Förälder psykisk ohälsa är religion

Psykisk ohälsa hos föräldern existerar vanligt då ungar mår uselt. Både barnet samt behandlingen är kapabel påverkas, dock riskerna skiljer sig åt beroende vid problematik samt svårighetsgrad. detta visar psykologen Helena Simonsson inom sitt specialistarbete.

inom studien framträder även ett bedömning mot detta förändrade synsättet inom Bup såsom blivit allt mer individ- samt symtominriktat.

I den aktuella studien behandlas hur psykologer inom barn- samt ungdomspsykiatrin upplever för att barnet samt behandlingsarbetet påverkas då detta förekommer psykisk ohälsa hos föräldern. Studier äger demonstrerat för att små människor mot föräldrar tillsammans med psykisk ohälsa existerar enstaka riskgrupp till för att egen förbättra psykisk ohälsa [1,2,3,4].

detta äger bland annat framkommit för att nedstämdhet hos föräldern påverkar barnets nuvarande samt framtida psykosociala funktionsnivå, tillsammans med enstaka ökad fara på grund av för att förbättra relaterade till känslor samt beteendemässiga svårigheter [5,6].

Det finns olika förklaringsmodeller mot varför detta innebär enstaka förhöjd fara för att växa upp tillsammans med enstaka mamma/pappa tillsammans med psykisk ohälsa, dock både arv samt miljö tycks äga effekt.

Denna lärande utgår ifrån stress- samt sårbarhetsmodellen, anknytningsteori, föräldraskapsstil, föräldraförmåga, omvända roller, inlärningsteori samt modellinlärning. Dessa faktorer är kapabel samverka inom olika grad samt ovan period då man bör undersöka bakgrunden mot hur förälderns psykiska ohälsa förmå påverka barnet samt behandlingsarbetet.

Trots detta äger detta demonstrerat sig för att detta existerar flera från barnen vilket inte någonsin aktualiseras inom barn- samt ungdomspsykiatrin även angående behov från personlig behandling finns [7].

Hur massiv andel små människor såsom äger enstaka mamma/pappa tillsammans med psykisk ohälsa finns detta ej många undersökning vid. detta finns dock viss undersökning såsom besitter demonstrerat för att föräldrar mot aktuella ungar inom barn- samt ungdomspsykiatrin ofta uppvisar psykisk ohälsa [8,9,10].

Riktlinjer en stöd på grund av bedömning
Inom barn- samt ungdomspsykiatrin inom land arbetar man tillsammans barnet vid olika sätt.

Barn- samt ungdomspsykiatrin inom Stockholms läns landsting (numera distrikt Stockholm) äger utfärdat riktlinjer såsom stöd till granskning samt behandling inom verksamheten.

I bedömningsfasen fokuserar man vid barnets aktuella tillåtelse, svårigheter, funktionsnivå samt symtom [11]. Bedömningen görs utifrån förälderns problembeskrivning likt kompletteras tillsammans övervakning från samt individuellt diskussion tillsammans med barnet.

Drygt tre procent av barnen drabbas under uppväxten av att en förälder avlider

Familjesammanhanget behöver bedömas på grund av för att behärska fundera vilka behandlingsinsatser såsom bör rekommenderas [11]. inom behandlingen existerar detta dock barnet samt barnets problematik liksom utgör fokus snarare än familjesystemet.

Syftet tillsammans denna lärande fanns för att undersöka hur verksamma psykologer inom barn- samt ungdomspsykiatrin upplever för att barnet samt behandlingsarbetet påverkas då detta förekommer psykisk ohälsa hos föräldern.

Utifrån utvärdering (tematisk analys) [12] från intervjuer tillsammans tio legitimerade psykologer, verksamma inom barn- samt ungdomspsykiatrin, skapades fyra huvudteman; barnet, föräldern, samverkan samt behandling.

Sammanfattningsvis fanns ett samsyn hos psykologerna för att dem upplevde för att barnet samt behandlingsarbetet påverkas negativt då detta förekommer psykisk ohälsa hos föräldern.

Flertalet upplevde för att detta finns ett massiv team små människor tillsammans föräldrar liksom ej mår god samt för att barnet kunna äga levt länge tillsammans med enstaka sjuk mamma/pappa innan detta aktualiseras inom barn- samt ungdomspsykiatrin. Dock påpekade dem för att psykisk ohälsa existerar en vitt term samt för att detta därför skiljer sig åt beroende vid problematik samt svårighetsgrad.

dem tog även upp för att familjer, var både ungar samt mamma/pappa äger psykisk ohälsa, existerar enstaka resurskrävande samling, vilket ställer krav vid teamarbete samt välfungerande samverkan.

Barnet
inom studien uppgav psykologerna för att dem möter ett massiv team små människor var även föräldern mår uselt, vilket existerar inom enlighet tillsammans med tidigare studier likt äger demonstrerat för att små människor mot föräldrar tillsammans psykisk ohälsa existerar enstaka riskgrupp till för att själva förbättra psykisk ohälsa [1,2,3,4].

i enlighet med deras beskrivningar påverkas barnen olika beroende vid vilken psykisk ohälsa såsom existerar aktuell hos föräldern, barnets problematik samt ålder samt hur detta sociala nätverket ser ut. Detta kunna ses liksom ett kombination från risk- samt skyddsfaktorer samt dem påverkar hur detta går på grund av barnet. Faktorer såsom är kapabel påverka förmå mot modell existera angående detta finns enstaka ytterligare välfungerande mamma/pappa inom hemmet, samspelet inom familjen, vilka förutsättningar likt finns inom omgivningen samt barnets individualitet samt sårbarhet.

Ju fler bekymmer liksom finns inom ett släkt, desto större fara på grund av barnet [13].

Psykologerna lyfte fram för att en unge liksom lever tillsammans enstaka mamma/pappa tillsammans psykisk ohälsa ofta är kapabel uppleva bekymmer till föräldern samt för att barnet blir mer ansvarstagande. detta framkom även för att barnet kunna bli skuldbelagt både från föräldern samt omgivande struktur samt därför behöver behandlaren artikel observant vid för att särskilja vilket vilket existerar barnets respektive förälderns svårigheter.

Dessa aspekter såg dem såsom riskfaktorer på grund av för att barnet egen utvecklar psykisk ohälsa.

Både psykologerna inom denna lärande samt utfall ifrån tidigare studier äger demonstrerat för att detta ej existerar ovanligt för att en ökat ansvarstagande kunna leda mot en omvänt rolltagande. detta omvända rolltagandet förmå innebära för att man får ta större ansvar på grund av förälderns mående, uträtta hushållssysslor samt ta grabb ifall bror/syster [14].

detta existerar därför viktigt för att uppmärksamma både barnet samt föräldern eftersom en ökat -ansvarstagande begränsar barnet, vilket inom sig förmå leda mot enstaka negativ tillväxt [15] samt medföra psykisk ohälsa inom myndig ålder [16].

Föräldern
Föräldraförmågan samt föräldra-barnrelationen besitter demonstrerat sig existera några från dem viktigaste faktorer vilket påverkar barnets psykiska välmående samt välbefinnande [17].

Studier besitter demonstrerat för att föräldra-barnrelationen fungerar sämre nära psykisk ohälsa hos föräldern [18,19,20,21], vilket fanns något likt även belystes inom denna undersökning. ett mamma/pappa tillsammans psykisk ohälsa beskrevs ofta äga svårt för att titta barnets behov samt möta barnets signaler vid en adekvat sätt.

detta framkom även för att vissa indikator hos barnet förmå förbises mot resultat från ökad upptagenhet från egna svårigheter. Flera tog upp för att affektregleringssvårigheter ofta förekommer hos dessa föräldrar, vilket är kapabel leda mot en inkonsekvent beteende samt enstaka väsentlig ögonkontakt vid barnet.

Flertalet från dem intervjuade beskrev föräldern liksom rollmodell samt för att detta ej existerar ovanligt för att barnet tar efter förälderns beteende genom modellinlärning [22].

detta framkom även för att föräldern ofta upprätthåller barnets psykiska ohälsa genom för att uppmuntra beteenden vilket främjar förälderns egna svårigheter, vilket går inom linje tillsammans med detta inlärningsteoretiska perspektivet tillsammans med positiv förstärkning [23].

Psykologerna lyfte fram för att man inom period behöver synliggöra unge tillsammans ökad fara till psykisk ohälsa, vilket överensstämmer tillsammans vilket forskningen äger demonstrerat.

Föräldern måste uppmärksammas inom tidsperiod till för att minimera risken hos barnet samt ju tidigare, desto mindre fara till negativ effekt vid barnets fortsatta tillväxt [24]. Inom mödra- samt barnhälsovård äger man blivit förbättrad vid för att upptäcka nyblivna föräldrar tillsammans psykisk ohälsa eftersom man vet för att detta påverkar anknytningen mellan barnet samt föräldern.

Kvaliteten vid hur anknytningen utvecklas kommer för att påverka barnets psykologiska tillväxt [25].

Samverkan
Flera psykologer tog upp för att unge mot föräldrar tillsammans med psykisk ohälsa existerar enstaka resurskrävande patientgrupp samt för att kvaliteten vid samarbetet mellan vårdgivarna påverkar både barnet samt behandlingsarbetet.

nära samverkan rör detta ofta familjer tillsammans mer grundlig behov från hjälpinsatser var socialtjänst, utbildningsinstitution samt barn- samt ungdomspsykiatrin främst existerar inblandade.

Kvaliteten vid samverkansmötena upplevdes variera. flera tog upp för att mötena ofta blir på grund av stora, ej leder fram mot något samt för att familjen är kapabel riskera för att bli förbigången.

Ur en etiskt perspektiv är kapabel psykologen påverkas från vad man delger eftersom man ej ständigt vet hur informationen mottas. detta liksom delges måste leda fram mot något konstruktivt således för att ej onödig resultat sprids vidare. Olika verksamheter besitter ej ständigt identisk problemformulering då detta gäller barnet, vilket även påverkar resultatet från samverkansarbetet.

Förutom olika ögonkontakt vid svårigheterna är kapabel förståelse ifall barnets tillväxt variera beroende vid verksamhet.

Barn- samt ungdomspsykiatrin existerar ansvarig för att utföra orosanmälan ifall en små människor far illa, vilket några från psykologerna tog upp, dock detta existerar ej ständigt för att enstaka registrering leder mot enstaka förbindelse mellan socialtjänsten samt familjen.

Samverkan tillsammans vuxenpsykiatrin beskrevs nästintill artikel obefintlig.

I studien ingick föräldrar, både patienter och deras partners, och barn

Flera önskade en förbättrad samarbete eftersom detta är kapabel ge ökad medvetande samt större helhetsperspektiv. Psykologerna betonade även för att vuxenpsykiatrin ofta saknar barnperspektiv då dem behandlar förälderns psykiska ohälsa.

Sedan 2010 bör hälso- samt sjukvården särskilt beakta barns behov från data, råd samt stöd angående barnets mamma/pappa alternativt någon ytterligare myndig inom hemmet besitter ett psykisk störning, funktionsnedsättning, missbruk alternativt oväntat dör [26].

Efter för att lagen infördes besitter arbetet intensifierats samt man äger inom vuxenpsykiatrin infört olika preventiva familjeinterventioner [27]. Även ifall lagen främst riktar sig mot vuxenpsykiatrin (vad gäller psykisk ohälsa) behöver detta beaktas samt behållas aktuellt inom samtliga verksamheter såsom bedriver hälso- samt medicinsk hjälp, socialt jobb, utbildningsinstitution etc.

Behandling
Flertalet från psykologerna uppmärksammade för att detta existerar ett massiv assemblage små människor mot föräldrar tillsammans med psykisk ohälsa vilket ej mår utmärkt.

Detta existerar inom linje tillsammans med dem studier såsom äger demonstrerat för att föräldrar mot aktuella unge inom barn- samt ungdomspsykiatrin ofta uppvisar psykisk ohälsa [8,9,10]. Behandlingskontakten beskrevs ofta existera tidskrävande samt utan positivt konsekvens. en förändrat samspel samt skiftat fokus ifrån ungar mot mamma/pappa beskrevs klart behärska visa sig inom behandlingsrummet.

Det beskrevs även ett bekymmer ovan för att dem affektregleringssvårigheter såsom föräldern ofta uppvisar inom behandlingsrummet förmå förstärkas utanför rummet.

Upplevelsen bland psykologerna plats för att man ofta besitter »flera« patienter inom rummet samtidigt samt flertalet förespråkade teamarbete tillsammans numeriskt värde behandlare. dem önskade allmänt enstaka ökad satsning vid behandlingskvaliteten på grund av denna resurskrävande patientgrupp. Flera fanns kritiska mot barn- samt ungdomspsykiatrins förändrade synsätt såsom innebär fokus vid individen inom stället på grund av vid familjearbetet.

dem ansåg för att en ökat individfokus utför för att man fortsätter leta efter individuella förklaringsmodeller angående behandlingsarbetet ej går vidare, trots för att detta kunna finnas andra orsaker. Behandlingsarbetet upplevdes ofta fungera förbättrad angående föräldern äger enstaka personlig vårdkontakt. Studier besitter demonstrerat för att angående föräldern ej besitter ett personlig behandling reducerar chansen på grund av barnet för att bli friskt [8.9,10].

En från psykologerna tog dock upp för att detta ej ständigt fungerar god då numeriskt värde parallella kontakter pågår samtidigt.

detta förmå bli ett diskrepans mellan vilket förälderns behandlare anser samt barn- samt ungdomspsykiatrins uppgift, angående ej samverkan äger lokal. detta finns även studier såsom äger poängterat vikten från för att samordna behandlingen tillsammans med barnet samt föräldern [28,9].

Oavsett behandlingsinsats ansåg flertalet från psykologerna inom denna lärande för att detta underlättar ifall förälderns mående förbättras eftersom detta bidrar mot en mer välfungerande föräldraskap, vilket inom sin tur förbättrar barnets psykiska välmående.

För mammor är effekten långvarig, visar en studie från Stockholms universitet

Detta överensstämmer tillsammans med undersökning liksom äger demonstrerat för att barnets beteendeproblem reducerar då förälderns mående förbättras [29].

Behov från mer forskning
Samhället måste uppmärksamma denna utsatta team likt äger enstaka förhöjd fara för att förbättra psykisk ohälsa. Man behöver titta barnet inom sitt kontext samt därför vore detta önskvärt för att framtida undersökning tog fram en större underlag på grund av hur vanligt förekommande denna patientgrupp existerar.

undersökning bör bedrivas vid vilka insatser barnet får inom utbildningsinstitution samt via socialtjänst. Detta kunna artikel en underlag till framtida samverkan tillsammans barn- samt ungdomspsykiatrin.

Man behöver äga jämförande studier tillsammans olika behandlingsmetoder till denna assemblage vilket gäller metodval samt vilka såsom bör existera involverade.

Kommande undersökning bör även undersöka hur barn- samt ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin samverkar, samt komma tillsammans förslag mot framtida metoder till för att hjälpa dessa familjer.

Man behöver även undersöka vilka synsätt vilket finns inom dessa verksamheter vilket gäller relationen barn-förälder.

Helena Simonsson
mentalvårdare, expert inom klinisk psykologi

Texten existerar ett beskrivning från studien Psykologers upplevelse från små människor samt behandling inom barn- samt ungdomspsykiatrin nära psykisk ohälsa hos föräldern vilket fick priset Bästa skriftliga specialistarbete 2019.

Referenser (fullständig referenslista)
1.

Beardslee W R, Versage E M, Gladstone T R (1998). Children of affectively ill parents: a review of the past 10 years. Journal of the American Academy of Child- and adolescent Psychiatry, 37(11), 1134-1141.
2. Elgar F J, Mills R S, McGrath P J, et al. (2007). Maternal and paternal depressive symptoms and child maladjustment: the mediating role of parental behavior. Journal of Abnormal Child Psychology, 35, 943-955.
3.

Goodman S H, Gotlieb inom H (1999). fara for psychopathology in the children of depressed mothers: a developmental model for understanding mechanisms of transmission. Psychological Review, 106(3), 458-490.
4. Weissman M M, Wickramaratne P, Gameroff M J, et al. (2016). Offspring of depressed parents: 30 years later. American Journal of Psychiatry, 173(10), 1024-1032.
5.

Ramchandani P, Psychogiou L (2009). Paternal psychiatric disorders and children’s psychosocial development. Lancet, 374, 646-653.
6.

Föräldrarna fick svara på frågor där de bland annat fick uppskatta sina barns psykiska hälsa, sitt eget psykiska mående och sin upplevelse av att kunna hantera barnens beteende

Korhonen M, Luoma inom, Salmelin R, et al. (2012). A longitudinal study of maternal prenatal, postnatal and concurrent depressive symptoms and adolescent well-being. Journal of Affective Disorder, 136(3), 680-92.
7. Larsson B, Knutsson-Medin L, sundelin C, et al. (2000). Social competence and emotional/behavioural problems in children of psychiatric inpatients.

En förälders död ger en kraftig ökning av riskerna för negativa konsekvenser för barn

europeisk Child and Adolescent Psychiatry, 9, 122-128.
8. Ferro T, Verdeli H, Pierre F, et al. (2000). Screening for nedstämdhet in mothers bringing their offspring for evaluation or treatment of nedstämdhet. American Journal of Psychiatry, 157, 375-379.
9. Swartz H A, Shear M K, Wren F J, et al. (2005). nedstämdhet and anxiety among mothers who bring their children to a pediatric mental health mottagning.

Psychiatric Services, 56(9), 1077-1083.
10. Vidair H B, Reyes J A., Shen S, et al. (2011). Screening parents during child evaluations: exploring parent and child psychopathology in the same klinik running head: screening parents at child evaluations.

Både barnet och behandlingen kan påverkas, men riskerna skiljer sig åt beroende på problematik och svårighetsgrad

Journal of American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 50(5), 441-450.
11. Barn- samt ungdomspsykiatri (BUP), Stockholms läns landsting (2015). Riktlinjer mot stöd på grund av analys samt behandling. Karlskrona: Printfabriken.
12. Braun V, Clarke V (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77-101.
13.

Socialstyrelsen (2013). unge vilket anhöriga – konsekvenser samt behov då föräldrar har
allvarliga svårigheter, alternativt avlider.
14. LeFrancois B A (2010). Distressed fathers and their children: a review of the literature. International Journal of Social Psychiatry, 58(2), 123-130.
15. Van Loon L M, Van dem Ven M O, Van Doesum K T, et al.

(2017). Parentification, stress and bekymmer behavior of adolescents who have a parent with mental health problems. Family Process, 56(1), 141-153.
16. Hooper L M, DeCoster J, vit N, et al. (2011). Characterizing the magnitude of the relation between self-reported childhood parentification and adult psychopathology: a meta-analysis.

Vårdande insatser riktas främst till individer drabbade av psykisk ohälsa och barn till föräldrar med psykisk ohälsa tenderar att bli osedda

Journal of Clinical Psychology, 67(10), 1028-1043.
17. Stewart-Brown S L, Schrader-McMillan A (2011). Parenting for mental health: what does the bevis säga we need to do? Report of Workpackage 2 of the DataPrev project. Health Promotion International, 26 (S1), i10-i28.
18. Cederblad M (2003). ifrån tidig del av ett liv mot vuxenliv: enstaka överblick från longitudinell undersökning.

Stockholm: Förlagshuset Gothia.
19. Oyserman D, Mowbray C T, Allen Meares P, et al. (2000). Parenting among mothers with a serious mental illness. American Journal of Orthopsychiatry, 70(3), 296-315.
20. Riebschleger J (2004). Good days and bad days: the experiences of children of a parent with a psychiatric disability. Psychiatric Rehabilitation Journal, 28(1), 25-31.
21.

Van Loon L M, Van dem Ven M O, Van Doesum K T, et al. (2014). The relation between parental mental illness and adolescent mental health: the role of family factors. Journal of Child and Family Studies, 23, 1201-1214.
22. Bandura A (1977). Social learning theory. Upper Saddle River: Prentice Hall.
23. Ramnerö J, Törneke N (2013). Beteendets ABC: ett införande mot behavioristisk psykoterapi.

Lund: Studentlitteratur.
24. Rishel C W, Greeno C G, Marcus S C, et al. (2006a). Impact of maternal mental health ställning eller tillstånd on child mental health treatment outcome. Community Mental Health Journal, 42(1), 1-12.
25.

Studie: Föräldraledighet förebygger psykisk ohälsa

Broberg A, Granqvist P, Ivarsson T, et al. (2006). Anknytningsteori: Betydelsen från nära relaterade till känslor relationer. Stockholm: Natur & Kultur.
26. Hälso- samt sjuvårdslagen, 1982:763.
27. Socialstyrelsen (2017). Beardslee’s familjeintervention.
28. Rishel C W, Greeno C G, Marcus S C, et al. (2006b). Effect of maternal mental health problems on child treatment response in community-based services.

Psychiatric Services, 57(5), 716-719.
29. Van Loon L M, Granic inom, Engels R C (2011). The role of maternal nedstämdhet on treatment outcome for children with externalizing behavior problems. Journal of Psychopathology and Behavior Assessment, 33, 178-186.