Exempel på paradoxer i filosofin

Filosofin besitter sedan sin barnafödande brottas tillsammans med dem stora frågorna.

Under følger noen eksempler og oppgaver på kjente paradokser fra filosofihistorien

dem tidiga antika tänkarna spekulerade utan resurs mot moderna vetenskapliga metoder ovan varats beskaffenhet ... Hur existerar världsalltet inordnat? vilket existerar materien uppbyggd av? Dessa fanns numeriskt värde problemkomplex vilket upptog massiv uppmärksamhet samt något som har fått en viss form eller struktur den sektion från ämnet vilket skulle namnges metafysik.

Den utgörs av ett påstående eller ett antal påståenden som motsäger sin egen sanning, det vill säga de är självmotsägande

En sektion från dem länge återkommande spörsmålen inom ämnet äger nära detta denna plats laget helt alternativt delvis besvarats från vetenskapen – såsom frågan angående vari själen består samt finns inom kroppen – medan flera från dem stora frågorna förblivit obesvarade.

Varför finns något inom stället på grund av ingenting?

Den möjligen maximalt fundamentala från våra metafysiska frågor: Varför något ovan skalle finns mot.

vid flera sett existerar oss oförmögna för att tänka oss negation från allt, både vilket gäller plats samt period, vilket delvis hindrar oss ifrån för att närma oss frågan. Ännu mindre förmå oss nå fram mot svaret genom empiriska metoder. Således återstår filosofisk spekulation, ifall än tillsammans kosmologins vunna kunskaper vilket stöd.

Läs kurera artikeln: Varför finns något inom stället till ingenting?

Är tiden för alltid alternativt äger den ett start samt en slut?

Vi känner tiden såsom detta förgångna, nuet samt framtiden.

liksom enstaka autonomi från lineärt kontinuum – samt därför vet oss för att inget likt tiden gått förbi kommer igen.

Det finns heller ingen brist på exempel på yngre paradoxer – lotteriparadoxen, förordsparadoxen, grue-paradoxen, Kripkensteins paradox med flera – som trots det faktum att det under de senaste decennierna publicerats travar med forskningsartiklar om dem inte upphör att förbrylla

Tiden existerar vid identisk gång enstaka självklar sektion från tillvaron, dock vid identisk gång inom detta närmaste ofattbar mot sin natur (om den idag ens bör tilldelas några huvudsakliga egenskaper). Den kunna äga olika en egenskap eller ett kännetecken på grund av olika människor: existerar den pådrivande mot vad likt sker alternativt blott en bihang mot händelserna?

Läs kurera artikeln: existerar tiden för alltid alternativt besitter den enstaka start samt en slut?

Vad existerar meningen tillsammans livet?

En individ förmå tänka för att han alternativt denna ej längre existerar densamma.

detta existerar sant inom viss utsträckning angående oss varenda – oss existerar ej dem oss ett gång fanns, oss existerar dömda för att artikel stadda inom förändring. Detta existerar inom sig inget vilket undergräver idén ifall meningen tillsammans all vår tillvaro, dock detta går för att vidga perspektiven vid identisk tema genom för att titta hur identisk sak skett tillsammans läka vår art.

Läs läka artikeln: Meningen tillsammans existensen samt vår existens

Är universum datorsimulerat?

Bland argumenten liksom anförs på grund av för att universum skulle artikel ett datorsimulering utgår bland annat ifrån för att världen uppträder kvantifierad likt datorernas bytes, domstol uppträder inom kopierad form eller gestalt, observatöreffekten samt världen likt tänkbart hologram.

Läs kurera artikeln: Lever oss inom enstaka datorsimulerad värld?

Kan något artikel oändligt?

Kant existerar ett från dem stora filosoferna likt rådbråkat sin hjärna tillsammans med frågan angående något förmå artikel oändligt.

vad denne kallade ”tesen” utgjorde antagandet för att tiden samt rummet existerar begränsade (ändliga) medan ”antitesen” utgjorde antagande för att tiden samt rummet existerar obegränsade (oändliga).

Oändlighetens konstans

Tesen samt antitesen plats dem rationalistiska respektive dem empiriska ståndpunkterna.

Vi har en uppsättning påståenden, som var för sig förefaller uppenbart sanna - ofta till och med sanna i kraft av mening - men som tillsammans har uppenbart absurda konsekvenser

Vilket från ståndpunkterna ställde sig Kant bakom? ingen alternativt båda existerar svaret då Kant ansåg för att deras sannolikheter tog ut varandra.

detta existerar svårt för att tänka sig detta en mer än detta andra alternativet då man liksom Kant betonade för att vår vetskap ifall vad oss ser omkring oss bara sträcker sig ifrån vår subjektiva begränsade horisont samt kunna således inte någonsin bli mer än enstaka tolkning från världen.

Kants tar sig således an frågan kunskapsteoretisk inom stället på grund av för att direkt angripa frågan metafysiskt.

vid identisk gång förvandlar denne spörsmålet mot enstaka icke-fråga inom detta han menar för att världen bortom vår föreställningsförmåga ej består från tidsliga samt rumsliga relationer.

Paradoxer

Kant framlade tankegångar vilket uppvisar några från dem paradoxala inslagen inom frågan ifall tiden samt rummet såsom oändliga alternativt ändliga.

ifall idag universum ägde ett start, varför dröjde detta då för att uppstå? samt angående detta ständigt funnits, varför äger detta dröjt således utdragen tidsperiod (oändligt) för att nå nuvarande tillstånd?

ifall något tillräknas oändlighet måste detta äga varit oändligt fram tills den punkt inom tiden såsom oss betraktar såsom nuet.

detta paradoxala såsom då infinner sig existerar varför detta liksom oss betraktar inom nuet ej redan skett?

INTRODUKTION

en evigt universum äger givna implikationer, dock hypotesen ifall fler dimensioner skulle behärska befria oss ifrån några från paradoxerna.

en evigt universum utesluter dessutom mer friktionsfritt enstaka gudomlig skapare än vilket anbelangar en ändligt universum likt besitter uppstått ur – vad närmast är kapabel tänkas såsom – intet.

Finns detta ett Gud alternativt går detta för att bevisa motsatsen?

Frågan ifall Guds existens äger varit aktuell beneath inom stort sett bota mänsklighetens bakgrund såsom oss känner den.

Frågans implikationer besitter dock genomgått växlingar.

inom dem tidiga grekiska samt romerska civilisationerna beneath antiken gällde enstaka månggudstroende religiös inriktning. detta religiösa praktiserandet fanns ej tillämpad inom identisk strikta bemärkelse likt skulle gälla beneath kristnandet beneath senantiken samt flera därpå nästa århundranden, dock för att förneka gudarna ansågs föraktligt samt kunde leda mot bestraffning ifrån makten.

detta fanns filosofer liksom beneath antiken förnekade existensen från gudomliga väsen däribland Sokrates samt Xenofanes.

beneath senantiken samt medeltiden skulle filosofin uppblandas tillsammans med tro samt några från tidens stora tänkare fanns främst inriktade vid teologiska problem att diskutera var huvudfrågor fanns hur Guds existens kunde bevisas tillsammans med logiskt avledda argument.

en sätt för att tillsammans logikens hjälp ta sig an problemet samt försöka nå en svar utgår ifrån principen för att varenda incident måste äga enstaka orsak liksom inom sin tur måste äga enstaka orsak, samt således vidare mot den allra inledande orsaken.

enstaka orsak besitter alltså gett upphov mot varenda andra orsaker, (dvs. följdorsaker). Detta existerar orsakernas start, den inledande orsaken såsom i enlighet med teorin exempelvis kunna existera en allsmäktig gudomligt väsen.

Motargument saknas dock ej. en sådant motargument lyder för att världens skapande existerar enstaka unik incident samt därför ej viktig bas på grund av insikt liksom måste utvinnas genom sådant vilket förmå observeras ifrån upprepade händelser vilket bildar händelselagar.

en modernt argument härleds ifrån den moderna fysiken.

för att slumpen sett mot för att världen skapats ur intet.

en tredjeplats motargument mot principen angående alltings inledande orsak existerar för att vilket fanns inom därför fall orsak mot Guds existens?

Artikelförfattare: Oskar Strandberg