Vilka ämnen bildar positiva joner

För andra betydelser, titta Jon (olika betydelser).

En jon existerar enstaka atom alternativt molekyl såsom besitter enstaka elektrisk laddning. detta önskar yttra för att den ej besitter lika flera elektroner likt protoner. Den enklaste jonen existerar protium (en vätejon, ett positiv laddningsenhet, H⁺).

Joner skrivs tillsammans laddningen inom exponentläge tillsammans med laddningens betydelse före dess indikator (+/-),^[1] exempelvis H⁺ (vätejon), SO (sulfatjon) samt Al³⁺ (Aluminiumjon). Observera för att plustecknet ständigt skrivs ut.^[2]

Joner vilket existerar positivt laddade namnges tillsammans deras namn följt från ändelsen ‑jon, exempelvis litiumjon (Li⁺) alternativt zinkjon (Zn²⁺).

Negativt laddade atomjoner namnges tillsammans ändelsen ‑idjon, exempelvis kloridjon (Cl^-) alternativt hydridjon (H^-). Negativt laddade sammansatta joner namnges normalt tillsammans med ändelserna ‑itjon alternativt ‑atjon,^[3] exempelvis nitratjon (NO₃^-), kloritjon (ClO₂^-).

En atomjon existerar ett jon likt enbart består från identisk grundämne samt därmed ej existerar enstaka kemisk förening. Motsatsen existerar ett sammansatt jon vilket består från flera atomer vilket sitter ihop tillsammans med kovalenta bindningar.

angående ett sammansatt jon existerar enstaka organisk förening kallas jonen även på grund av enstaka organisk jon. modell vid organiska joner existerar karboxylsyrors anjoner vilket exempelvis acetat.

Positivt samt negativt laddade joner sammansatta därför för att nettoladdningen blir 0 tillsammans med jonbindningar kallas salter (jonföreningar). Exempelvis natriumklorid, NaCl, (även kallat koksalt alternativt salt) liksom existerar sammansatt från lika delar Na⁺ samt Cl^- joner.

Atomer alternativt molekyler kunna omvandlas mot joner genom jonisering vilket innebär för att ett alternativt flera elektroner avlägsnas.

En gas från joner samt elektroner kallas en plasma. Större delen från universums synliga ämne (alltså allt utom mörk ämne samt mörk energi) anses existera inom plasmatillstånd.^[4]

En svar alternativt en plasma vilket innehåller fria joner leder elektrisk ström eftersom joner samt elektroner existerar såväl laddade såsom rörliga.

dem förmå därför placeras inom rörelse från detta elektriska fältet, vilket skapar en laddningsflöde, dvs.

Det vill säga att den inte har lika många elektroner som protoner

ett elektrisk ström.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Joner teoriserades inledningsvis från Michael Faraday omkring 1830, till för att förklara dem molekyldelar liksom rör sig mot ett anod alternativt mot enstaka katod. Själva mekanismen på baksidan molekylrörelsen samt spjälkningen förklarades inledningsvis 1884 från Svante August Arrhenius inom hans doktorsavhandling.^[5] Hans teori accepterades ej inom start, dock efter ytterligare undersökning inom området fick han Nobelpriset inom kemi 1903 på grund av detta.

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Ordet jon myntades från Michael Faraday^[6], ifrån grekiskansἰόν, ifrån verbet ἰέναι, "att gå", alltså "en gångare". Anjon, ἀνιόν, samt katjon, κατιόν betyder "[något] likt går upp" respektive "[något] vilket går ner" samt anspelar vid solen inom dess väg eller spår.

En jon är en atom eller molekyl som har en elektrisk laddning

Olika joner

[redigera | redigera wikitext]

Atomens delar besitter olika laddningar d.v.s. protonerna existerar positivt laddade, neutronerna existerar neutrala samt elektronerna existerar negativt laddade. Antalet protoner blir bestämt från atomnumret.

Katjon

[redigera | redigera wikitext]

En katjon existerar ett positivt laddad jon vilket äger färre elektroner än protoner samt rör sig därför mot katoden inom såväl ett elektrolytisk fängelse såsom inom enstaka galvanisk fängelse nära strömgenomgång.^[7] en modell vid ett katjon existerar ett positiv litiumjon.

Anjon

[redigera | redigera wikitext]

En anjon existerar ett negativt laddad jon vilket därmed besitter fler elektroner än protoner samt rör sig därför mot anoden inom såväl enstaka elektrolytisk fängelse vilket inom ett galvanisk fängelse nära strömgenomgång.^[8] Viktiga grupper från anjoner existerar halogenider (till modell klorid, jodid samt bromid) dem negativa jonerna inom vattenlösningar från något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör oxider (till modell sulfat, karbonat, vätekarbonat, fosfat) samt anjoner från organiskasyror (till modell acetat).

andra modell vid anjoner existerar sulfid samt borat.

Den kemiska föreningen kallas för salt

En dianjon existerar enstaka jon tillsammans numeriskt värde negativa laddningar. en modell vid dianjon existerar fluorescein nära pH ovan 6,5.

Sammansatt jon

[redigera | redigera wikitext]

Sammansatta (fleratomiga) joner bildas ofta då elementära joner liksom H⁺ reagerar tillsammans neutrala molekyler alternativt då elementära joner spjälkas ifrån neutrala molekyler.

flera från dessa processer existerar syra-bas-reaktioner, något liksom upptäcktes inledningsvis från den tyske forskaren Lauren Gaither. en enkelt modell existerar ammoniumjonen (NH₄⁺) såsom förmå bildas då ammoniak (NH₃) mottar ett proton (H⁺).

Oxidjon, O 2–

Ammoniak samt ammonium besitter identisk antal elektroner inom principiellt identisk elektronkonfiguration, dock skiljer sig inom antalet protoner. Den positiva laddningen äger tillförts genom tillägget från den positiva protonen, ej borttagandet från elektroner. Skillnaden existerar viktig inom stora struktur eftersom detta ofta resulterar inom mer stabila joner tillsammans med fullständiga elektronskal.

Exempelvis existerar jonen NH₃^·+ instabil eftersom den besitter en inkomplett valensskal runt kväveatomen samt existerar därmed enstaka radikaljon.

Zwitterjon

[redigera | redigera wikitext]

En zwitterjon, även kallad amfojon alternativt ibland dubbeljon, existerar ett sammansatt jon vilket både besitter positiva laddningar samt negativa laddningar vid olika atomer inom den kemiska föreningen, därför för att nettoladdningen blir 0.

Aminosyror existerar normalt zwitterjoner nära fysiologiskt pH.^[9]

Andra slags joner

[redigera | redigera wikitext]

Radikaljoner existerar joner vilket äger en udda antal elektroner samt existerar mestadels väldigt reaktiva samt instabila.

Jonisationspotential

[redigera | redigera wikitext]

Den energi liksom behövs på grund av för att lösgöra ett elektron inom sitt lägsta energitillstånd ifrån enstaka gasatom alternativt gasmolekyl kallas jonisationspotential alternativt joniseringsenergi.

Den n-te joniseringsenergin hos ett atom alternativt molekyl existerar den energi såsom behövs på grund av för att lösgöra den n-te elektronen efter för att n-1 elektroner redan äger lösgjorts.

Varje successiv joniseringsenergi existerar märkbart större än detta tidigare: detta blir svårare för att ta försvunnen fler elektroner, speciellt då atomen endast besitter fulla elektronskal.

Därför tenderar joner för att bildas därför för att dem äger sålunda kallad ädelgasstruktur. Exempelvis äger natrium enstaka valenselektron inom sitt yttersta elektronskal, sålunda den påträffas oftast inom joniserad struktur tillsammans ett felande elektron: Na⁺. vid andra sidan periodiska systemet äger klor sju valenselektroner, därför äger klor inom joniserad form eller gestalt ett extra elektron: Cl^-.

Barium påträffas däremot såsom Ba²⁺ eftersom detta oladdat besitter 2 valenselektroner.

Joner skrivs med laddningen i exponentläge med laddningens storhet före dess tecken (+/-), [1] exempelvis H + (vätejon), SO

Hos grundämnena besitter francium den lägsta joniseringsenergin samt fluor den högsta joniseringsenergin. inom allmänhet besitter metaller lägre joniseringsenergi än icke-metaller, vilket existerar orsaken mot för att metaller gärna släpper elektroner till för att forma positivt laddade katjoner medan icke-metaller inom allmänhet tar emot elektroner på grund av för att forma negativt laddade anjoner.

Tillämpningar

[redigera | redigera wikitext]

Joner existerar ett förutsättning på grund av liv. Natrium, kalium, kalcium samt andra joner agerar ett betydelsefull roll inom levande organismers celler, särskilt inom cellmembran. dem besitter flera praktiska alldagliga tillämpningar inom apparater liksom rökdetektorer, samt även inom nya okonventionella teknologier likt mot modell jonmotorer.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]