Stora öar i stockholms skärgård
Stockholms skärgård
Stockholms skärgård existerar ett arkipelag inom östra Mellansverige, belägen längs större delen från Stockholms läns kust. Den räknas vilket Sveriges största ögrupp samt den näst största inom Östersjön, efter Skärgårdshavet inom sydvästra land i norden.
Området saknar formell avgränsning, dock brukar anses sträcka sig ifrån Arholma inom norra delen från länet, cirka &#;kilometer (80&#;nautiska mil) utefter Upplands samt Södermanlands kuster mot Landsort inom söder samt inom väst-östlig riktning ifrån Stockholms fastland cirka 80&#;kilometer (43&#;nautiska mil) österut mot inom höjd tillsammans med Svenska Högarna.[1] skärgård utanför huvudstaden brukar delas upp inom numeriskt värde huvuddelar, den norra delen tillsammans Vaxholm såsom centralort inom söder samt Norrtälje inom norr, respektive den södra delen tillsammans Dalarö likt centralort inom norr samt Nynäshamn inom söder.
skärgård mellan Vaxholm samt Dalarö samt österut brukar benämnas den mellersta ögrupp.
Stockholms ögrupp äger mellan Björkö-Arholma samt Öja-Landsort befunnits äga något ovan 24&#; småöar, holmar samt skär[2] samt täcker cirka 1&#;&#;km² varav cirka &#;km² existerar land.[1] detta finns omkring 10&#; bofasta samt 50&#; fritidshus inom skärgården.[3] Bofast befolkning finns vid varenda större småöar närmast landremsa vid havet liksom besitter fast bro- alternativt färjeförbindelser tillsammans med vägfärja liksom exempelvis Vaxholm, Ingarö, Värmdö, Yxlan, Blidö, Ljusterö samt Väddö dock även vid flera från dem större öarna längre ut ifrån landremsa vid havet vilket exempelvis Ingmarsö, Möja, Runmarö, Nämdö, Ornö samt Utö vilket trafikeras från passagerarfartyg tillsammans fastställda turlistor.
Cirka 15 andel från markarealen inom Stockholms ögrupp ägs alternativt förvaltas från Skärgårdsstiftelsen. Övrig mark ägs mot största delen från privata fastighetsägare, inom viss mån från olika företag liksom bedriver aktivitet inom turistnäringen, således även dem fiskevatten vid inre dricksvatten liksom tillhör fastigheterna var enbart fastighetsägaren äger riktig för att bedriva nätfiske.[4]
Historik
[redigera | redigera wikitext]- Se även historiebeskrivningar på grund av enskilda öar.
Stockholms ögrupp besitter sedan utdragen tidsperiod igen haft innebörd liksom kommersiell samt armé inseglingsled mot huvudstaden.
beneath Gustav Vasas period liksom regent (–) inom land beslutades för att stärka Vaxholmen till för att skydda Stockholms inlopp sjövägen via Kodjupet samt Vaxholmen mot fientligt inställda angrepp samt stod den inledande försvarsanläggningen genomskinlig liksom nära den tiden bestod från en enkelt blockhus inom virke vilket senare förstärktes tillsammans en en hög byggnad eller struktur inom berg beneath Johan III:s period.
detta andra inloppet, Oxdjupet, mellan Rindö samt Värmdö liksom idag existerar huvudled mot huvudstaden, skyddades ifrån talet tillsammans bomstängsel samt värn. färdigställdes den kraftigt bestyckade Fredriksborgs fästning vid Värmdösidan vilken kom för att räknas såsom landets starkaste fästning. Denna skyddade Oxdjupet tills detta ägde försänkts.
Försänkningen blev tagna försvunnen efter då detta bepansrade Oskar-Fredriksborgs fort stod uppenbart vid Rindösidan.
Befästningen vid Vaxholmen byggdes ut inom olika rundor beneath flera hundra kalenderår samt fick sitt nuvarande utseende efter ett total ombyggnad vilket stod genomskinlig inledningsvis fick fästningen enstaka personlig fast bemanning, vilket ombildades mot Vaxholms kustartilleriregemente, beläget vid Rindö.
flyttade regementet mot Berga örlogsbas samt bytte då namn mot inledande amfibieregementet.[5]
Under talet kartlades Stockholms ögrupp från kartografenCarl Gripenhielm. tid drabbades Stockholms ögrupp liksom stora delar från ostkusten svårt från rysshärjningarna var flera skärgårdsbyar plundrades samt brändes ner.
Slaget nära Stäket existerar inom sammanhanget en från dem maximalt kända drabbningarna ifrån denna period. Stockholms ögrupp vilket fick ett mer avgörande bofast befolkning inledningsvis ifrån slutet från talet, ägde nära tiden till rysshärjningarna vid talet enstaka befolkning vid totalt cirka 2&#; personer.[6]
Efter andra världskriget samt in mot talet skedde enstaka successiv utflyttning ifrån skärgård in mot dem närmaste fastlandsorterna såsom erbjöd en större utbud från arbetstillfällen.
Utflyttningen berodde även mot massiv sektion vid för att den obligatoriska skolgången successivt byggdes ut var flera blev tvungna för att söka sig mot fastlandet var skolorna fanns på grund av högre studier efter den primär folkskolan. Fisket plats länge ett avgörande näring dock minskade successiv inom innebörd samt utgör idag ett många små sektion från skärgårdsnäringarna.
beneath senare delen från talet, ifrån omkring samt vidare äger Stockholms ögrupp utvecklats mot för att främst erhålla rollen vilket sommarviste på grund av fastlandsbor ifrån inom huvudsak stockholmstrakten, tillsammans hyrda alternativt egna sommarhus samt liksom friluftsområde på grund av fritidsbåtar tillsammans övernattningsmöjlighet inom likhet tillsammans camping vid fastlandssidan.
Utvecklingen besitter lett mot en starkt säsongsbetonat behov från arbetskraft inom olika servicenäringar inom ögrupp.
Skärgårdsbornas levnadsvillkor
[redigera | redigera wikitext]Stockholms ögrupp besitter inom varenda tider haft karaktären från småjordbruk kombinerat tillsammans fiske på grund av detta egna hushållet, mot skillnad ifrån relaterat till göteborg ögrupp såsom mer besitter haft karaktären från renodlade fiskesamhällen.
Dessa tydliga skillnader inom levnadsvillkor samt utkomstmöjligheter äger medfört stora skillnader inom tradition samt tillväxt inom dem båda typerna från skärgårdssamhällen.
Ända fram mot start från talet präglades skärgårdsbornas levnadsvillkor från finansiell knapphet inom jämförelse tillsammans med levnadsvillkoren vid fastlandet. vid dem mindre gårdarna tillsammans med små jordbruksarealer fanns detta en begränsat utrymme till salg från jordbruksprodukter.
detta likt producerades gick på grund av detta mesta åt inom detta egna hushållet samt till foder mot gårdens varelse beneath vinterhalvåret. Fisket svarade till enstaka avgörande sektion från hushållningen dock även såsom inkomstkälla, var man vid dem större öarna tillsammans ett massiv befolkning ofta fiskade inom arbetslag tillsammans gemensamt ägda större fiskeredskap på grund av för att effektivisera fisket, vilket främst gällde strömmingsfisket vid vår samt höst.
Strömmingsfisket, samt fisket inom allmänhet, likt redan vid talet utvecklades liksom enstaka från skärgårdsbornas huvudnäringar till främst dem bofasta inom den mellersta delen från skärgård likt ägde enstaka begränsad resurser mot jordbrukarealer, bedrevs även vilket stordrift runt enstaka sektion från dem yttersta skären vid dem fria fiskevattnen, således kallade kronovatten, vilket tillhörde staten.
Under talet kartlades Stockholms skärgård av kartografen Carl Gripenhielmlikt viktiga ”Fiskehamnar alternativt Fiskeskiär” nämns ; Håkanskär, Vattungarna, Norrskär, Tyfskär, Karlskär, Långskär, Skärf, Svenska Högarna, Gillöga, Kubbarna, Nassa, Björkskär, Horssten, Grönskär, Brand samt Bytta.
Trängseln vid dessa fiskeställen plats tidvis massiv samt ordningen måste upprätthållas tillsammans noggranna föreskrifter.
en ”Hamneskrå” upprättades redan från Karl Knutsson (Bonde) (cirka –) samt Huvudskärslagen från Erengisle Nilsson d.y. Dessa ersattes från enstaka ”Hamnerätt”, samt senare från Kungl. Maj:ts förnyade ”Hamnordning” kalenderår i enlighet med dessa förordningar skulle detta finnas ett hamnfogde nära varenda fiskehamn, vilket justerade fördelningen från fiskevattnen, tilldelning från hamnplats, samt tomt till fiskebod samt sjöbod samt lokal till nättorkning.
ingen fick börja fisket vid morgonen, innan hamnfogden tillsammans med ett ringklocka givit startsignal. vid kvällstid fick heller ej nätläggningen börja förrän efter enstaka sådan startsignal. Hamnfogden avgjorde även tvister mellan fiskelagen. detta intensiva säsongsfisket ute vid öarna inom ytterskärgården tillsammans med stora avstånd in mot dem fasta boplatserna, medförde för att flera bodde ute nära fiskelägena längre tider varför kyrkan ansåg för att detta fanns behov från för att bygga kapell vid dem maximalt befolkade öarna, likt Horssten, Gillöga samt Svenska Högarna.
Prästerna ifrån dem närmaste kyrkorna ägde skyldighet för att infinna sig beneath fisketiden samt ”sacra ibidem peragere” samt fiskelagen måste infinna sig mot dem gudstjänster likt hölls. vid Horssten fanns detta även enstaka krog. vid vissa småöar anlades även kyrkogårdar genom för att dem fanns alltför långt till för att ro inom nation dem avlidna.
Avsaknaden från tillräckligt tillsammans mark vid dem kala klipporna gjorde för att man byggde enstaka nedsänkt stenmur omkring grav likt fylldes tillsammans mark. kvarlevor från sådana kyrkogårdar finns bland annat vid Horssten samt Svenska Högarna.
Längst ut inom skärgård tillsammans med tunna jordlager likt bara räckte mot mindre trädgård till exempelvis potatisodling samt en fåtal betesdjur, svarade fisket samt jaktverksamhet vid säl samt havsfågel på grund av dem primära inkomstkällorna.
kvarlevor från gömslen på grund av fågeljakt inom struktur från stenrösen förmå kvar påträffas vid flera från öarna inom den yttre skärgård. Innan man började nyttja skjutvapen, ofta inom kombination tillsammans vettar (fågelattrapper), på grund av jaktverksamhet vid havsfågel, använde man stora nät liksom spändes upp mellan höga stolpar var man visste för att dem lågtflygande fågelsträcken drog fram, såsom exempelvis ejder.
Man samlade även fågelägg ute vid öarna vilket dock, liksom fångst tillsammans fågelnät, ganska snart förbjöds genom för att detta utvecklades mot en allvarligt hot mot kurera fågelbeståndet inom skärgård.
De såsom saknade jordbruksmark plats oftast inriktade vid enbart fiske alternativt olika typ från hantverk liksom båt- alternativt husbyggnation.
Obebodda småöar tillsammans utmärkt ängsmarker längre in inom ögrupp vilket ingick inom ägorna, användes ofta liksom betesöar till boskap vilket man transporterade ut tillsammans båtar samt åkte ut samt mjölkade vid lokal. Man slog även ofta detta höga gräset vid småöar likt ej betades samt fraktade bostad detta inom båtar mot gården såsom foder åt djuren.
flera från dem småöar inom skärgård såsom kallas "Ängsholmen" alternativt "Ängsholmarna" besitter sitt ursprung inom användning likt betesöar alternativt småöar dit man rodde ut, slog gräset samt höll efter sly.
Hushållen inom skärgård plats ofta helt självförsörjande samt detta mesta tillverkades vid den egna gården alternativt lokalt vid någon från dem närmaste större öarna.
Besöken in mot närmaste större ort vid fastlandet fanns sällsynta var detta oftast handlade angående för att sälja insaltad sjömat, sälskinn samt hantverksvaror såsom man ägde tillverkat beneath dem mörka vintermånaderna samt fyllning vid sina förråd från basvaror liksom ej kunde införskaffas ute vid öarna. Isoleringen mot fastlandslivet blev speciellt påtaglig beneath vintermånaderna var detta främst handlade ifall för att överleva samt spara vid dem förråd man ägde bunkrat upp.
Isbildningen inom ögrupp vintertid, likt beneath århundraden äger varierat kraftigt, ägde förr inom tiden enstaka helt kritisk innebörd till chansen för att överleva samt förflytta sig mellan småöar samt in mot fastlandet. Vintermånader, höst samt vår tillsammans med dålig fryst vatten vilket varken dryckesställe alternativt brast då man ej ägde ingång mot isbrytande båtar, fanns speciellt svåra samt skapade enkel kritiska situationer nära behov från för att tillkalla ett medicinsk expert.
Den regelbundna mötesplatsen blev ofta kyrkan vid söndagarna till dem likt kunde ta sig dit beroende från klimat samt isförhållanden. Kyrkan användes även på grund av sockenstämmorna angående detta ej fanns enstaka speciell bygdegård, var man diskuterade allt vilket hänt samt planerade till avgjorde åtgärder inom socknen.
Skolan inom skärgården
[redigera | redigera wikitext]Genom den allmänna skolplikten, införd inom landet liksom kompensation på grund av den från kyrkan tidigare bedrivna elementär läsundervisningen, kom flera mindre skolor inom slutet vid talet för att inom enstaka 5–årsperiod byggas vid dem större öarna ute inom skärgård.
Ofta svarade ett alternativt högst numeriskt värde pedagog till undervisningen inom samtliga ämnen inom den elementär 4-åriga skolan samt ifrån den 6-åriga obligatoriska folkskolan. Skolbyggnaden uppfördes till detta mesta likt ett sammansatt utbildning samt bostad på grund av lärarens släkt såsom oftast kom ifrån fastlandet samt inom dem flesta fall ej ägde enstaka familjebakgrund vilket person som bor i skärgården.
Läraren, prästen samt distriktsläkaren plats dem tre instanser liksom långt in vid talet inom praktiken svarade på grund av många från den elementär vardagliga ordningen inom skärgårdssamhället samt löste flera mindre tvister genom för att dem oftast ägde den bästa utbildningen samt utmärkt kontakter tillsammans med samhällets centrala funktioner samt olika myndigheter.
Polisväsendet inom form eller gestalt från länsman (från , kronolänsman) tillgreps bara nära större tvister samt rena förbrytelser genom för att resevägen ut inom skärgård handlade ifall dagslånga resor. på grund av den lokala gemensamma inriktningen från samhällets tillväxt svarade sockenstämmorna såsom beslutande kroppsdel samt hölls ofta inom kyrkan tillsammans kyrkoherden liksom ordförande.
Innan tidningsutgivningen blev allmänt spridd samt läskunnigheten mer utbredd, proklamerades ofta viktiga aviseringar samt kungörelser ifrån myndigheter inom muntlig form eller gestalt från prästen ifrån predikstolen då man ägde samlats mot gudstjänsten vid söndagarna.
Genom för att antalet studenter inom flera skolor ute inom ögrupp fanns lågt, liksom ofta fanns fallet vid talet inom den glesbefolkade ruralt område inom land, samt ett alternativt högst numeriskt värde pedagog undervisade ifrån inledande mot sjätte årskurs inom samtliga läroämnen inklusive hantverk, delades eleverna ofta upp inom åldersgrupper, var läraren bedrev utbildning sidled inom flera olika årsklasser genom för att skifta material beneath lektionstimmarna.
på grund av studenter vid dem maximalt avlägsna öarna plats man inom vissa fall tvungen för att tillgripa inkvartering inom anslutning mot skolan genom svårigheten för att ta sig mot skolan nära uselt atmosfärförhållanden. Undervisningen inom skolorna plats mot massiv sektion kontrollerad från kravet vid för att samtliga arbetsföra familjemedlemmar behövdes vid gården på grund av familjens försörjningen, speciellt beneath skördetider samt nära andra viktiga säsongsgöromål.
Skolgången sågs därför från flera skärgårdsbor länge såsom "ett nödvändigt ont" var detta främst handlade ifall för att erhålla eleverna för att lära sig dem elementär ämnena läsning, skrivning samt räkning. detta fanns sällan någon chans för att analysera vidare vid fastlandet efter den elementär 6-åriga skolgången, från både praktiska samt ekonomiska skäl, förhållanden liksom ofta gällde ända in vid talet, vilket kom för att skjuta upp den allmänna teoretiska utbildningsnivån jämfört tillsammans med förhållandena på grund av fastlandsboende.
på grund av skärgårdsborna nedsänkt detta stora nödvändigheten främst inom praktiska kunskaper inom jordbruk, maskinskötsel, djurskötsel, fiske, sjövana samt hantverksskicklighet genom för att dessa färdigheter fanns helt kritisk på grund av för att behärska försörja sig samt behärska överta familjegården. Antalet arbetstillfällen liksom erbjöds inom fabriksmässig aktivitet inom skärgård fanns erhålla mot skillnad mot inom dem tidiga industrisamhällena vid fastlandet, vilket medförde för att jordbruk samt fiske plats dem näringar såsom inom huvudsak stod mot buds till dem såsom valde för att bo kvar inom skärgård.
Segel, ångmaskinen, tändkulemotorn samt dieselmotorn
[redigera | redigera wikitext]Innan förbränningsmotorn kom mot användning på grund av mindre båtar skedde varenda mindre transporter tillsammans med enkla kombinerade rodd- samt segelbåtar utan fock[a] var den ostagade alternativt på grund av större båtar stagade masten samt seglet från typen sprisegel enkelt kunde fällas samt lyftas ur båten då detta ej användes.
Fanns detta ingen bris plats detta enda alternativet för att ro båten. Den större roslagsskutan[7] från typ sandkil, vedjakt även kallad "rospigg" alternativt "storbåt", en ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig tillsammans med ett mast samt massiv segelyta inom struktur från en gaffelsegel samt även fock blev som tillhör skärgården vanligaste fraktfartyg till tyngre samt skrymmande gods likt ved samt timmer.
Båttypen, såsom avbildas inom Österåkers kommunvapen plats inom storleksklassen 15&#;meter utdragen samt relativt bred inom förhållande mot längden vilket gav ett utmärkt lastförmåga tillsammans litet intensiv. detta skulle dröja mot talet innan tändkulemotorn kom inom allmänt bruk på grund av båtar likt vid en radikalt sätt förändrade transportmöjligheterna mot sjöss samt man blev mindre beroende från meteorologi samt luftström.
Ångmaskinen, tändkulemotorn samt den senare dieselmotorn fanns dem enskilt viktigaste faktorerna på baksidan den totala förändringen från samhället inom slutet vid talet samt inom start vid talet, både vid fastlandssidan samt inom ögrupp. Den mindre cirka 6&#;meter långa kraftigt byggda "högsjöbåten" inom virke, oftast helt öppen, tillsammans med den tillförlitliga samt enkelt konstruerade tändkulemotorn liksom kunde startas genom för att värma upp tändkulan tillsammans med ett blåslampa samt dras igång tillsammans handkraft utan krav vid el-system, blev plats mans "lastbil" mot sjöss tillsammans enstaka massiv kapacitet till både transporter samt fiske långt ut inom skärgård.
Titta in här för att läsa merBåttypen plats många vanlig långt in vid talet. flera från dessa äldre högsjöbåtar inom virke finns bevarade samt används än idag, dock var man ofta ersatt tändkulemotorn dock ett encylindrig bränslesnål dieselmotor likt ger identisk karakteristiska motorljud såsom hörts inom ögrupp sen mer än &#;år. dem större fiskebåtarna byggda inom virke till fiske utomskärs tillsammans med trål, såsom plats vanliga vid västkusten användes även vid ostkusten ända fram mot talet, dock dessa båtar äger haft betydligt större en-, två- mot trecylindriga lågvarviga tändkulemotorer.
I slutet från talet tillkom flera mindre rederier inom huvudstaden likt tillsammans koleldade ångmaskinsdrivna[b] större skärgårdsbåtar tillsammans skrov från hopnitade stålplåtar, på grund av inom huvudsak personbefordran, började trafikera samtliga större småöar inom ögrupp tillsammans med reguljära turlistor, vilket medförde avgörande förbättringar inom kommunikationerna mellan skärgård samt fastlandet.
Den inledande reguljära ångbåtsförbindelsen inom ögrupp fanns traden mellan huvudstaden samt Norrtälje, såsom öppnades tid ägde dem reguljära tilläggsplatserna på grund av ångmaskinsdrivna ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig utökats mot orterna Vaxholm, Östanå, Furusund, Väddö samt Dalarö. detta plats beneath denna tidsperiod likt fastlandsboende började söka sig ut mot skärgård beneath sommarmånaderna.
Flera skärgårdsbåtar plats även isgående vilket möjliggjorde reguljär trafik vid vissa rutter även vintertid.
Stockholmssålunda småningom ersattes ångmaskinen från den betydligt effektivare samt mer lättmanövrerade dieselmotorn likt kunde fjärrmanövreras ifrån kommandobryggan. Merparten från dem sålunda kallade ångbåtarna[c] vilket kvar trafikerar Stockholms ögrupp från kulturella skäl, äger oljeeldade ångpannor var brännaren fungerar efter identisk princip liksom enstaka oljebrännare mot en vattenburet värmesystem inom enstaka fastighet.
Båttypen erfordrar utbildade ångmaskinsmaskinister.
Industriell aktivitet inom skärgården
[redigera | redigera wikitext]I Ytterby gruva vid Resarö upptäcktes mellan samt ej mindre än sju nya grundämnen, varav samtliga fått namn såsom kunna härledas mot Ytterby, huvudstaden alternativt Skandinavien.[8]
Militär närvaro från främmande makter
[redigera | redigera wikitext]Den 1–13 oktober genomfördes den maximalt kända ubåtsjakten inom Stockholms ögrupp inom Horsfjärden, då svenska marinen sprängde 44 sjunkbomber samt 4 minor.
Inledningsvis utgår man ifrån för att Marinen lyckats för att blockera eller hindra in ett främmande undervattensbåt inom Hårsfjärds-området. detta visar sig dock senare för att således ej existerar fallet.[9]
Marinarkeologi
[redigera | redigera wikitext]Århundraden från stark sjöfart inom kombination tillsammans Östersjöns frånvaro från skeppsmask, besitter lett mot en stort antal välbevarade skeppsvrak inom området.
en från dem äldsta kända existerar Kravellen nära Franska Stenarna inom Nämdöfjärden ifrån tidigt anförande. andra kända övergivet skepp existerar Regalskeppet Riksäpplet, förliste utanför Dalarö samt detta utomordentligt välbevarade Dalarövraket, en 20&#;meter långt ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig ifrån identisk epok likt regalskeppet Vasa samt liksom står kölrätt vid 30&#;meter djup inom farleden invid Edesön.
Skärgården likt boplats
[redigera | redigera wikitext]De sämre levnadsvillkoren ekonomiskt samt detta kärva klimatet, speciellt beneath höst samt vinter samt detta starka beroendet från havet beneath varenda väderleksförhållanden på grund av både försörjning samt försändelse, äger satt sin speciella prägel vid dem bofasta skärgårdsborna ända in vår tidsperiod.
en förhållande likt dock alltmer beneath år äger utraderas genom för att dem relativt sett ett fåtal kvarvarande bofasta skärgårdsbor, ofta kombinerar jobb ute inom ögrupp tillsammans med sysselsättning inom den närmaste större fastlandsorten till för att behärska försörja sig. Moderna IT-lösningar besitter även möjliggjort för att delvis behärska jobba vid distans ifrån hemorten ute vid öarna på grund av dem såsom arbetar inom tjänstesektorn.
Även ifall närmandet mellan levnadsvillkoren mellan ort samt ögrupp besitter utjämnats successivt underhålls ofta skillnaderna inom levnadssätt genom för att flera skärgårdsbor sen århundraden tillbaka innehar ärvda stora landarealer samt fiskevatten likt bara är kapabel utnyttjas från den enskilde fastighetsägaren på grund av småskaligt skogsbruk, tillverkning från ved samt nätfiske mot hushållsbehov.
flera skärgårdsbor såsom ärvt samt behållit sina förfäders lantbruksfastigheter lever stadsliv beneath arbetsveckorna samt mot viss sektion skärgårdsliv inom klassisk fras vid ledig tidsperiod. odlad mark utarrenderas oftast mot närmast större lantbruksgård vid fastlandet vid dem större öarna såsom besitter fasta förbindelser mot fastlandet tillsammans bro alternativt vägverksfärja.
Försök för att etablera större företag ute vid öarna på grund av för att tillhandahålla fler arbetstillfällen äger haft vissa framgångar beneath talet dock maximalt handlar detta angående mindre serviceföretag, livsmedelsbutiker, restauranger, byggföretag, hantverksföretag samt båtvarv tillsammans mellan 1 samt 5 anställda alternativt tjänsteföretag vid fastlandet liksom besitter anställda likt arbetar vid distans ute inom skärgård, liksom exempelvis vid Möja samt Ingmarsö.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Landhöjningen, vilket idag inom Stockholmstrakten ligger vid cirka 3–3,5&#;mm per tid, detta önskar yttra 30–35&#;cm per &#;år likt existerar en påverkan från den senaste istiden, fullfölja för att som tillhör skärgården geografi kontinuerligt förändras även ifall den inom praktiken ej äger någon innebörd på grund av innevarande generationer samt existerar knappt märkbar beneath ett hel livstid.
Effekterna från sedimenteringen ifrån döda växter vid botten av havet inom grunda områden tillsammans stillastående en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig existerar betydligt större än effekterna från den reguljära landhöjningen från botten av havet. till för att påvisa avgörande förändringar från vattenlinjen likt för att separata småöar förenats tillsammans med fast mark måste man vandra åter mot mitten alternativt slutet vid talet.
Farleder samt sund vilket inom start från talet kunde användas till sjötrafik besitter inom flera fall blivit till grunda alternativt behöver muddras. Nya skär samt bas såsom stiger ur vattnet kräver enstaka uppdatering från sjökorten tillsammans minimalt cirka årsintervaller på grund av för att behärska avvisa erforderlig noggrannhet inom vattendjup.
Vattendjupet påverkas även inom upphöjd grad från rådande lufttryck ovan Östersjön inom förhållande mot lufttrycket inom Nordsjön, kraftiga vindar vilket pressar in alternativt ut dricksvatten ur Östersjön samt den genomsnittliga havsnivån inom världshaven likt kontinuerligt varierar. Sammantaget ger detta enstaka variation vid cirka ±0,5&#;meter inom förhållande mot medelhavsnivån beneath en tid.
Vattendjupet inom Stockholms ögrupp ut mot inom höjd tillsammans med Svenska Högarna ligger inom medelvärde inom maximalt 20–35&#;meter tillsammans enstaka djupsänkor vid 50–80&#;meter upp mot maximalt –&#;meter inom mot modell Uddjupet samt Möja västerfjärd. dem största djupen återfinns inom Landsortsdjupet, en snävt region cirka 15&#;nautiska mil rakt österut ifrån Landsort, såsom även utgör detta djupaste området inom Östersjön, tillsammans med djup vid mellan samt &#;meter.
Den norra delen från detta enhet användes vid tidigt anförande såsom tipplats till uttjänt ammunition.
Avgränsning
[redigera | redigera wikitext]Allmänt betecknas ett ögrupp liksom ett session småöar utan fast förbindelse tillsammans fastlandet. Stockholms skärgårds avgränsning existerar ej entydig, samt flera olika definitioner samt avgränsningar förekommer.
I nord-sydlig riktning går den klassiska avgränsningen ifrån Arholma inom norr mot Landsort inom söder.[1][10] ett bredare definition inkluderar kurera Stockholms läns ögrupp, ifrån platsnamn samt Märket inom norr mot Tullgarns slott inom syd.[11] Ibland räknas all landskapen Upplands samt Södermanlands grupp av öar mot begreppet Stockholms ögrupp, detta önskar yttra ifrån trakterna från Gräsö mot söder ifall Oxelösund.
Den sektion från Stockholms ögrupp likt ligger norr ifall Vaxholm går även beneath beteckningen Roslagens skärgård[12] samt avser skärgård utanför den sektion från fastlandskusten likt kallas Roslagen (motsvarande landområdet Södertörn söder ifall Stockholm), var Bergshamra samt Rådmansö tillhör dem centrala delarna tillsammans med enstaka massiv koncentration från fritidsfastigheter.
Även inom ost-västlig riktning varierar definitionerna, var den bredaste delen sträcker sig ända ifrån Stockholms hamn samt ut mot dem yttersta skären, detta önskar yttra inklusive småöar inom centrala huvudstaden såsom Lidingö samt Djurgården.[11] enstaka mer allmän perception existerar för att skärgård inom höjd tillsammans med huvudstaden börjar nära Fjäderholmarna.
Några från dem största öarna såsom Värmdö samt Ingarö äger centrala delar tillsammans med ett karaktär från fastland samt förorter mot Stockholms ort samt räknas därför likt ett sektion från den allmänt glesbefolkade samt naturnära skärgård. Samtidigt finns vid fastlandet orter från skärgårdskaraktär liksom uppfattas liksom delar från skärgård, likt exempelvis Dalarö.
Lidingön anses tillhöra fastlandet inom Storstockholm genom dem fasta broförbindelserna mot Stockholms tätort även angående omkringliggande småöar samt vattenområden tillhörande Lidingö samhälle existerar för att betrakta likt enstaka sektion från skärgård närmast huvudstaden.
Som modell vid avstånden österut inom den norra delen från mellanskärgården mot den yttersta ögrupp existerar avståndet ifrån Vaxholm förbi Möja, Stora Nassa samt Gillöga ögrupp ut mot Svenska Högarna lågt räknat cirka 65&#;kilometer (35&#;nautiska mil).
på grund av ett farkost såsom framförs tillsammans 12&#;knop tar färden minimalt cirka 3&#;timmar.
Indelning
[redigera | redigera wikitext]Stockholms ögrupp brukar indelas inom dem norra, mellersta samt södra delarna[13][14][15], var avgränsningar går ungefär mellan Ängsö samt Ljusterö respektive mellan Nämdö samt Dalarö[13].
Dock saknas tydliga gränser däremellan. Även indelning inom endast enstaka nordlig samt ett sydlig sektion förekommer, tillsammans med gräns längs flöda kanal samt södra Kanholmsfjärden ut mot Sandhamn.[10]
En mer entydig indelning utgörs från dem ordinarie sjökorten samt båtsportkorten ovan Stockholms ögrupp liksom bland annat utges från Sjöfartsverket.[14][16]
Ytterligare ett nord-sydlig indelning görs från SMHI inom dess sjöväderrapporter; inom dem numeriskt värde områdena Söderarm–Sandhamn samt Sandhamn–Landsort.
Därtill görs ofta enstaka distinktion mellan ytterskärgården liksom domineras från stora öppna fjärdar samt små, karga samt sparsamt bevuxna klippöar, den mer skyddade samt lummiga mellanskärgården tillsammans sin hällmarkstallskog samt innerskärgården likt domineras från en fåtal stora småöar tillsammans fastlandskaraktär.[1] Dock existerar även dessa områden utan precisa alternativt formella avgränsningar.
Öar
[redigera | redigera wikitext]Orter
[redigera | redigera wikitext]Fjärdar
[redigera | redigera wikitext]Bland dem mer kända fjärdarna inom Stockholms ögrupp märks[17]:
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Beroende vid dem varierande definitionerna från som tillhör skärgården utbredning existerar detta ogörligt för att vid en entydigt sätt redogöra på grund av hur flera människor likt bor inom Stockholms ögrupp.
i enlighet med landstingets regionalplane- samt trafikkontor (RTK) bodde detta 14&#; personer vid öarna inom Stockholms ögrupp nära slutet från [18] Större delen från skärgårdsbefolkningen bor vid större småöar såsom Möja, Ingarö samt Utö.
Bebyggelse
[redigera | redigera wikitext]Den ursprungliga bebyggelsen inom skärgård präglas från den traditionell svenska landsbygdsarkitekturen tillsammans med rödmålade trähus samt på grund av skärgårdslivet anpassade byggnader vilket bondgårdar, båthus samt fiskestugor.
Sommarvillor
[redigera | redigera wikitext]Efter talet samt ett bit in vid talet uppstod ett färsk typ från byggnader inom Stockholms innerskärgård. detta fanns dem stora sommarvillorna liksom uppfördes främst från den rika borgarklassen vilket började köpa alternativt arrendera mark inom inre ögrupp (Nacka, Lidingö, Värmdö, Gustavsberg).[19] en modell existerar Erikslund vid Norra Lagnö vilket uppfördes omkring från byggmästaren O.J.
Haglund på grund av skomakarföretagaren Johan Petter Lagerborg. denne ägde släkt tillsammans med tre små människor, verkstad på grund av skotillverkning vid Östermalm samt salubod vid Holländargatan.[20] detta fanns regel för att den rika ägaren tog tillsammans sig tjänstefolket ifrån stan ut mot sommarhuset, vilket fanns ett orsak mot för att husen byggdes väl tilltagna därför för att tjänstefolket skulle ett fåtal ordentligt tillsammans utrymme inom huset till en stort hushåll samt även behärska inkvarteras inom separata plats inom huset.
Perioden inom slutet från talet sammanföll inom konsten tillsammans övergången ifrån ateljémåleri mot naturmåleri.
Sandhamn är huvudön på Sandön och som du hör på namnet det är inte en av de steniga svenska öarna som du oftast serBland dem konstnärer samt författare vilket nära tiden arbetade alternativt ägde ateljéer inom Stockholms ögrupp kunna nämnas August strindberg, Bruno Liljefors samt Gustaf Fröding.
Orsaken mot sommarutflyttningen plats flera. enstaka anledning likt äger anförts fanns dåliga sanitära förhållandena, bristande vid rent en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt enstaka allmänt dålig doft vid Stockholms gator samt torg sommartid då detta blev varmt samt solen gassade, vid bas från undermåliga avloppssystem.[21] ett ytterligare anledning fanns detta allt ökande intresset ifrån mitten från talet på grund av en hälsosammare liv inom allmänhet än vad staden kunde tillhandahålla vid sommaren, nära naturen då klimatet plats vilket bäst samt vattentemperaturen inom innerskärgården gjorde detta möjligt tillsammans bad inom havet, var Carl Curman (–), badläkare inom Lysekil anses existera ett från föregångarna vid friskvårdsområdet inom land.
dem bofasta inom ögrupp äger inom egentlig fras inte någonsin använt havsvattnet på grund av nöjesbad, utan enbart på grund av frakt, fiske samt inom sällsynta fall till för att tvätta sig då temperaturen därför tillät, varför stadsbornas tilltag tillsammans med för att kasta sig inom havet på grund av rent nöjes skull fanns något helt nytt på grund av ortsbefolkningen.
(området mellan Arholma och norra Ljusterö) Mellersta skärgårdenett samt ytterligare grosshandlare fanns tillsammans med bland dem vilket uppförde dessa sommarvillor; därav den inom folkmun utbredda benämningen grosshandlarvillor på grund av påkostade sommarvillor inom virke, ofta tillsammans med ett rik utsmyckning från sirliga snickerier. detta skulle titta propert ut samt ge enstaka framtidsperspektiv från för att ägaren tillhörde den mer förmögna borgarklassen.
i enlighet med ett katalog ifrån ovan antal villor/egendomar samt sommargäster fanns 1&#; villor/egendomar samt 2&#; sommargäster inom skärgården.[d][22]
Många från villorna ritades från kända arkitekter vilket Fredrik Wilhelm Scholander, Charles Emil Löfvenskiöld, Carl Westman samt Adolf W. Edelsvärd. Sommarvillan plats inom regel ett påkostad träbyggnad, ibland inom fornnordisk, nationalromantisk stil liksom Eva Bonniers hus vid Dalarö, ritad från Ragnar Östberg.
Visst finns här ett par av de klippiga stränder som är typiska för öarna i ytterskärgården, men ön har också långa vita sandstränder, den mest kända av dem är Trouville med sin härliga badplatsdock oftast fanns husen gestaltade inom schweizerstil alternativt enstaka kombination från olika stilar. Schweizerstilen stod på grund av en sunt liv nära naturen. Sommarvillan fanns oftast helt oisolerad, genom för att den bara skulle tjänstgöra såsom ett något som är kortvarigt eller inte permanent sommarbostad. Viktigt fanns ett massiv inglasad veranda tillsammans sjöutsikt, vilket hängde ihop tillsammans med detta innanför liggande rummet.
Denna verandatyp kallades sedermera inom folkmun på grund av punschveranda alternativt groggveranda var man inbjöd in gäster samt umgicks vid sommarkvällarna.
Många från som tillhör skärgården sommarvillor äger bevarats samt genom strandskyddet besitter en fåtal nya byggnader tillkommit längs stränderna. Numera existerar dem forna sommarvillorna ofta vinterbonade samt används på grund av året-runt-bruk.
Merparten från dem större sommarvillorna byggda runt sekelskiftet samt inom start vid talet ägs idag från företag samt institutioner.
Det här är en lista över öar och platser i Stockholms skärgårdSommarstugor & sommargäster
[redigera | redigera wikitext]In vid talet samt efter andra världskriget växte ett fräsch typ från sommarhus fram likt fanns betydligt mindre än den klassiska därför kallade sommarvillan, oftast inom storleksklassen 20–50&#;m². Husen fanns oftast helt oisolerade utan indraget vätska samt tillsammans utedass, anpassade på grund av den normala inkomsttagaren.
Samhällsutvecklingen beneath samt efter andra världskriget samt införandet från semesterlagen tillsammans mer ledighet medförde för att även familjer tillsammans med normala inkomster började köpa tomter samt bygga mindre fritidshus inom närheten från havet inom den inre skärgård utefter landremsa vid havet samt nära större insjöar utanför städerna.
Bilen likt började bli vanlig ursprunglig efter andra världskriget ägde även en kritisk effekt vid utvecklingen, genom för att tillhandahålla betydligt större rörlighet. Husen likt ofta uppfördes från tomtköparen egen plats många enkelt byggda, avsedda enbart till för att användas beneath sommarsäsongen. Man såg en stort värde inom för att anlända ut inom naturen mot en eget bostad, den friska luften samt närheten mot bad.
Under identisk tidsskede uppfördes även flera barnkolonier ute inom ögrupp till för att yngre ungar, speciellt inom familjer tillsammans knappa ekonomiska förhållanden, skulle erhålla chans för att komma ut inom naturen beneath sommaren då den övriga familjen arbetade. Planerade större områden tillsammans ren fritidshusbebyggelse började även växa fram beneath denna period var dem enkla sommarstugorna samt campingstugorna nära Årsta havsbad, liksom uppfördes inom HSB:s regi vid samt talen existerar en god modell vid detta.
Planerade fritidshusområden fick fortsättning även långt senare, var olika byggbolag nedsänkt på baksidan projekten, likt exempelvis Bergshamra-Envikens fritidshusområde ute nära landremsa vid havet söder angående Norrtälje.
Skärgården invaderas från sommargäster
[redigera | redigera wikitext]Den stora utflyttningen ifrån städerna beneath semesterperioderna vid – talen inleddes dock ej genom byggandet från egna sommarstugor utan inom huvudsak genom för att ortsbefolkningen inom dem kustnära områdena samt ute inom skärgård hyrde ut boende inom den egna bostaden tillsammans anslutande mindre provisorisk köksdel alternativt separata mindre stugor såsom tidigare ägde använts likt drängstugor, magasin- samt förrådshus, vilket man inredde samt försåg tillsammans med enklaste typen verktyg och apparater för köket samt inom bästa fall indraget vatten till för att behärska användas likt bostad beneath sommaren.
beneath samt talen utvecklades uthyrningsverksamheten många starkt utefter kurera den svenska ostkusten samt även längre ut inom skärgård, vilket gav enstaka dramatisk ökning från befolkningen beneath sommarmånaderna samt enstaka mottagen extrainkomst till den bofasta befolkningen inom struktur från hyresinkomster (oftast skattefria) samt enstaka ökad köp. dem stora dagstidningarna plats att vara berusad eller övermättad från radannonser vid våren angående boende samt stugor såsom hyrdes ut från ortsbefolkningen.
Snart sagt vartenda beboeligt sjönära uthus samt bod hyrdes ut, var hyrestiden oftast avsåg kurera sommaren motsvarande skolornas sommaruppehåll, mot en fast kostnad, ospecificerat inom antalet veckor. Begreppet "sommargäster" härrör ifrån denna tidsperiod, detta önskar yttra människor såsom plats hyresgäster vid sommaren inom ortsbefolkningens egna egendomar.
Den nära kontakten mellan stadsborna samt ortsbefolkningen gav flera nya värdefulla erfarenheter till både stadsbor samt skärgårdsbefolkningen. Den kända TV-filmatiseringen från Astrid LindgrensVi vid Saltkråkan förmå sägas förklara urtypen till relationerna mellan "sommargäster" samt ortsbefolkning beneath denna epok. Genom för att dem flesta kommuner gjorde detta möjligt på grund av ortsbefolkningen för att stycka från mark ifrån sina lantbruksfastigheter till fritidshusbebyggelse samt sälja tomter, samtidigt vilket den allmänna inkomstnivån inom land steg kraftigt runt talet, växte således småningom intresset på grund av för att bygga sin personlig sommarstuga.
Den mark liksom erbjöds fanns oftast kuperad samt kuperad, inom stort sett värdelös ur lantbrukssynpunkt, genom för att den ej kunde användas liksom odlingsmark alternativt såsom betesmark på grund av boskap samt heller ej gav någon större utdelning inom form eller gestalt från skogstillväxt. dem flesta från dessa tidiga tomtförvärv finns kvar kvar tillsammans oförändrade tomtgränser dock existerar idag ofta bebyggda tillsammans större sommarstugor tillsammans förbättrad isolering samt utrustning.
Den beläget nära stranden marken plats ofta ej styckbar på grund av fritidshusbebyggelse genom lagen ifall strandskydd likt tillämpades strikt från flera kommuner.
Nya tider samt utlandsresor
[redigera | redigera wikitext]Fram mot mitten från talet upphörde inom några ett fåtal tid inom stort sett uthyrningsverksamheten hos ortsbefolkningen genom flera samarbetande faktorer.
ArholmaOrtsbefolkningen fick enstaka förbättrad vetenskapen om resurserhandel och finans samt såg ej längre uthyrning såsom någon betydelsefull sidoinkomst. Den bofasta befolkningen inom skärgård likt ägde ägnat sig åt lantbruk samt fiske inom generationer tillbaka började minska dramatiskt. flera mindre lantbruk lades ner samt detta småskaliga fisket upphörde snabbt då den äldre generationen blev på grund av äldre samt flyttade in mot olika typ från äldreboende.
Den uppväxande efterkrigsgenerationen såg inga möjligheter för att behärska försörja ett släkt samt leva vid dem små jordbruksarealerna, utan ägde börjat söka sig in mot städerna vid fastlandet till förbättrad utkomstmöjligheter. Föräldragården kom för att utnyttjas likt permanentbostad alternativt därför byggde man nya permanentvillor vid mark såsom tillhörde gården inom dem fall avståndet in mot arbetsplatsen vid fastlandet plats rimligt.
inom flera fall utnyttjades föräldragårdens byggnad enbart vilket fritidsbostad från släkten alternativt således styckade man från tomten tillsammans med boningshusen samt sålde fastigheten, dock behöll lantbruksarealen liksom ifall möjligt arrenderades ut mot närmast större lantgård vilket kvar plats inom drift. flera stadsbor byggde egna sommarstugor vid samt talen samt svenska människor började inom allt högre grad för att åka utomlands vid prisbilliga charterresor mot främst medelhavsområdet likt erbjöd garanterad solen samt värme beneath dem svenska semesterveckorna vid sommaren.
Charterresandet tog skötsam hastighet inom mitten vid talet var Simon Spies fanns enstaka från dem stora pionjärerna vid området inom Skandinavien. på grund av dem likt tidigare ägde skaffat sig enstaka sommarstuga kom stugan för att utnyttjas inom mindre grad vid sommaren samt då främst beneath helger vid vår samt höst samt beneath den återstående delen från semestern.
Båtcamping blev en alltmer sällsynt alternativ mot aktivitet beneath semesterveckorna. Fram mot talet vände trenden ifrån för att äga utnyttjat semesterveckor vid sommaren på grund av utlandsvistelse mot för att man inom högre grad förlade eventuell utlandssemester mot hösten alternativt mot vinterhalvåret mot resmål tillsammans varmt klimat året runt.
Ökade möjligheter till flera mot mer anpassningsbar förläggning från semesterveckorna utspridda ovan året samt en ökat antal semesterdagar reglerat inom centrala arbetstidsavtal fanns även några från dem faktorer likt nedsänkt på baksidan detta nya sättet för att utnyttja semestertiden. Den hyrda alternativt egna sommarstugan blev åter en populärt alternativ till flera dock liksom främst utnyttjades beneath en fåtal veckor beneath den svenska högsommaren ifrån midsommartid fram mot inom start vid augusti.
Den ökade användningen från sommarstugor beneath vår samt höst bidrog mot för att flera stugägare isolerade sina bostad, byggde ut tillsammans med fler boende samt investerade inom indragning från dricksvatten samt ordnat avlopp till kök samt WC, alternativt inrättande från enstaka erkänd typ från infiltrering samt kompostering.
"Sommarstugan" fick alltmer funktionen från en fullutrustat "fritidshus".
Bebyggelse inom byn kulle vid Möja inom månad