! hej där! Hjälp mot där! ni der tillsammans halfva skon! Bellman 4: 116(1791). Båtsman der! Gosselman SNAmer. 2: 20(1833). samt ägde jag helst nära kanonerna der / enstaka veteran.

Runeberg 5: 86(1860). Förbaskade dumheter! Hvad rör detta dig, tossa där! Ullman FlickÄra 124(1909).

c) tillsammans med förbleknad l. försvunnen plats bet.

α) (i sht hvard.) inom uttr. titta där0 4! användt på grund av för att rikta uppmärksamheten vid ngt vilket man (plötsligt) får titta l. upptäcker l. såsom man just får lyssna o.

d.; ofta ss. uttr. till öfverraskning, belåtenhet l. förargelse o. d.: titta således, ser man på! Sij var, sij där; iag finner öppet hugg / Å denne trotzige Sköne. Stiernhielm Cup. 5(1649, 1668). Väskorne saknades, då Nämdeman sade; sij der, dem äger jag glömt inom Vexiö. VRP 24/11 1731.Se där! idag blef han ändå förlägen. Andersson Plautus 11(1901).

β) (i sht hvard.; jfr dock nedan) tillsammans med helt försvunnen plats bet., hänvisande mot l.

åberopande l. vädjande mot ngt liksom sker l. nyss skett (inför ens ögon) l. likt nyss sagts l. man nyss fått lyssna o. d.: för tillfället, ”här”; stundom: därmed, tillsammans l. inom detta o. d. var ser ni idag, hur detta gick! var sa' ni en sant ord! Der äga oss det! Almqvist DrJ 433(1834). var ljög ni. Lindqvist Dagsl. 1: 57(1898).

var hör ni, Margaret, hur angelägen man existerar angående vårt angenäma sällskap. PT 1910, nr 70 A, s. 3.— särsk. [efter fr. voilà] (i vitter, inom sht retorisk stil) inom uttr. titta där4 4 l. 0 4! tillsammans med syftning vid ngt omedelbart förut sagdt (l. skrifvet): däri ligger, detta l. detta existerar osv. uppleva hastigt; samt uppleva djupt: titta der bota grunden til Skaldens, Oratorns, Artistens Snille.

Kellgren 3: 204(1792). Hvad existerar orsaken mot denna farliga tillväxt samt huru afvända den? titta var dem ämnen, såsom .. framställa sig. Fahlbeck Världsåskådn. 13(1910).

γ) [jfr motsv. anv.

af d. hist, t. dort] (i sht inom religiös stil) pregnant: inom sky l. inom detta eviga lifvet o. d. (i motsats till: vid jorden l. inom jordelifvet). Timmelig wälsignelsse på denna plats samt ewig thär. VDAkt. 1692, nr 336. Hvad denna plats oss tro skall var bli uppenbaradt. Lidforss poet inom. 3: 8(1902).

2) tillsammans syftning vid ett föreg.

rumsbestämning l. mening l. uttr. mot hvilket ett sådan (mer l. mindre logiskt) är kapabel anknytas (’anaforisk' anv.): vid detta stället l. den platsen l. staden osv., stundom: däri l. därpå l. därinvid osv.; ofta tillsammans ett tillfogad bestämning likt närmare förtydligar l. begränsar adv:s innebörd; vanl. starkt betonadt.

var borta l. nere l. uppe l. ute osv. (se ssgrna). var inom närheten. var vid staden l. stället. var inom trakten. okänt rundt omkring. GR 1: 20(1521). Jag känner hagen, der Hästen existerar van at vandra inom vall, samt jag såg honom der inom går. Dalin Vitt. II. 6: 106(1740); jfr II 1. (Svea hofrätt) fanns icke såsom Göta, nära mitt tillgång var, delad inom numeriskt värde partier.

dem Geer Minn. 2: 113(1892). — särsk.

a) attributivt, tillsammans ställning efter detta mening likt bestämmes. Tå denne .. / .. ägde belagdt tillsammans med wellige grabb / Betulia .., / samt kom folcket okänt inom massiv nödh samt qual. Holof. 1(c. 1580). Husbonden var plats ett trettifem års karl. Lagerlöf Holg.

2: 71(1907).

b) (numera föga br.) inom förb. tillsammans med rörelseverb; dit. The skulle mötas både twå / .. Vth angående staden inom enstaka skogsdunge. / dock Tisbe kom der på grund av än denne. Asteropherus 3(1609). Jag tviflar nästan för att jag nånsin kommer der. Tegnér (WB) 1: 307(1803; inom bref).

c) tillsammans syftning vid en mera abstr.

mening l. uttr. l. hel sats (särsk. temporal bisats o. d.): däri, därunder, inom den saken osv.; stundom mer l. mindre närmande sig bet.: nära detta tillfället, då. var hjälpte inga böner. J thz andeligha regementit .., okänt sägher Luther samtliga wara lika. OPetri PEliæ a 3 b(1527). (Accentens enhet är) af sådan natur, för att själfständighet ..

inom behandlingen var måst artikel enstaka bjudande plikt. Lyttkens o. Wulff 1Ljudl. III(1885).

d) (numera inom sht hvard. o. br. bl. inom den mån ett rum bet. är kapabel inläggas) tillsammans syftning vid en personbetecknande (l. därmed jämförligt) ord: hos honom (l. hon osv.); inom hans (l. hennes osv.) bostad l. släkt o.

d. Markattan existerar enstaka förstörelse (dvs. vrångbild) af menniskan, samt menniskan ser sig der inom en förnedringstillstånd. CAEhrensvärd 59(1782). ett qvinna inom min smakförmåga fru Fatme existerar, / der — friar jag bestämdt. Sturzen-Becker 4: 18(1862). Ni helsar väl snart vid hos mäster Gudmund? var må samtliga utmärkt. Rydberg Vap. 41(1891).

e) (numera inom sht inom vitter stil) återstart en föreg.

rumsadverbial l. ett adverbialsats o. d. till för att starkare framhäfva detta l. denna; inom sht inom fråga ifall en flerestädes förekommande l. allmängiltigt förhållande o. d.: vid (alla) dem ställena, öfverallt var. Hos fridhen okänt existerar lÿckan då. Holof. 4(c. 1580). Böljornas öcken, / der existerar mitt fädernesland samt min graf. Tegnér (WB) 5: 134(1822).

Hvarest alls ingen förfäran existerar, der existerar även alls ingen uppbyggelse. Rudin Kierkegaard 151(1880).

f) (i sht hvard.) svagt betonadt, tillsammans med den hänvisande bet. mer l. mindre förbleknad, öfvergående inom bet.: ”där denne (l. detta osv.) är”, vid stället, tillstädes, framme o. d., l.

utan eg. innebörd, pleonastiskt, bl. på grund av för att åt uttr. gifva större åskådlighet l. liflighet l. eftertryck o. d.; särsk. inom vissa förb. ss. vandra var, ligga ner var, sitta var o. d.; artikel var, artikel tillstädes, finnas, visa sig, framträda. han tog allt hvad var fanns. existerar han var för tillfället igen tillsammans sina dumheter? ingen brydde sig ifall barnen, utan man lät dem vandra var.

sålunda ägde han legat var, sjuk samt eländig, inom flera veckor. Stå var tillsammans med skammen. Villien — ifall den elliest vore dher. RARP 9: 287(1664). Jagh torka slå digh således ni skall ligga ner dher. VDP 1664, s. 584. ni sitter var sålunda tankfull, min kära Omar. Björn Besynn. 27(1792). inom denna viktiga punkt af tillvaron stod han var lika då.

Dahlgren 1Ransäter 78(1905).

3) tillsammans med relation mot ett efterföljande relativ bisats såsom närmare angifver hvad adv. syftar vid (’determinativ' anv.): vid detta område (som l. där); äfv., inom fråga angående flerestädes förekommande l. allmängiltiga förh.: vid dem l. sådana ställen (som l. där), stundom närmande sig bet.: inom dem l.

liknande fall (där l. då). (De) såsom okänt hema äre, tit tilsökningen sker. RA 1: 121(1529). Dumbom fann sig ett-tu-tre, / samt slöt exakt der vilket denne stannat. Kellgren 2: 167(1790). ett trygg fred ägde blott utrymme der, liksom freden vore frivillig. Kolmodin Liv. 3: 62(1832).

4) förstärkande en föreg. således, sådan (tocken) l.

den.

a) inom förb. således där0 4 (stundom sammanskrifvet).

α) (i sht hvard.) inom uttr. därför var, stundom titta (l. si) således var, eg. o. urspr. tillsammans hänvisning mot ngt man ser framför sig, sedan äfv. tillsammans med syftning vid ngt förut omtalat: vid detta sättet, vid detta var viset, sålunda, så; äfv. utan syftning vid ngt sedt l.

omtalat, vädjande bl. mot åhörarens förmodade bekantskap tillsammans saken: ”på detta sättet ni nog vet” o. d.; stundom (ss. tillägg mot ngt nämndt) ersättande en ”och dylikt” l. ”med mera (sådant)”. Hvarför lipar ni således var, unge? Tro ej, för att denne ständigt existerar sålunda där!

J: träffar ej gosen således der, vtan giffuer migh min piska igen. ÅngermDomb. 16/7 1638, fol. 136. var plats ett Magister Arwidsson vilket fanns si således var mer än vanligt artig mot mig. Roos FamArkiv 270(i handl. fr. 1819). ej ständigt, bara angående julen samt sålunda var. Sandberg GHusH 19(1897). Jag (har) tröttat honom tillsammans med mitt spel samt således var vidare.

Ullman FlickÄra 41(1909).

β) (hvard.) inom uttr.

Engelsk översättning av 'det var där' - svenskt-engelskt lexikon med många fler översättningar från svenska till engelska gratis online

således var (ja) l. titta (l. si) sålunda var (ja)! o. d., ss. uttr. till undran l. förargelse o. d.: jaså! ska' detta existera vid detta viset? titta nu! ser man vid (bara)! jag kunde just tro det! o. d. (Se) således var (ja)! kunna ni ej hålla hvad ni besitter inom händerna? titta således der ja, besitter jag icke idag återigen glömt flaskan hemma!

Almqvist Amor. 121(1839). Kvinnorna (stormade) in inom tamburen. .. Sisådärja! idag blir denna plats kafferep. Engström Äfv. 72(1908).

γ) (hvard.) inom uttr. således var (ja), stundom titta därför var (ja)! till för att beteckna tillfredsställelse tillsammans för att ngt göres l. existerar gjort l. går l. besitter gått sålunda liksom man önskade l.

väntade o. d. l. tillsammans för att ngt för tillfället existerar öfver o. d., l. till för att tillkännagifva för att ngt existerar färdigt l. redo l. existerar nog o. för tillfället är kapabel upphöra l. afslutas o. d.: (se) sålunda ja! vid detta sättet ja! sålunda existerar detta rätt! för tillfället existerar detta bra! o. d. (Se) sålunda var, idag existerar den saken ljus.

sålunda var ja, idag kunna ni detta redan många förbättrad. Heidenstam Alienus 3: 61(1892). Ligg bara stilla samt stöd hufvudet mot mitt bröst. därför där! PT 1902, nr 70 A, s. 2. ”Så där,” sade han, ”nu är kapabel detta existera nog.” Lagerlöf Holg. 1: 18(1906). således var, ja. — för tillfället är kapabel leken ett fåtal börja, då den önskar.

Melin Patria 25(1915).

δ) (hvard.) inom uttr. därför var, stundom si sålunda var, på grund av för att beteckna en obestämdt mått l. enstaka obestämd grad l. standard o. d.: något således då, någorlunda; ungefär, omkring; ”så smått”; särsk. tillsammans pejorativ bet.: medelmåttigt, ”lagom”, ”si samt så”, ”klent beställdt” o.

d. (ss. predikativ: medelmåttig, ej många bevändt tillsammans med, ”klen” o. d.); stundom inom förb. tillsammans med mening af liknande innebörd: sålunda var tämligen l. nära resehandling l. omkring o. d. Hur mår du? Åjo, sålunda var. detta existerar väl för tillfället sålunda var enstaka trettio kalenderår sen.

Lofvade ni dem detta också? .. därför var til hälften. Eurén Cora 63(1794). Ulla liknar mig även sålunda der temligen. Almqvist TreFr. 1: 6(1842). en litet tarfligt plats .. till således der enstaka samt tjugufem. Hedenstierna Fideik. 151(1895). dem biografiska uppgifterna äga .. varit litet si därför var. VL 1907, nr 294, s. 5.

b) (i sht hvard.) inom förb.

sådan där10 4 (substantiveradt inom n. sg. sådant där), bygdemålsfärgadt tocken var, tillsammans med syftning vid ngt (i detta föreg. l. nästa omtaladt) l. (utan dylik syftning) vädjande mot åhörarens förmodade kunskap ifall saken: sådan, dylik, ”sådan ni nog vet” o. d.; ofta tillsammans bibegrepp af ogillande, förakt o. d.; äfv. ss. beteckning på grund av något liksom man ej förmå l.

önskar närmare beskrifva l. namngifva o. d.

Med Googles kostnadsfria tjänst kan du översätta ord, fraser och bsidor från engelska till fler än 100 andra språk direkt

liknande var moderna kjolar, ni vet, tillsammans med långa sidovåder. Kom minnas, för att sådant var tål jag inte! enstaka sådan var inrättning — hvad heter den idag igen? Tocke var ä' ej till mej! för att sådant der (dvs. lite gnabb) vänner emellan ej borde läggas vid sinnet. JJNervander 1: 197(1834). sådana var, likt kastas ifrån gatan / upp mot ärones höjd.

Lagerlöf Juv. 26(1893, 1896). detta existerar väl maximalt nerverna, samt sånt var. Ullman FlickÄra 175(1909).

c) inom förb. den där0 4, titta DEN DÄR.

II. ss. rel. adv.

1) [jfr motsv. anv. inom fsv., ä. dan. o. ä. t.] tillsammans med syftning vid ett (eg. l. mera bildl.) rumsbestämning l. en uttr. mot hvilket ett sådan (stundom tillsammans lösare logisk förbindelse) är kapabel anknytas: hvarest, hvari l.

hvarpå osv.; förr äfv. inom förb. tillsammans en omedelbart efterföljande pleonastiskt likt.

Slå upp översättningen i det svensk-tyska lexikonet genom att klicka på 'översätt'

vid den område var detta hände står för tillfället ett minnessten. ett text var detta precis utredes. Riksdagen inom Västerås 1527, var reformationen genomfördes. GR 1: 20(1521). Barnet .. / Slungar stenen dit ibland, / Der likt gässen simma. Bellman 3: 167(1769, 1790). enstaka qvadrat, der hvarje blad existerar lika tillsammans längd-enheten. Lindelöf AnGeom.

1(1864). Bommarna nära hägnadsgrinden, var .. (hästarna) samlats. en stor naturlig upphöjning av jordens yta konflikt. 10(1915). — särsk.

a) (numera inom vårdad skildring mindre br.) inom friare anv., tillsammans med korrelat af mera abstr. bet. (betecknande papper l. aktivitet, tillåtelse l. förh. o. d.): hvari, hvarvid, hvarunder, beträffande hvilket o.

d.; stundom: då. Döpelsen okänt synderne j Iesu nampn afftwaghna warda. OPetri Hb. A 4 b(1529). inom dem afseenden, var jag icke kunna afgifva gillande omdömen. dem Geer Minn. 2: 139(1892). nära sistnämnde situation, var denne förde kavalleriets venstra flygel. AQuennerstedt inom KKD 10: VII (1914); jfr 2.

b) (numera br. bl. inom den mån ett plats bet.

kunna inläggas) tillsammans syftning vid ett personbeteckning (l. därmed jämförligt uttr.): hos hvilken l. hvilka, bland hvilka osv. (De) begoffvo sigh opp mot Hennes Kongl. Maij:t Drottningen, var likt Regeringen inom medlare tijdh fanns tillsamman. RARP 9: 339(1664). Jag skådar vidare inom den tidsperiod såsom gryr — / .. Jag ser en människor, var sysselsättning existerar ära.

Fredin Dikt. 13(1883).

c) (†) efter en föreg. frågande hvilken o. inom s. k. emfatisk utbrytning beneath formen detta existerar (på detta plats osv.): likt. detta plats inom detta lugnet der .. Scipio smakade .. större fägnad, än nära sina triumpher inom Rom. Nordenflycht QT 1748—50,s. 5. inom hvilka länder detta fanns, der dem utspridda Phœnicerna nedsatte sig.

Nilsson Ur. 2: 58(1862).

2) [jfr motsv. anv. inom fsv.] (†) tillsammans syftning vid en föreg. tidsuttr., närmande sig l. öfvergående inom bet. af temporal konj.: då, när; jfr VII 1. J apostlanes tijdh, okänt the plägade komma til then vilket siwck war, samt hadhe mz sich kostelighen smörielse. OPetri Hb. E 2 b(1529).

vid dem mognare år .. följer ett afton, der oss hafva nog af vår vedermöda. Lehnberg Pred. 1: 65(c. 1800). Atterbom Minnest. 1: 274(1848).

III. [jfr motsv. anv. inom fsv. o. dan.] ss. adv. inbegripande vid ett gång determinativ o. rel.

Translation for 'det var det' in the free Swedish-English dictionary and many other English translations

bet.: vid detta lokal (l. den lokal l. ort osv.) där; ofta generaliserande: vid dem l. sådana ställen var, vid samtliga dem ställen var, öfverallt var. var denne bor, besitter man enstaka underbar utsikt öfver sundet. Man får taga boten var man tagit soten. han enkel bränna till fott alt okänt the dansche drogo fram. Brahe Kr.

50(c. 1585). Dher gården existerar lägst stijger hwar man öfwer. Grubb 149(1665). Jag äger haft synorgan till för att upptäcka detta vackra, äfven var detta af dem flesta varit obemärkt. dem Geer Minn. 1: 26(1892). — särsk.

a) (numera inom sht hvard.) start enstaka sats kontrollerad af prep.: detta område (l. den ställe l. ort osv.) var. en litet stycke ifrån var denne bor ligger ett fin björkdunge.

Eneman utflykt 2: 13(1712). denne ställer upp enstaka stege mot väggen, just invid var fläsksidan hänger. GCederschiöld inom Landsm. V. 6: 73(1885).

b) (numera inom sht inom skriftspr.) inom fråga ifall en flerestädes förekommande l. allmängiltigt förh., närmande sig l. öfvergående inom bet.: nära (alla) tillfällen då, inom (alla) dem fall då, ständigt då, då, då (jfr VII 1); stundom närmande sig bet.: inom detta fall (att), angående (jfr VII 4).

var denne är kapabel, hjälper denne ständigt sina vänner. var förhållandena därför medgifva, skall (osv.). okänt Presten existerar .. til städhes. tå lijk vthbärs, må denne tå inledningsvis haffua någhor trösteligh mening till thens dödhas wener. Hb. 1541, s. D 4 a. identisk team vare, okänt träd samt mark ligger odeld flera byar emellan. BB 10: 4(Lag 1734).

var förbrytelsen icke existerar sålunda massiv, för att denna kräfver dödsstraff. Wisén inom 3SAH 4: 159(1889).

c) (i sht inom skriftspr.) till för att (vid jämförelse mellan förhållandena vid olika håll l. inom olika fall o. d.) beteckna ett motsats; närmande sig bet.: medan, beneath detta för att, då (däremot). okänt then Cölnsche håller 9. okänt håller then Sw(enska) Större wigten 10.

Stiernhielm båge. F 1 b(1644). besitter djuret känslor fått, der menniskan besitter ingen? Wallin Vitt. 1: 7(1805). Söderhjelm ItRenäss. 50(1907).

d) (i sht dels hvard., dels inom vitter stil) tillsammans med förbleknad plats bet., start ett sats liksom mera logiskt skulle äga uttryckts gm enstaka bisats af annat slag: hurusom l.

såsom .. var, då .. var, medan .. var, eftersom .. var o.

d. detta existerar riktigt löjligt för att titta hon, var denna går samt kråmar sig. var .. (Ruus) wagglar på denna plats ifall, fullstinner, han stäner, samt stankar. Stiernhielm Herc. 349(1658, 1668). för att Petrarca denna plats kom för att nämna Durance, .. fanns helt naturligt, var denne satt långt borta inom Arquà. Wulff Petrarcab.

243(1905).

IV. ss. indefinit adv.

1) inom förb. denna plats — var, sällan var — där: vid en lokal (l. detta en stället) — vid en annat plats (l. detta andra stället), vid en håll — vid en annat håll osv.; vid olika l. skilda ställen; stundom tillsammans förbleknande af den lokala bet., närmande sig bet.: inom detta en fallet — inom detta andra fallet o.

d. GR 5: 178(1528). Nw kommer denna plats, nw okänt, itt ofall vppå. LPetri 1Post. P 5 a(1555). Iag nödgas för att söka min att ge liv var enstaka betta samt var enstaka ytterligare. VDAkt. 1712, nr 180.(Han) gick fram på denna plats varsammare, der tillsammans med djerfva steg, på denna plats tillsammans med skonsamhet, der tillsammans med obeveklig stränghet.

Strinnholm Hist. 3: 745(1848). denne ställde skärmar än på denna plats än var. Rydberg Vap. 211(1891).

2) inom förb. var samt var l. var alternativt var, till för att beteckna en område vilket man ej önskar l. är kapabel namngifva l. vid annat sätt närmare bestämma: vid en visst lokal, vid detta o. detta stället; särsk.

(i sht inom föreskrifter, blankett o. d.) på grund av för att typiskt ersätta en namn l. dyl. likt inom detta enskilda konkreta fallet måste angifvas (l. äger angifvits osv.); äfv. eufemistiskt till plats vilket man af anständighetsskäl ej är kapabel nämna. Må denne giffwe sådant beskedh, för att han .. boor okänt samt okänt.

GR 15: 60(1543). Gynter suarade, Kyss migh der samt der etc. VRP 1631, s. 429. ett part sägher sigh existera der alternativt der medh sijn rusttienst, beneath den alternativt den. RP 8: 361(1640). då .. (de inom en fältslag fallna uppstå o.) ropa alla: — oss dogo der samt der. Hagberg Shaksp. 4: 81(1848).

3) [jfr motsv. uttr. inom fsv., äfvensom d.

her og der, der og der, t. hier und da, da und da] inom förb. denna plats samt var (förr stundom var samt här) l. (numera inom sht inom skriftspr.) var samt hvar: vid en o. annat plats, vid enstaka l. vissa l. somliga ställen, på denna plats o. hvar, flerestädes; ställvis, strövis. (Det) skedde många mord okänt samt hwar. mörk G1 108(1561).

Chesnecopherus Skäl G 3 b(1607: thär samt här). ifall ett mjältsjuk Läsare skulle hitta denna plats samt der (i min skrift) någon glättig tanke. Kellgren 3: 198(1792). Hans .. kalufs fanns grått, insprängdt denna plats samt var tillsammans snöhvitt. Rydberg Vap. 207(1891).

V. inom anv. inom hvilka termen inträdt inom växling tillsammans med l.

inom st. f. detta pers. pron. det.

1) [jfr motsv. anv. inom fsv., dan. o. eng.; anv. existerar utvecklad ur den demonstrativa, inom detta för att detta vid enstaka föregående alternativt efterföljande rumsbestämning syftande var fått sin lokala bet. förbleknad o. nedsjunkit mot svagtonighet] (jfr anm. nedan) ersättande en formellt subj. (jfr DEN VII 2). var ligger enstaka lärobok vid bordet.

Jag fick inte någonsin känna till, hvad var verkligen stod inom brefvet. Förra æn okänt mera tilgörs angående thet gifftermaal.

Översätt från svenska till tyska genom att skriva ett svenskt ord eller ett tyskt ord i fältet ovanför

GR 1: 260(1524). Jämt hon, kom var ock wältande fram ett stinner enstaka Sälle. Stiernhielm Herc. 39(1658, 1668). Der går .. mycken autentisk ära nära plogen. Tegnér 3: 370(1835). Långsamt kom var öfver båda ett förvandling. Hallström El. 144(1906). var existerar rymning, hastighet, rörelse inom hans beskrifningar. Böök Geijer Minn. 109(1915).

Anm.

mot 1. Denna anv. af var förekommer inom skriftspr. allt ifrån äldsta period. Efter för att, såsom detta synes, äga varit mindre vanl. beneath 1700-t., äger den senare, särsk. beneath dem sista decennierna, fått massiv utbredning, inom sht hos sydsv. förf., beroende vid effekt ifrån sydsvenskt talspr. o. delvis väl äfv. ifrån danskan. till talspr.

inom mellersta o. norra Sv. existerar anv. främmande o. kännes därför af flera ss. osvensk, utom inom dem fall då vid bas af närvaron af ett plats l. därmed jämförlig bestämning bet. mer l. mindre närmar sig den vanliga (I 1).

2) [jfr motsv. anv. inom d.; anv. existerar utvecklad ur 1] (i sht inom södra Sv.; inom skriftspr. föga br.) ersättande detta ss.

opers. subj. (jfr DEN VII 1). var pratades hos Hatchett mot sent vid aftonen. Berzelius Res. 24(1812). var lyser ifrån enstaka hydda. Rydberg Vap. 266(1891). var doftar mellan gräsen / af mylla mörk samt härlig. Ekelund InCand. 53(1905).

VI. [jfr motsv. anv. inom fsv. o. dan.] (†; jfr dock a o. d) ss. rel. pron.: liksom, hvilken. Ingom okänt hans nad önskar beföra på grund av mik.

GR 1: 4(1521). Alt thet gaat der Hans Nadis hög:ett honom giort samt bevijst ägde. Därs. 9: 182(1534). Sinnet, okänt wijsdom tilhörer. Upp. 17: 9(Bib. 1541). Dhe bönder, der beneath håffuet lydhe. OxBr. 5: 15(1612). Schönberg Bref 1: XXXIV (1792). — särsk.

a) (numera bl. inom skriftspr., tillsammans ålderdoml. prägel) inom förb. tillsammans en omedelbart föreg.

demonstr. den vilket icke betecknar enstaka bestämd l. enskild individ (jfr DEN III 3 bo. c, sp. 780 ff.): enstaka (person) såsom, den såsom, hvar o. enstaka liksom. Then okänt nw wil beskodha Gudz Godheet j hans Creatur. OPetri MenSkap. 18(c. 1540). Den, der förkrossas af en dylikt missöde. Brunius GotlK 3: II (1866). — särsk. inom uttr. såsom (l.

likasom) den var, titta DEN III 3 b γ(sp. 781).

b) [jfr d. hvo der, t. wer da] (†) inom förb. tillsammans en föreg. frågande l. ”allmänt relativt” ho l. hvem, hvad, hvilken: den l. detta såsom, hvad (än). Hoo okänt malmbergh finner. GR 1: 154(1523). J hwad stund samt tijma okänt syndaren bekenner sich. OPetri Hb. D 2 a(1529).

Hwem okänt får een ond Qwinna, then får een Scorpion. Brahe Oec. 37(1581).

c) [jfr motsv. anv. inom fsv. o. ä. dan., äfvensom af SOM] (†) pleonastiskt inom förb. tillsammans med en omedelbart föreg. relativt hvilken. The saduceer, Huilke okänt neka vpstondilsen. Luk. 20: 27(NT 1526). Chesnecopherus Skäl B 4 b(1607).

d) (pleonastiskt) inom förb.

tillsammans en omedelbart föreg. relativt den, titta DEN X(sp. 846 f.).

VII. ss. konj.

1) [jfr motsv. anv. inom fsv. o. ä. d.] (†) ss. temporal konj.: då, då. VarR 15(1538). Then andre måltijdhen (skall icke) tidigare komma än okänt ett haffuer hunger samt maatlust emoot afftonen. BOlavi 104 a(1578). Tijden at vpskära Säderna existerar ..

okänt the rett mogne äro. Risingh Landb.

Både svenska och tyska översättningar är sökta simultant

26(1671). Linné Ungd. 2: 127(1732).

2) [jfr motsv. anv. inom fsv.] (†) till för att beteckna en motsatsförh.: då (dock l. däremot), medan (dock l. däremot), beneath detta för att (dock), fastän; hvaremot; ofta åtföljdt af en dock l. likväl o. d. OPetri Hb. C 4 a(1529). okänt han borde haffva fört skeppen mot Konungen, haffver denne emot vana samt bruk fört them inom 4 månar inom siön.

RP 8: 150(1640). Musslorne titta ut såsom dem ägde ögon samt örhol, der dem dock hvarken titta alternativt lyssna. Schultze vattenlevande djur. 247(1778).

3) [jfr motsv. anv. inom fsv. o. t.] (†) ss. kausal konj.: då, eftersom; äfv. inom förb. tillsammans en omedelbart efterföljande (pleonastiskt) för att. (Det behöfdes) wæl ytermera mackth ..

emoth theres fiende konungh Cristiern, okänt ath the bade byar køpenhaffnn ock malmøø woro æn thaa fastha vnder hans lydno. GR 1: 220(1524). Hustrun .. sprang .. Emellan, samt der han icke fick hemnas vid Axell, slogh denne hon 3 stöt tillsammans med kieppen. VRP 1644, s. 24.

4) [jfr motsv. anv. inom ä. dan. o.

ä. t.] (numera bl. arkaiserande samt inom juridisk stil) ss. konditional konj.: ifall, inom fall, därest, såvida; förr äfv. inom förb. tillsammans med en omedelbart efterföljande (pleonastiskt) liksom l. såsom. GR 1: 21(1521). (Gud) motte all tingh forhindra okänt han wille. OPetri PEliæ e 1 b(1527). var sosom idag Åkerman bliffver väl ordinarius vid staten.

Rudbeck Bref 39 (1666). Kommer .. (arfvingen) ej inom tiugu åhr; vare ifrån arfvet skild, okänt denne ej laga förfall viser. ÄB 15: 5(Lag 1734). (Det) förelägges bemälda Lisa Johannesdotter, der denna existerar nära lif, för att inom kväll samt kalenderår (osv.). PT 1902, nr 295, s. 4.— särsk. (†) inom uttr. var ock icke, hvarom icke.

är kapabel han uthreda sigh wähl, existerar gåt, der samt icke, hafwes bårt inom tijdh. ConsAcAboP 5: 322(1683).

5) (†) ss. interrogativ konj.: angående, om. okänt .. (ryssarna) icke äre aff Swerige komne, vthan aff andra nation, må wara vthi sitt weerde. Petreius Beskr. 2: 5(1614).

6) [jfr motsv. anv. inom ä. d.] (†) ss. koncessiv konj., inom förb.

tillsammans en efterföljande än l. (än)skönt l. en föregående skönt: angående än, ifall även, änskönt. okänt wij än honom alt gåffue, .. / således wåre thet ey nogh. TobCom. F 3 a(1550). okänt han än skönt .. wore (den han utger sig för). Girs G1 74(c. 1630). Skönt okänt Prästen skulle hafwa emoottaget något wijn mot sig bostad. VDAkt.

1679, nr 322.Därs. 1689, nr 247.