Varför turkos vatten i gruvhål

Den denna plats artikeln handlar ifall mineralet turkos, till egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser titta Turkos (färg).

Turkos existerar en blått- mot grönfärgat kryptokristallint, sekundärtfosfatmineral tillsammans med den kemiska sammansättningen CuAl₆(PO₄)₄(OH)₈·4H₂O.

Turkos existerar sällsynt samt finare fyndigheter existerar dyrbara. Dess unika färgton besitter gjort för att den använts mot prydnader samt dekorativa inlägg beneath flera tusen kalenderår. Liksom fallet existerar till flera andra opakahalvädelstenar besitter syntetisk turkos samt imitationer, vilket kunna existera många svåra för att skilja ifrån naturlig turkos, inom modern period gjort för att dess popularitet minskat.

En del gamla sten ruiner

Ordet "turkos" existerar gammalt samt kommer troligen ifrån franskanspierre turquoise, "turkisk sten". Namngivningen bygger vid ett missuppfattning; turkos förekommer ej inom Turkiet, dock handeln mellan turkarna samt västra europa gjorde för att den kom för att associeras tillsammans med Mindre Asien. Den förekommer inom stället inom Iran samt Afghanistan, var den kallas "firuze".

Egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Turkos besitter enstaka kryptokristallin grundmassa samt dem många små kornen utför för att mineralets attribut varierar kraftigt. detta existerar skört tillsammans enstaka maximal hårdhet något lägre än 6 vid Mohs hårdhetsskala alternativt något högre än vanligt fönsterglas. Skörheten utför även turkos poröst tillsammans enstaka relativ densitet vid 2,60–2,90.

Trots den relativt låga hårdheten tål turkos för att poleras. Kristallerna existerar ej skönjbara till blotta ögat dock genom röntgenanalys äger man lyckats påvisa för att mineralets kristallstruktur existerar triklint.

Färgen existerar lika varierande vilket mineralets övriga egenskaper; ifrån vitt mot blekt blått (av kopparn), ifrån färg mellan blå och grön mot gulaktigt grönt (då järn substituerar aluminium).

Turkos besitter enstaka vaxartadglans samt existerar vanligen opak dock tunna sektioner är kapabel artikel semitransparenta. Strecket existerar blekt blått samt brottet mussligt vilket ger vaxglansen. Turkos existerar ej lösligt inom upphettad saltsyra. inom turkos är kapabel inträffa korn från pyrit alternativt mörka ådror från mörkt limonit.

Brytningsindex (mätt tillsammans med natriumljus 589,3 nanometer) till turkos existerar omkring 1,61–1,62. Detta existerar dock endast en medelvärde samt mätningar tillsammans med gemmologiskarefraktometrar är kapabel ge högst olika konsekvens beroende vid turkosens polykristallina natur. ifrån enstaka, sällsynta prover besitter 1,61–1,65 uppmätts tillsammans ett positiv biaxielldubbelbrytning vid Δ0,04.

inom en absorptionsspektrum erhållet tillsammans med en spektroskop syns (vid starkt reflekterat ljus) enstaka linje nära 432 nanometer samt en svagt grupp nära 460 nanometer. Långvågig ultraviolett strålning får turkos för att fluorescera inom grönt dock varken kortvågig ultraviolett strålning alternativt röntgenstrålning ger identisk inverkan.

Uppkomst

[redigera | redigera wikitext]

Turkos existerar en sekundärt mineral samt bildas supergent då något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör vattenlösningar filtreras nära vittring samt kemisk reaktion med syre från andra mineral. Exempelvis är kapabel kopparn komma ifrån ett först kopparsulfid likt kopparkis alternativt sekundära karbonater vilket malakit alternativt azurit; aluminiumet kunna komma ifrån fältspat; samt fosforn ifrån apatit.

Klimatfaktorer tycks äga kritisk innebörd eftersom turkos främst förekommer inom torra regioner likt sprickfyllningar samt noduler inom magmatiska bergarter, ofta tillsammans tillsammans med limonit samt andra järnoxider.

Men här är ett gäng som lämpar sig utmärkt för en badutflykt!

Turkos mineraliseras vanligen ned mot djup vid mindre än 20 meter, även ifall mineralet kunna inträffa vid större djup då sekundära lösningar tränger ned inom sprickor.

Även angående turkos vanligen sägs äga en supergent ursprung finns hypoteser såsom istället förordar en hypogent ursprung. i enlighet med dessa bör hydrotermiska processer föra vattenlösningarna upp mot dem översta jordlagren ifrån stora djup.

då lösningarna svalnar nära jordytan bör dem reagera tillsammans samt sålla försvunnen grundämnen ifrån äldre mineral till för att fällas ut inom sprickor inom den omgivande bergarten. flera förekomster från turkos stämmer dock uselt överens tillsammans med en förmodat hypogent ursprung.

Öster Silvbergs gruva är en övergiven, djup gammal gruva fylld med turkost vatten

Fynd från vätskeinneslutningar tillsammans med numeriskt värde faser inom turkoskorn pekar vid förhöjda homogeniseringstemperaturer vid 90–190 °C, vilket återstår för att förklara.

Turkos existerar nästan ständigt kryptokristallint samt massivt utan kristallplan samt kristaller, även vid mikroskopisk nivå, existerar många sällsynta.

Turkos saknar helt karaktäristisk yttre struktur samt förekommer istället vanligen inom sprickfyllningar tillsammans nodulär, botryoidalhabitus. Turkos inom struktur från stalaktiter äger observerats samt turkos kunna genom pseudomorfos ersätta fältspat, apatit, andra mineral samt mot samt tillsammans fossil – odontolit existerar fossil från ben, tänder alternativt elfenben likt ersatts från turkos alternativt något ytterligare fosfatmineral liksom mot modell vivianit.

Sammanväxt tillsammans andra sekundära mineral såsom krysokolla existerar vanlig.

Förekomst

[redigera | redigera wikitext]

Turkos hör mot dem inledande ädel- samt halvädelstenar såsom människan började avbryta. dem flesta ursprungliga historiska fyndorter äger tömts samt övergivits dock några enstaka existerar faktiskt ännu aktiva.

Fynden nära dessa gruvor existerar begränsade vilket utför driften nära dessa orter liten samt ofta helt manuell. Dessutom ligger dessa fyndorter ofta otillgängligt mot samt utvinningen existerar ofta säsongsbaserad.

Turkos förekommer även såsom biprodukt nära storskaliga koppargruvor, inom synnerhet inom USA.

Iran

[redigera | redigera wikitext]

I minimalt numeriskt värde tusen tid besitter den historiska område såsom kallats Persien varit den maximalt viktiga producenten från turkos.

Den "perfekt" himmelsblå fyndigheten existerar begränsad mot detta gruvtäta berget Ali-mersai inom Khorasan inom östnordlig Iran. var existerar ett vittrad trakyt värdbergart likt förekommer både in situ mellan lager från limonit samt sandsten samt vilket talus nära bergets tramp.

Den iranska turkosen existerar tillsammans tillsammans den ifrån Sinaihalvön dem äldsta kända samt troligen källan mot detta inledande turkosmaterialet liksom hitta mot Europa.

Trots vita fläckar fullfölja den iranska turkosens hårdhet samt eftertraktade azurblå färg för att fynden var hör mot dem högst värderade.

Sinai

[redigera | redigera wikitext]

Förmodligen redan före den inledande dynastin inom Egypten (3 000 f.Kr.) utvanns turkos vid Sinaihalvön såsom kallades "Turkosens land". inom region finns sex gruvor samtliga belägna längs tillsammans med halvöns sydvästra kust vid en enhet vid omkring 650 km².

dem numeriskt värde viktigaste gruvorna, troligen även dem äldsta inom världen, existerar Serabit el-Khadim samt Wadi Maghareh.

Turkosfyndigheter förekommer inom sandsten likt täcks, alternativt varit övertäckt, från basalt. Koppar- samt järngruvor förekommer inom identisk enhet dock storskalig turkosutvinning existerar olönsam. Lokala beduiner utvinner ibland turkos tillsammans med hjälp från hemmagjorda sprängmedel samt riskerar existensen både genom kollapsande gruvgångar samt störtfloder.

Egyptisk turkos existerar något grönare samt äger starkare lyster än iransk dock betraktas såsom stadig. Dess yta innehåller små azurblå skivor vilket turkos ifrån andra lokaliteter saknar. Israeliska fynd från turkos, krysokolla samt malakit inom Eliat kallas "Israels nationalsten" samt säljs likt turistföremål från lokala arbetare.

USA

[redigera | redigera wikitext]

I sydvästra USA finns avgörande fynd från turkos, bland annat inom Arizona, Kalifornien, Colorado, New Mexico samt Nevada.

inom New Mexico samt Kalifornien utvanns turkos tillsammans stenredskap från ursprungsbefolkningen. Fyndigheterna inom New Mexico existerar helt helt tömda dock inom Kalifornien återstår enstaka gruva var turkos utvinns kommersiellt.

Turkos förekommer såsom ådror alternativt sprickofyllnader samt såsom kompakta samt små klimpar.

dem flesta fyndigheterna existerar från nedsänkt kvalité dock sällsynta fyndigheter förmå konkurrera tillsammans med iransk turkos vilket gäller stabilitet samt färgton. inom Arizona utvinns turkos vilket ett biprodukt nära koppargruvor samt delstaten existerar tillsammans med sin "Bisbee Blue" den viktigaste producenten från turkos.

ett ytterligare avgörande skapare existerar Nevada vilket äger 75–100 gruvor inom drift.

I Virginia upptäcktes 1912 enskilda, vanligen mindre än enstaka millimeter stora, turkoskristaller. Fram mot 1980-talet trodde man för att detta plats den enda fyndorten på grund av dessa kristaller, dock sedan dess besitter dem eftertraktade kristallerna hittats vid ytterligare 27 platser.

Silvbergs gruvor nja då gick vi runt både vid gruvhål utan vatten och de stora kända med turkos vatten

Andra fyndorter

[redigera | redigera wikitext]

I Kina besitter turkos utvunnits inom åtminstone 3 000 tid. Högkvalitativ turkos hittas inom vittrad kalksten inom Hubei-provinsen. inom Tibet äger smaragdgrön turkos länge varit uppskattat samt högkvalitativa (men ifrågasatta) fynd besitter rapporterats ifrån dem västra samt östra regionerna. i enlighet med Marco Polo utvanns turkos inom dagens Sichuan.

Turkos förekommer även inom Afghanistan, Australien, Chile, Cornwall, Sachsen, Schlesien samt Turkestan.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Turkosens färg äger uppskattats inom dem flesta tidiga civilisationer: Forntida Egypten, aztekerna, Persien, Mesopotamien, Indusdalen samt, inom begränsad omfattning, även inom Kina sedan Shangdynastin.

Trots för att turkos hör mot dem allra äldsta ädelstenarna förekommer den bara sällsynt inom Europa före 1300-talet. Turkos tycks äga varit helt okänt inom Indien tidigare Mogulriket samt inom Japan ända fram mot 1700-talet. inom flera från dessa civilisationer antogs turkos äga profylatiska attribut samt man trodde för att stenen kunde ändra färg beroende vid ägarens välbefinnande samt skydda denne mot risker.

Aztekerna använde turkos inom mosaiker tillsammans tillsammans med guld, kvarts, malakit, beckkol, korall samt skal. Mosaikerna applicerades vid ceremoniella masker, knivar samt vapensköldar. Kåda, bitumen samt vax användes på grund av för att binda turkosen nära underlaget, vanligtvis från virke dock ibland även ben samt mot samt tillsammans kranier.

Även pueblo, navajo samt apache använde turkos mot amuletter samt mot mosaiker inom skulpturer. inom modern tidsperiod besitter dessa samt andra indianer producera prydnader tillsammans med tydliga europeiska influenser.

I Persien ägde turkos många upphöjd ställning eller tillstånd samt användes prydande både inom klädnader samt inom arkitekturen, mot modell moskén inom Isfahan.

Persiska konstföremålgraverades ofta tillsammans med arabiska inskriptioner liksom fylldes tillsammans guld.

Persiska turkosarbeten fick stort effekt vid den från indien konsten beneath Mogulriket var den användes inom guldsmycken nära sidan från rubiner samt diamanter samt Taj Mahal.

Cabochoner från importerad turkos tillsammans tillsammans med korall fanns (och existerar fortfarande) vanligt inom silver- samt guldsmycken ifrån Tibet samt Mongoliet var man föredrog den gröna nyansen.

dem flesta prydnader såsom tillverkas idag, tillsammans turkos inom form eller gestalt från oregelbundna cobochoner omgivna från silver, existerar billiga exportprodukter avsedda på grund av den västerländska marknaden samt utför troligen ej den ursprungliga stilen rätt och jämlikhet.

Egyptierna använde turkos redan beneath den inledande dynastin alternativt möjligen mot samt tillsammans med tidigare.

detta maximalt kända egyptiska konstverket existerar dock Tutankhamunsmask tillsammans sina turkosinläggningar. Egyptiska ringar samt halssmycken inom guld dryckesställe inläggningar från turkos tillsammans tillsammans med karneol, lapis lazuli samt, inom senare arbeten, färgat kopp. Egyptierna associerade turkos tillsammans gudinnan Hathor. Mineralet fanns således omtyckt för att detta troligen blev den inledande ädelstenen likt började imiteras inom struktur från den keramiska produkten fajans.

Franska arkeologiska utgrävningar inom Egypten inom slutet från 1800-talet samt start från 1900-talet gjorde för att intressent till turkos ökade kraftigt inom väst beneath identisk period samt turkos började inträffa inom prydnader, arkitektur samt ytterligare konstverk. inom ljus förekommer turkos maximalt inom struktur från cabochoner omgivna från silver alternativt vilket pärlor vid halsprydnad.

Imitationer

[redigera | redigera wikitext]

Redan inom forntidens Egypten började man imitera turkos inom form eller gestalt från fajans samt senare äger emalj använts. inom modern tidsperiod besitter porslin, plast samt mer avancerade ämne tillsammans med olika sammansättning från koppar samt aluminium fått tjäna identisk avsikt.

Vanligtvis existerar dess imitationer lätta för att skilja ifrån sann eller genuin turkos, dock 1972 introducerade Pierre Gilson en gott syntetisk alternativ. Hans vara liknar turkos ifrån Nevada tillsammans med "spindelnäts"-matris, dock äger dock ett ytterligare kemisk sammansättning än genuin turkos vid bas från en bindemedel såsom används.

I sydvästra USA finns betydande fynd av turkos, bland annat i Arizona, Kalifornien, Colorado, New Mexico och Nevada

Den vanligaste imitationen från turkos existerar färgat howlit samt magnesit. Båda mineralen existerar naturligt vita samt den tidigare äger dessutom naturlig ådring vilket starkt påminner angående turkos. Färgat kalcedon, jaspis samt marmor förekommer även dock existerar mindre vanligt samt ej alls lika övertygande. andra imitationsmaterial såsom förekommer existerar variscit, faustit, kryskolla, lazulit, zinkspat, variscit, hemimorfit samt wardit.

Tidigare förekom dessutom grundlig gruvdrift inom södra land i västeuropa inom jakten vid odontolit, fossilerade ben alternativt tänder liksom färgas naturligt azurblå från mineralet vivianit.

Gemmologer är kapabel avslöja imitationer genom enstaka serie tester, vanligtvis icke-destruktiva undersökningar.

Fyndigheterna i New Mexico är helt uttömda men i Kalifornien återstår en gruva där turkos utvinns kommersiellt

Hos autentisk turkos existerar ytan slät samt ljust azurblå tillsammans fläckar från vitt ämne. Imitationer brukar äga ett helt ytterligare struktur samt färg, vanligen mörkt blått tillsammans ett kornig alternativt sockerliknande struktur. kopp samt plast besitter ett helt ytterligare genomskinlighet samt innehåller beneath ytan dessutom vanligen bubblor alternativt flödeslinjer.

målade imitationer är kapabel dessutom uppvisa fläckar mellan korngränserna.

Destruktiva tester kunna artikel nödvändiga till för att avslöja vissa imitationer. blandad med vätska saltsyra får karbonater såsom odontolit samt magnesit för att avge gas samt howlit för att ändra färg mot grönt. nära upphettning avslöjar sig plastmaterial genom sin typiska doft.

Även skillnader inom relativ densitet, brytningsindex, ljusabsorbering samt andra fysiska samt optiska attribut är kapabel användas till för att känna igen sann eller genuin alternativt falsk turkos.

Mängden imitationer överstiger tillsammans all säkerhet kvantiteten autentisk turkos vid marknaden.

Behandling

[redigera | redigera wikitext]

Turkos behandlas både till för att utveckla dess utseende samt dess hållbarhet.

Vax samt olja plats dem inledande behandlingsmedlen såsom användes på grund av för att utveckla turkosens färg samt lyster. Dessa sedvänja behandlingsmetoder existerar allmänt accepterade, ifall ej annat på grund av för att detta ursprungliga mineralet vanligen existerar från upphöjd kvalité ifall bara dessa ämne används.

I modern tidsperiod besitter tryckimpregnering från epoxi, plast samt vattenglas inom annars osäljbar turkos börjat användas, metoder liksom förutom för att utveckla hållbarheten även ökar lystern.

Dessa metoder betraktas från flera såsom ett alldeles på grund av radikal förädling från ursprungsmaterialet trots för att behandling tillsammans vattenglas samt plast ger en betydligt hållbarare utfall samt dessutom förmå användas vid turkos likt existerar till ömtåligt på grund av olja samt vax. Impregneringsmetoden introducerades inom USA beneath 1950-talet samt idag behandlas nästan all amerikansk turkos tillsammans metoden.

Inoljade samt vaxade stenar tenderar mot för att "svettas" angående dem utsätts på grund av lite hetta alternativt exponeras inom solen, någon likt efter utdragen period förmå leda mot för att ytan täcks från ett ljus hinna. Berlinerblått samt andra pigment betraktas från flera likt otillåtna behandlingsmedel oavsett inom vilken omfattning samt inom vilket avsikt likt pigmentet används.

I New Mexico och Kalifornien utvanns turkos med stenredskap av ursprungsbefolkningen

flera samt många små fynd från turkos är kapabel ibland pulveriseras till för att sedan bindas ihop mot ett berg. sådana "rekonstruerade" turkoser innehåller nästan ständigt andra ämne än turkos (vanligtvis bara imitationsmaterial).

En turkos existerar ofta tunn vilket utför den ömtålig. Genom för att fästa den nära en stabilt underlag skyddar man stenen.

Ibland är kapabel turkos fått behålla ett sektion från värdbergarten liksom stöd.

Värdering samt vård

[redigera | redigera wikitext]

Turkos uppskattas främst på grund av sin färg samt detta existerar den himmelsblå egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser liksom existerar den högst värderade.

inom Tibet sägs dock den gröna nyansen artikel den favoriserade. Oavsett färg får turkosen ej existera på grund av mjuk eftersom sådana stenar tenderar för att missfärga sig samt falla sönder tillsammans med tiden.

Värdbergarten alternativt matrisen syns vilket stänk alternativt nätverk från bruna alternativt svarta ådror inom stenen. liknande mönster kunna utföra stenen mer värdefull ifall detta betraktas liksom förskönande, något liksom dock existerar ovanligt.

sådana ådringar uppskattas inom sydvästra USA samt inom Östasien dock ej inom region var man föredrar slät turkos. Vanligen värderas enstaka enhetlig kolorit högt, liksom hantverksmässighet samt symmetri inom polerade stenar.

Mängder med varp blev som kullar att ta sig upp

Viss efterfrågan vid sålunda kallade "kalibrerade" stenar, detta önskar yttra stenar såsom anpassats mot gemmologiska standarder, finns även. Turkos värderas normalt efter storlek räknat inom millimeter snarare än efter vikt.

Turkos kunna behandlas vid flera olika sätt vilket kraftigt kunna påverka värderingen. ingen allmänt tillåten standard finns, dock egentligen existerar detta bara behandling tillsammans med vax samt olja såsom existerar enstaka allmänt tillåten behandling.

Denna behandling förstärker stenens färg samt glans dock, angående stenen existerar från upphöjd standard, absorberar många lite från vaxet samt oljan. allmänt värderas obehandlad turkos ständigt högre. således kallad "rekonstruerad" turkos betingar betydligt lägre kostnader.

Turkos existerar en fosfatmineral samt existerar många känsligt till lösningsmedel, doft samt kosmetika likt är kapabel påverka både glansen samt egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser.

Även längre solexponering är kapabel påverka turkos negativt. Kosmetika, hårsprej, solskyddskräm samt liknande bör användas innan man tar vid sig turkossmycken såsom knappast bör flyttas vid stränder alternativt andra soliga platser. då smycket ej används bör detta förvaras inom enstaka separat behållare därför för att detta ej skadas från tuffare prydnader.

Efter användning förmå turkoser rengöras försiktigt tillsammans med ett trasa på grund av för att undvika för att hinnor byggs upp vid stenen.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln besitter källhänvisningar, dock eftersom detta saknas fotnoter existerar detta svårt för att att fatta beslut eller bestämma något vilken arbetsuppgift vilket existerar hämtad fanns. (2012-01) Hjälp gärna mot tillsammans för att redigera artikeln, alternativt diskutera saken vid diskussionssidan.

Denna skrivelse plats ursprungligen ett översättning från motsvarande talar engelska nyhet. var angavs nästa källor:

• British Museum (2000).

  Aztec turquoise mosaics. Retrieved November 15, 2004 from www.thebritishmuseum.ac.uk

• Dietrich, R. V. (2004). Turquoise. Retrieved November 20, 2004 from www.cst.cmich.edu/users/dietr1rv/turquoise.htm
• Hurlbut, Cornelius S.; Klein, Cornelis, 1985, Manual of Mineralogy, 20th ed., John Wiley and Sons, New York ISBN 0-471-80580-7
• King, R.

  J. (2002) Turquoise. Geology Today 18 (3), pp. 110–114.

• Pogue, J. E. (1915). The turquoise: a study of its history, mineralogy, geology, ethnology, archaeology, mythology, folklore, and technology. National Academy of Sciences, The Rio Grande Press, Glorieta, New Mexico. ISBN 0-87380-056-7
• Schadt, H. (1996).

  Goldsmith's art: 5000 years of jewelry and hollowware. Arnoldsche Art Publisher, Stuttgart, New York. ISBN 3-925369-54-6

• Schumann, W. (2000). Gemstones of the world, revised edition. Sterling Publishing. ISBN 0-8069-9461-4
• USGS (2002). Turquoise. An overview of production of specific U.S. gemstones. U.S. Bureau of Mines Special Publication 14-19.

  Retrieved November 15, 2004 from http://minerals.usgs.gov/minerals/pubs/commodity/gemstones/sp14-95/turquoise.html

• Webster, R. (2000). Gems: Their sources, descriptions and identification (5th ed.), pp. 254–263. Butterworth-Heinemann, Great Britain. ISBN 0-7506-1674-1

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

• Wikimedia Commons besitter media liksom rör turkos.